Broar

Jag, Ronja och Khadra har valt att göra en slags bågbro.

Vi är inte klara med bron ännu, men om allt går som vi tänkt oss så kommer bron att vara en enda båge och att man då kör ovanpå bågen.
Brospannet är ganska så stort, större än vad vi behövde ha tror jag, men det gör inte så mycket. Bron kommer inte bli så hög, men tillräckligt.
Vår bro kommer att bli stabil när vi är klara. På våra två långa balkar kommer vi att sätta flera balkar tvärs över. På så sätt bildas det en brobana.
Dock kommer inte bron vara stabil med endast det här. På undersidan kommer vi att sätta balkar likt trianglar likt en fackverkskonstruktion, och det kommer att göra bron mer hållfast. Det kan också hjälpa till med att göra bron vridstyv.

Sydney Harbour Bridge (ovan) är en känd bågbro, och den är även en fackverkskonstruktion, och som man hör på namnet ligger den i Sydney, Australien. 

Vår bågbro skiljer sig lite grann från denna bågbron. Denna bron har en stor båge, och genom och i bågen går vägen som man kör på. Den fördelar också påfrestningen så att bron blir stabilare. Vår bro har bara en båge, men vi kommer på andra sätt för att stödja upp den. Vi använder fackverkskonstruktionen på ett lite annat sätt, men annars är broarna lite lika. Vi kommer att göra en slags facverkskonstruktion under vår båge, och det kommer göra vår bro lite mer stabil. 

Vi hade tänkt göra såhär från början, men vi ångrade oss. Vi tyckte att det skulle bli för svårt att sätta fast balkarna på ett bra sätt, så vi tänkte vidare på idén med en bågbro. 

Vi har inte byggt klart vår bro, men jag tror att den svagaste punkten kommer att vara nere där den långa balken tar slut. Där finns det inget som tar emot kraften från toppen, och då blir det stor påfrestning. 

För att få bort denna svaga punkten kommer vi stödja upp slutet av den långa balken med andra balkar för att kraften ska fördelas. På så sätt kommer bron få mycket mer hållfasthet. 

Den svaga punkten flyttas ju då till ett annat ställe, och jag tror att det kommer vara på toppen. Där kan det kanske vara lite för lite material som stödjer så att den inte klarar av yttre påkänningar, t.ex., och i så fall så får vi sätta fast fler balkar på något sätt, så att vi inte låter bron rasa ihop. 

Det kan också vara så att konstruktionen blir elastisk och sjunker ner lite grann när man sätter tyngden på. Om det skulle hända får vi också sätta fast material och balkar för att förhindra det. 

Saker som påfrestar broar kan vara vädret. Om det blir storm eller om det snöar, regnar, haglar m.m. kan en mindre och mindre tålig bro deformera, medan större broar kan slitas. 

För att en bro ska klara av att vara en bro och inte deformera kan man t.ex. bygga bron i en böjd vinkel. Banan man kör/går/åker på är då böjd åt höger eller vänster, och det gör bron att bron klarar av mer kraft. Vinden kommer då inte direkt på bron, utan "svänger med" p.g.a. att balkarna är rundade. 

ORD:

- brospann - strand till strand

- deformation - går sönder, bucklig, spricker, osv

- hållfasthet - styrka, hur mycket det kan bära osv

brobana - 

- vridstyv - kan stå emot skador som kan ske när det vrids

- balk - del av byggnader/konstruktioner

- påkänning - belastning

- elastisk - töjbar men går tillbaka om man stoppar kraften

- kraft - styrka

- påfrestning - belastning, press

korrugerad - veckad, vågig

- konstruktion - byggverket