onsdag 26 november 2014

Frågor om atomfysik

1. Vad är en atom? Det är en byggsten som allting som finns är gjort av. Ordet atom betyder odelbar, för när man döpte den så visste man inte att den faktiskt var delbar, utan man trodde att en atom var det minsta som fanns. 

2. Vad är ett grundämne? Alla atomer i ett grundämne har samma antal protoner. Det består även av neutroner och elektroner. Antalet (protoner i huvudsak) avgör vilket sorts grundämne det är.

3. Ungefär hur många grundämnen finns det? 118 st, varav 94 naturliga.

4. Vilka är det tre ”byggstenarna” som tillsammans bildar atomer av olika slag? Elektroner, neutroner, protoner.

5. Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen? Elektroner är negativa, protoner är positiva och neutroner är neutrala.

6. Atomen har en kärna men det mesta av atomens volym utgörs av... tomrum (vaccum). 

7. Vilket är det lättaste (enklaste) grundämnet? Väte.

8. Trots att alla grundämnen består av samma tre sorters partiklar (byggstenar), fast i olika antal, är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har? Elementarpartiklarna. 

9. Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper åt? En isotop är en annan "version" av grundämnet. T.ex. kol, finns i tre olika versioner, Kol-12, Kol-13 och Kol-14. Kol-12 är det vanliga grundämnet med 6 protoner och 6 neutroner. De två andra isotoperna har en och två neutroner mer. Kol-14, t.ex. är även radioaktiv. 
Det som skiljer vätets tre isotoper ifrån varandra är att en isotop har en neutron mer, och de två andra är radioaktiva. 

10. Vissa grundämnen (och en del ämnens isotoper) är radioaktiva. Vad innebär det? Det innebär att ämnet är ostabilt, och att det faller sönder till nya grundämnen. När ämnet faller sönder så skickar det ut strålning, som är radioaktiv. Det är (oftast) de tyngsta ämnena som faller sönder, eftersom de då kan bli till lättare ämnen.

11. Vad betyder ordet ”radio”? Man kan säga att det är radiofysik, och i det tillhör alla sorters strålning (t.ex. alfa-, beta- och gammastrålning, mikrovågsstrålning, röntgenstrålning, m.m.) och alla radioaktiva ämnen.

12. Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen? Röntgenstrålning hjälper ju oss för att få reda på om vår kropp mår bra eller om vi är skadade, så att vi kan lösa det.
Strålning kan också bota cancer i form av cellgift, där man strålar på kroppen för att döda cancercellerna. Dock dödar den också "vanliga" celler som vi behöver, och det är därför som man t.ex. tappar hår. 

13. Vad menas med bakgrundsstrålning? Det är en strålning som finns i rymden, och den kom till vid Big Bang. 

14. Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla? Väte, för den är lättast och kan inte falla sönder.

15. Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk? Uran.

16. Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas processen där man ökar andelen uran? Anrikning, man får fram mer uran, mer ämne. 

17. Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige? Det finns 3 kärnkraftverk (Ringhals-Orskarshamn-Forsmark) och 10 reaktorer (4-3-3). 

18. Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden? Nergrävt i marken, i berggrunden. Dock vet man inte om man ska göra det, eftersom man inte vet hur jorden ser ut om 100 000 år. Man vill inte att människor som lever då kanske ska hitta det och få det i sig, och kanske är det istid, man vet inte. 

19. Förklara begreppen fission och fusion inom kärnfysik. Fission menas med att atomer klyvs (så som i ett kärnkraftverk och i atombomber), och det bildas mycket energi. Det är därför som ca 50% av Sveriges el kommer från kärnkraftverken.
Fusion menas med att atomer sätts ihop (som när stjärnor bildas), och då bildas det extremt mycket energi. Det är jättesvårt att göra på ett säkert sätt, så därför använder vi oss av fission när vi gör energi i kärnkraftverk. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar