Runsvenska (ca år 800-1225)
1. Hur skrevs dessa ord?
sten - stain
denna - Þensa
son - sun
broder - broÞur
de - Þair
och - auk
dog - dou
2. Vad betyder dessa ord?
drängila - manligen
austarla - österut
sunnarla - söderut
3. Karaktärisering.
Känsloladdad, enkel och konkret.
Äldre fornsvenska (ca år 1225-1325)
4. Kan du hitta två ord som stavas exakt lika? (Nusvenska och Äldre västgötalagen)
Orden "i" och "en".
5. Hur stavas dessa ord?
är - ær
tre - Þrir
tjuvar - Þiuvær
stjäl - stial
och - ok
tager - takar
6. Även formerna är mycket olika nusvenskans. Vad motsvarar dessa ord?
i lagen - i laghum
i tjuvens händer- i hændar Þiufi
ur huset - or husi
en annan - annær
alla - allir
till gård - til garz
7. Vissa ord finns inte längre i nusvenskan. Vad motsvaras dessa ord av i texten?
som -ær
oskyldig - orÞiufæ
vitsord, bevisningsrätt - vitur
8. Ge något exempel där verbet står sist i satsen som i tyskan.
I meningen: ›Annur, æn or husi dragher‹ (Det andra, när man drar fram det ur hans hus) där dragher betyder drar.
9. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen? Utgå vid din bedömning från översättningen.
Enkel, saklig, konkret.
Yngre fornsvenska (ca år 1375-1526)
10. Det är inte många ord som stavas exakt som nu. De flesta är emellertid mer eller mindre olika. Hur stavas t.ex. dessa ord?
fordom - fordhom
var - war
greve - greffwe
hustru - husfrv
mycket - mykith
älskade - elskadhe
11. Formerna skiljer sig åtskilligt från nu, men de flesta går att identifiera. Vilken form har dessa ord?
ägde - atte
en - ena
honom - han
i sin hand - i sinne hand
stor - stora
dog - dødh
stor ära - store æro
12. Vissa ord har en annan betydelse än nu. Andra finns inte alls i nusvenskan längre. Vad motsvaras dessa ord av?
oförsiktigt - owarandis
smärta - beskelikheet
hastigt - bradhlika
13. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen?
Enkel, saklig, konkret.
Äldre nysvenska (ca år 1526-1732)
14. Stavningen skiljer sig fortfarande från våra dagars. Hur stavas dessa ord?
hört - hördt
det - thet
öga - ögha
emot - emoot
hava - haffua
giv -giff
15. Formerna är inte så olika våra dagars, men några typiska skillnader finns. Hur stavas dessa ord?
någon - någhor
kåpan (manteln) - kåpona
en mil - ena milo
gå - gack
16. De flesta ord motsvaras av samma ord i nusvenskan. Några ord är helt olika. Vad motsvaras dessa ord av i Gustav Vasas bibel?
livklädnad - kiortel jfrå
tvingad - nödhgar
17. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen?
Enkel, saklig och konkret.
Yngre nysvenska (ca år 1732-nutid)
18. Ge exempel på minst fem ord i texten som stavs annorlunda än nu.
afstånd - avstånd
aftager - avtager (tar av)
plötsligen - plötsligt
vem - vem
öfver - över
19. Vad kännetecknar meningsbyggnaden? korta enkla meningar/långa sammansatta meningar?
Den kännetecknar långa, sammansatta meningar.
20. Ge exempel på ovanlig ordföljd.
Genom rop av en i närheten varande gosse blev en räddningsbåt bemannad och lade ut.
21. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen?
Enkel, saklig, konkret och snabbt tempo.
onsdag 20 maj 2015
måndag 18 maj 2015
Rika och fattiga länder
FRÅGOR: LÄNDER
1. Vad innebär begreppet mikrokredit? Att man ger små lån till människor som inte har pengar, för att köpa något som personen kan ha nytta av.
2. Man hjälper främst kvinnor med lån för att komma igång med företagande. Vad kan det bero på att det är främst kvinnor man riktar in sig på? För att kvinnor oftast inte har någon chans att skaffa sig ett jobb eller en utbildning i flera länder, och då stannar kvinnan hemma medan hennes make arbetar.
3. Vilka verksamheter kan kvinnor i fattiga länder tänkas starta? Ett litet jordbruk, sy-verkstad där de syr kläder, försäljning av varor som andra kan tänkas behöva.
4. Varför är det främst i Asien och Afrika mikrolån blivit vanliga och viktiga för utvecklingen? Det är de världsdelar där den större delen av världens fattiga människor finns, och det är fattiga människor som behöver dessa mikrolån för att komma ut ur fattigdomen. Dessa lån behövs inte i t.ex. Europa, eftersom det är en världsdel där ekonomin är bra.
LANDANALYS - ej klar
Sverige och Madagaskar är två länder som har väldigt stora skillnader mellan levnadsvillkoren.
Sverige är ett rikt land som ligger högt upp på Världsbankens lista över de länder som har störst BNI, bruttonationalinkomst. Vi ligger på 13:e plats utav 181 länder med 41 484 US dollar/capita, och Madagaskar ligger på plats 174 med 966 US dollar/capita.
Man kan inte riktigt mäta ett lands ”status” i endast pengar, utan hur människorna i landet har det spelar också stor roll. FN mäter människors levnadsvillkor genom HDI (Human development index) som mäter levnadsstandarden på en skala mellan 0-1 där 1 är det bästa.
År 2012 var Sveriges HDI 0,916 vilket är väldigt högt. Vi låg då på 8:e plats av alla länder i världen. Madagaskars HDI år 2012 var 0,496. De har medelhög mänsklig utveckling, och det kanske man inte skulle kunna tro om man ser på landets BNI. Det behöver alltså inte vara så att alla länder med hög BNI har högt HDI. Dock är det stor chans att det är så, som i Sveriges fall, eftersom bra och hög ekonomi gör att varje individ har mer pengar och kan ha en bättre levnadsstandard.
Madagaskar:
Födelsetal: 35 st/1000 invånare
Dödstal: 6 st/1000 invånare
Spädbarnsdödlighet: 40 st/1000 barn
Naturlig folkökning: 2,8%
In- och utvandring:
Sverige:
Födelsetal: 12 st/1000 invånare
Dödstal: 10 st/1000 invånare
Spädbarnsdödlighet: 3 st/1000 barn
Naturlig folkökning: 0,8%
In- och utvandring:
Källor:
- Häftet om fattiga länder
- http://www.landguiden.se
- http://www.globalis.se/
PLATSERS SÅRBARHET
1. Resonera kring hur den plats där du bor är sårbar. Här i Skogstorp så skulle det kunna bli översvämning om vattennivån höjs mycket p.g.a. växthuseffekten. Eftersom orten ligger precis vid havet och inte ligger så högt över havsnivån skulle det finnas risk att hus och mark nära havet skulle stå i vatten.
2. Ge tre exempel på hur man kan minska din hemorts sårbarhet.
BISTÅND
Låt oss tänka att du arbetar med bistånd och vill ge bistånd till ett fattigt land. Resonera kring vilka områden du skulle satsa dina pengar på att förbättra, och varför, för att landet på lång sikt ska bli rikare.
Jag skulle satsa
1. Vad innebär begreppet mikrokredit? Att man ger små lån till människor som inte har pengar, för att köpa något som personen kan ha nytta av.
2. Man hjälper främst kvinnor med lån för att komma igång med företagande. Vad kan det bero på att det är främst kvinnor man riktar in sig på? För att kvinnor oftast inte har någon chans att skaffa sig ett jobb eller en utbildning i flera länder, och då stannar kvinnan hemma medan hennes make arbetar.
3. Vilka verksamheter kan kvinnor i fattiga länder tänkas starta? Ett litet jordbruk, sy-verkstad där de syr kläder, försäljning av varor som andra kan tänkas behöva.
4. Varför är det främst i Asien och Afrika mikrolån blivit vanliga och viktiga för utvecklingen? Det är de världsdelar där den större delen av världens fattiga människor finns, och det är fattiga människor som behöver dessa mikrolån för att komma ut ur fattigdomen. Dessa lån behövs inte i t.ex. Europa, eftersom det är en världsdel där ekonomin är bra.
LANDANALYS - ej klar
Sverige och Madagaskar är två länder som har väldigt stora skillnader mellan levnadsvillkoren.
Sverige är ett rikt land som ligger högt upp på Världsbankens lista över de länder som har störst BNI, bruttonationalinkomst. Vi ligger på 13:e plats utav 181 länder med 41 484 US dollar/capita, och Madagaskar ligger på plats 174 med 966 US dollar/capita.
Man kan inte riktigt mäta ett lands ”status” i endast pengar, utan hur människorna i landet har det spelar också stor roll. FN mäter människors levnadsvillkor genom HDI (Human development index) som mäter levnadsstandarden på en skala mellan 0-1 där 1 är det bästa.
År 2012 var Sveriges HDI 0,916 vilket är väldigt högt. Vi låg då på 8:e plats av alla länder i världen. Madagaskars HDI år 2012 var 0,496. De har medelhög mänsklig utveckling, och det kanske man inte skulle kunna tro om man ser på landets BNI. Det behöver alltså inte vara så att alla länder med hög BNI har högt HDI. Dock är det stor chans att det är så, som i Sveriges fall, eftersom bra och hög ekonomi gör att varje individ har mer pengar och kan ha en bättre levnadsstandard.
Madagaskar:
Födelsetal: 35 st/1000 invånare
Dödstal: 6 st/1000 invånare
Spädbarnsdödlighet: 40 st/1000 barn
Naturlig folkökning: 2,8%
In- och utvandring:
Sverige:
Födelsetal: 12 st/1000 invånare
Dödstal: 10 st/1000 invånare
Spädbarnsdödlighet: 3 st/1000 barn
Naturlig folkökning: 0,8%
In- och utvandring:
Källor:
- Häftet om fattiga länder
- http://www.landguiden.se
- http://www.globalis.se/
PLATSERS SÅRBARHET
1. Resonera kring hur den plats där du bor är sårbar. Här i Skogstorp så skulle det kunna bli översvämning om vattennivån höjs mycket p.g.a. växthuseffekten. Eftersom orten ligger precis vid havet och inte ligger så högt över havsnivån skulle det finnas risk att hus och mark nära havet skulle stå i vatten.
2. Ge tre exempel på hur man kan minska din hemorts sårbarhet.
BISTÅND
Låt oss tänka att du arbetar med bistånd och vill ge bistånd till ett fattigt land. Resonera kring vilka områden du skulle satsa dina pengar på att förbättra, och varför, för att landet på lång sikt ska bli rikare.
Jag skulle satsa
lördag 16 maj 2015
Mitt slöjdprojekt
Jag funderade först på att göra ett klädesplagg, men jag ångrade mig sedan när jag kom att tänka på en tygväska jag har hemma. Jag kom då på att jag kunde göra en egen tygväska, men helt olik den som jag redan har. Den som jag har tänkt göra är väldigt annorlunda och om den blir som jag tänkt så kommer den att bli väldigt snygg.
Jag tittade i skåpen efter tyger man kan använda. Jag ville först ha ett joggingtyg tillsammans med ett vitt bomullstyg. Jag kände mig dock inte riktigt nöjd med det, så jag letade lite mer i skåpen. Jag hittade då jeanstyger. Jag ville dock inte ha något av dem som fanns i skåpen, utan ett med en annan färg. Jag gick då in på textilhusets hemsida. Jag kollade under rubriken jeanstyger, och då fann jag ett jeanstyg med ett slags fläckigt mönster i ljusare och mörkare toner av blått. Det tyget kommer passa perfekt till min väska. Jag tror att detta tyget kommer ge mer liv i min väska än om jag hade valt ett helt enfärgat blått jeanstyg.
Mina tyger
För att sätta min egen prägel på min väska så har jag valt att använda tre olika tyger. Jeanstyget och ett vitt bomullstyg kommer jag att sy ihop så att de bildar sidorna på väskan. Nedre halvan (och även axelremmarna) kommer bestå av jeanstyg, och den övre utav vitt bomullstyg. Jag kommer sedan använda blommönstrat tyg till en ficka som jag ska ha på utsidan.
Funky Denim heter det jeanstyg som jag valt att använda. Jeanstyg är gjorda av bomull och har ofta en blå nyans. Det har mitt tyg, men det är lite flammigt i olika nyanser av blått. Det är nästan vitt på vissa ställen.
Jag har valt att använda jeanstyg av bomull eftersom det är ett slitstarkt tyg. När jeanstyget uppfanns i slutet av 1800-talet så användes dem som arbetarbyxor eftersom det var ett starkt material som man behövde för att byxorna inte skulle gå sönder. Namnet denim som man kallar jeans för, kommer från den stad där vävnadsfabriken låg; Nîmes. Denim, de Nîmes.
Jag har valt att använda enfärgat vitt vävt bomullstyg till min övre del av väskan eftersom bomull är slitstarkt. Om man gör en väska så behöver tyget vara slitstarkt eftersom de saker som man kommer ha i den ska inte slita på tyget eller kunna göra hål på det.
Skisser
Här är några av mina skisser på en stående tygväska. Jag fick väldigt mycket olika idéer om hur dess utseende skulle kunna se ut. Här föddes även idén om att göra en tygväska med två olika tyger på alla dess sidor istället för ett.
Formgivning och prototyper
Jag har valt att göra en väska som liknar modellen till vänster, alltså den med en blommig ficka. Jag tycker jättemycket om blommönster, men när jag sytt dessa modeller av väskan så tyckte jag att det nog skulle bli lite för mycket blommor om jag skulle hållit mig till väskan i mitten. Jag vill inte att blommorna ska ta över väskan, utan vara en fin detalj.
Den till höger är lite tom och tråkig, det händer liksom ingenting. Den har inget mönster, mer än det lilla som finns i jeanstyget, men det är ändå ganska så diskret. Därför valde jag bort de två och valde väskan till vänster.
Mängden blommor blir lite mer lagom, och det kommer att bli en väska som jag mycket hellre skulle vilja använda.
Ritning
Jag vill inte göra en allt för stor väska, men jag vill ändå göra en väska där man kan få plats med ganska stora saker, som t.ex. en dator. Därför valde jag att göra väskan 45 cm hög och 35 cm bred. Jag valde att göra den 10 cm djup eftersom jag tycker det är ganska lagom. Väskan är då ganska lätt och smidig att ha med sig, men samtidigt finns det en botten och plats för att ha grejer med sig.
På utsidan vill jag göra en lite större ficka där man ska kunna lägga grejer man inte vill tappa bort i den stora "fickan" som är väskan där man har mycket grejer. I fickan utanpå kan man t.ex. ha anteckningsblock, pennor, eller liknande, för det vill man gärna ha nära till hands.
På insidan av väskan ska jag även sy fast mindre fickor där man ska kunna lägga lite mindre saker som kanske mynt eller ett lepsyl. Det är saker som man antagligen inte vill tappa bort bland massor av större grejer.
Min arbetsgång
Jag började med att skissa på idéer av olika saker som jag skulle kunna göra. Jag letade inspiration på internet och fastnade till slut för att göra en väska. Jag skissade lite olika förslag på väska, och fastnade för att göra en med både jeanstyg och bomullstyg. När jag bestämt mått på väskan så började jag mäta ut dem på skisspapper så att jag skulle kunna ha mallar av dem. Detta tog ungefär två lektioner, eftersom det var ganska många delar jag behövde.
Jag hade sedan lite problem med att bestämma mig för vilka tyger jag skulle ha, men efter att ha formgivit väskan med olika färger och gjort prototyper av den så bestämde jag mig för att använda jeanstyg och två olika bomullstyg.
När jag valt ut tygerna så började jag nåla fast mina mallar till väskans delar på de tyger jag valt ut. Därefter valde jag att måla sömsmån på 1 cm, eftersom jag ville vara säker på att väskan inte skulle bli mindre än vad jag mätt ut den till att vara. Jag tänkte att det är bättre om den är lite för stor än lite för liten.
När jag klippt ut alla tygbitar som jag behövde så började jag fundera på vad för slags ficka jag skulle göra. Jag frågade Veronica om hjälp då jag inte visste något sätt man kunde göra en bra ficka på. Efter att ha fått lite inspiration och ett tips på en ficka, en passpoalficka, så sökte jag efter videor på YouTube. Jag tittade på på denna videon, och jag testade att göra en likadan ficka på en tygbit jag inte skulle använda. Den fickan blev bra, men jag kände mig inte så säker på hur man skulle göra. Jag gjorde därför en ficka till, och det kändes lite bättre. Det krångliga var att få till så att fickans öppning var jämn hela vägen och inte blev större på en sidan.
Jag blev nöjd med fickans utseende och funktion, och därför valde jag att göra en sådan ficka. Den är ganska anonym men man kan ändå se den, vilket jag tyckte om. Efter att ha funderat lite så bestämde jag mig för att jag ville ha ett skydd över, dels för att sakerna man ska ha i fickan inte ska ramla ut och även för att det är en fin detalj. Då skulle jag använda det blommiga tyget, och även sy fast en knapp för att man ska kunna fästa fickans "lock".
När jag skulle börja sy ihop mina delar så inspekterade Veronica dem, och dess trådrak var inte rak! Jag fick alltså göra om ungefär hälften av bitarna, vilket var lite tråkigt. Jag hade nog skyndat mig lite för mycket när jag nålat ut mallarna, och då inte tittat så noga efter trådrakan som jag hade behövt. Men jag har nu lärt mig av mitt misstag, och jag kollar noga efter trådrakan på mina tyger nu!
Jag började sedan provsy på overlocken. Det var en ny upplevelse för mig då jag aldrig tidigare använt overlocken. Jag behövde provsy några bitar för att få koll på hur maskinen fungerade innan jag vågade sy ihop de första delarna. Jag började med att sy ihop jeanstyget med det vita bomullstyget på alla delarna för att få dem hela. Sedan sydde jag bottnen med båda sidorna.
När jag skulle sy ihop bottnen med baksidan av väskan så upptäckte jag ett problem - sömsmånen var för stor. Jag kunde alltså inte sy fast hela tyget eftersom sidorna som jag redan sytt fast satt för långt in på tyget som är bottnen.
Jag behövde alltså fixa det här problemet.
Det jag har kvar att göra är att sy ihop väskans alla delar förutom framsidan där jag ska ha fickan. Jag behöver också sy min ficka, och även sy mitt "lock" som jag ska ha över som ett skydd. Min axelrem är inte gjord så den behöver jag också göra. Sedan behöver jag fålla min väska för att den ska få snygga kanter och inte se slarvigt gjord ut. Jag vill ju trots allt kunna använda min väska.
När jag är klar med min väska så tror jag att jag kommer vara väldigt nöjd. Jag känner nu att den kommer bli fin, för jag har börjat se lite smakprov på hur den faktiskt kommer att bli.
Jag har stött på endel problem under arbetets gång, men jag har kunnat åtgärda dem på ett bra sätt. Det är viktigt tycker jag, att man kan göra om och göra rätt. Jag tror att man (i alla fall jag) lär sig mycket av det, för man vill inte göra fel på samma sak igen.
Jag har inte hittat någon exakt fakta, men med tanke på att ekologisk bomull inte är så vanlig så tror jag att mina bomullstyger har blivit odlade med besprutning. Nu i efterhand så tror jag att jag hade kunnat leta efter ett ekologiskt bomullstyg (åtminstone i vitt) och på så sätt värnat över miljön. Jag bryr mig mycket om miljön och vill att man oftast ska välja det alternativ som är bra för miljön, och därför så hade jag velat använda ett ekologiskt tyg.
Jag tror dock att det skulle ha höjt kostnaden en aning med tanke på att det inte finns så många ekologiska odlingar, men å andra sidan så hade det varit bättre för miljön. Det tyg jag har valt nu är ju lite sämre för miljön, men lite billigare (antagligen).
Estetiskt uttryck
Jag tycker att min väska känns nytänkande och modern eftersom den är uppdelad i två olika tyger. Vitt är en populär färg eftersom den är ljus och utstrålar positivitet, och även för att den är stilren och enkel. Det är dessa anledningar som gör att jag tycker om att ha just vitt tyg i min väska, för det är såhär jag vill att den ska kännas.
Jeanstyget känns modernt det med, och under den senaste tiden har det blivit modernt att ha t.ex. jeansskjortor på sig, tjejer som killar. Tillsammans med det vita tyget så tycker jag att de gör en snygg matchning som ger väskan liv och som jag skulle vilja bära till sommaren.
Den här stilen kallas Shabby chic och är en väldigt populär stil just nu. Jag tycker att den känns vintage och lite gammeldags, samtidigt som den känns cool väldigt mysig. Jag tycker den känns lite 1800-tals-inspirerad p.g.a. ljuskronorna i taket, korgstolarna, volangerna på soffan, och alla andra små detaljer på alla möbler.
Man kan se på kuddarna och på blommorna i vasen att rosa och röda rosor är återkommande i stilen. Det blommiga tyget som jag har valt att använda är just tryckt med rosa och röda rosor, och tyget passar väldigt bra in i den här stilen. Dock tycker jag inte att väskan känns som den här stilen då det bara är detaljer som har det blommiga tyget - axelremmen och fick-"locket". Det vita tyget och jeanstyget ger väskan en modern känsla, men jag tror kanske att om jag inte hade haft jeanstyget så skulle väskan ha kunnat passa in i denna stilen, då den är ljus och blommig.
Tyget med rosor kan också upplevas som feminint och romantiskt, vilket jag tycker. Väskan känns lite mer feminin eftersom jag har blommor på den. Jag tror inte att en kille (majoriteten av dem) skulle välja att ha rosa rosor på sin tygväska, utan jag tror att en kille kanske skulle valt jeanstyget och ett svart tyg till. Nu när den är ljus och lite blommig kopplar man den direkt till en kvinna och kanske till en lite romantisk kvinna. Det gör jag, och även om jag kanske inte är en sådan kvinna, så passar den in i det "facket".
Tygväskor generellt är väldigt populärt just nu. Man kan se väldigt många personer ha dem över axeln när de går ute på stan eller liknande. Jag tror det är för att det är snyggt och det är också enkelt att ta med sig saker och att den är praktisk. Jag själv tycker det och äger en sedan innan, även om jag inte använt den så mycket.
Många tygväskor som man ser brukar vara vita/beigea och oftast ha ett tryck i svart på, så de är väldigt enkla. Min tygväska sticker ut ganska mycket i jämförelse, och jag tycker att det är positivt. Jag tycker om att sticka ut lite grann och inte ha allting som alla andra har det, och jag tycker även att min väska är cool och snygg.
Jag tittade i skåpen efter tyger man kan använda. Jag ville först ha ett joggingtyg tillsammans med ett vitt bomullstyg. Jag kände mig dock inte riktigt nöjd med det, så jag letade lite mer i skåpen. Jag hittade då jeanstyger. Jag ville dock inte ha något av dem som fanns i skåpen, utan ett med en annan färg. Jag gick då in på textilhusets hemsida. Jag kollade under rubriken jeanstyger, och då fann jag ett jeanstyg med ett slags fläckigt mönster i ljusare och mörkare toner av blått. Det tyget kommer passa perfekt till min väska. Jag tror att detta tyget kommer ge mer liv i min väska än om jag hade valt ett helt enfärgat blått jeanstyg.
Mina tyger
För att sätta min egen prägel på min väska så har jag valt att använda tre olika tyger. Jeanstyget och ett vitt bomullstyg kommer jag att sy ihop så att de bildar sidorna på väskan. Nedre halvan (och även axelremmarna) kommer bestå av jeanstyg, och den övre utav vitt bomullstyg. Jag kommer sedan använda blommönstrat tyg till en ficka som jag ska ha på utsidan.
Jag har valt att använda jeanstyg av bomull eftersom det är ett slitstarkt tyg. När jeanstyget uppfanns i slutet av 1800-talet så användes dem som arbetarbyxor eftersom det var ett starkt material som man behövde för att byxorna inte skulle gå sönder. Namnet denim som man kallar jeans för, kommer från den stad där vävnadsfabriken låg; Nîmes. Denim, de Nîmes.
Jag har valt att använda enfärgat vitt vävt bomullstyg till min övre del av väskan eftersom bomull är slitstarkt. Om man gör en väska så behöver tyget vara slitstarkt eftersom de saker som man kommer ha i den ska inte slita på tyget eller kunna göra hål på det.
Blommönstrat vävt bomullstyg Corina är det tyg som jag valt att använda till mitt fick-lock och till min axelrem. Detta tyget är likt det andra bomullstyget slitstark och är inte heller elastiskt, vilket är det jag önskar. Tyget behöver vara slitstarkt och oelastiskt när man ska ha det som axelrem, eftersom det sliter väldigt mycket på bandet när man bär väskan med saker i.
Mina bomullstyger är gjorda utav 100% bomull och då är det lagom att tvätta dem i 40°.
Alla tre tyger som jag har använt är gjorda a bomull. Bomull odlas på stora odlingsfält, främst i Indien, Kina, USA och Pakistan. Bomullen brukar handplockas, men annars brukar den plockas av maskin, och därefter så sorteras och kammas den. Sedan spinns den till trådar och därefter så vävs den till tyger.
Bomull brukar användas i mycket kläder eftersom det är ett bra och praktiskt material, t.ex. så är det ett svalkande tyg.
Bomull är bra att använda då det är naturligt, och olikt syntetmaterial så behöver man inte använda olja för att framställa växterna. Man sparar då på oljan för att man ska kunna använda den till andra saker.
Dock behöver man bespruta bomullen mot skadedjur och ogräs när den odlas, och det är farliga kemikalier som man sprutar på. De som handplockar bomullen mår inte bra i kroppen av det. Det går också åt väldigt mycket vatten för att de stora odlingarna ska växa. Det vattnet skulle man kunna använda till att ge människor i fattiga länder, t.ex.
Att bomullen behöver exporteras är inte heller speciellt bra för miljön, då det kan bli långa sträckor när den bara odlas i några få länder.
Om man odlar ekologisk bomull så använder man inte bekämpningsmedel. Det finns ekologiska bomullsodlingar i b.l.a. Peru och Indien, men de utgör bara en väldigt liten del av bomullsodlingen. Positivt är att den ekologiska bomullsodlingen ökar. Det är bättre att köpa ekologisk bomull istället för att köpa vanlig bomull, eftersom växterna mår bättre, miljön mår bättre, och de som handplockar bomullen mår också bättre. Allt eftersom det inte används farliga medel. Man kan jämföra det med ekologisk mat; mat som odlats utan bekämpningsmedel är bättre att äta än den som inte är ekologisk.
Alla tre tyger som jag har använt är gjorda a bomull. Bomull odlas på stora odlingsfält, främst i Indien, Kina, USA och Pakistan. Bomullen brukar handplockas, men annars brukar den plockas av maskin, och därefter så sorteras och kammas den. Sedan spinns den till trådar och därefter så vävs den till tyger.
Bomull brukar användas i mycket kläder eftersom det är ett bra och praktiskt material, t.ex. så är det ett svalkande tyg.
Bomull är bra att använda då det är naturligt, och olikt syntetmaterial så behöver man inte använda olja för att framställa växterna. Man sparar då på oljan för att man ska kunna använda den till andra saker.
Dock behöver man bespruta bomullen mot skadedjur och ogräs när den odlas, och det är farliga kemikalier som man sprutar på. De som handplockar bomullen mår inte bra i kroppen av det. Det går också åt väldigt mycket vatten för att de stora odlingarna ska växa. Det vattnet skulle man kunna använda till att ge människor i fattiga länder, t.ex.
Att bomullen behöver exporteras är inte heller speciellt bra för miljön, då det kan bli långa sträckor när den bara odlas i några få länder.
Om man odlar ekologisk bomull så använder man inte bekämpningsmedel. Det finns ekologiska bomullsodlingar i b.l.a. Peru och Indien, men de utgör bara en väldigt liten del av bomullsodlingen. Positivt är att den ekologiska bomullsodlingen ökar. Det är bättre att köpa ekologisk bomull istället för att köpa vanlig bomull, eftersom växterna mår bättre, miljön mår bättre, och de som handplockar bomullen mår också bättre. Allt eftersom det inte används farliga medel. Man kan jämföra det med ekologisk mat; mat som odlats utan bekämpningsmedel är bättre att äta än den som inte är ekologisk.
_________________________________________________________
Skisser
Den första väskan är en modell som jag verkligen tycker om. Dock så var det inte den modellen som jag skulle vilja göra, och jag kunde heller inte komma på ett bra sätt att matcha jeanstyget med andra tyger.
Den andra modellen är den som jag valt att göra. Olikt den tredje väskan som är liggande så är denna stående. Att ha en liggande tror jag inte skulle vara lika praktiskt som en stående. Jag tror att en liggande väska som inte är fast i materialet skulle vara väldigt opraktisk i jämförelse med en stående, då den skulle vika sig och inte hålla sig upprätt. En stående väskas botten är inte lika stor som en liggandes, och då blir den liksom mer stabil.
Jag ska därför göra den stående väskan. Det är en modell som är populär att ha, och det är också den som är enklast att använda, och som är mest praktisk. Den är också lika snygg som den första väskan, tycker jag.
Här är några av mina skisser på en stående tygväska. Jag fick väldigt mycket olika idéer om hur dess utseende skulle kunna se ut. Här föddes även idén om att göra en tygväska med två olika tyger på alla dess sidor istället för ett.
Formgivning och prototyper
Jag har valt att göra en väska som liknar modellen till vänster, alltså den med en blommig ficka. Jag tycker jättemycket om blommönster, men när jag sytt dessa modeller av väskan så tyckte jag att det nog skulle bli lite för mycket blommor om jag skulle hållit mig till väskan i mitten. Jag vill inte att blommorna ska ta över väskan, utan vara en fin detalj.
Den till höger är lite tom och tråkig, det händer liksom ingenting. Den har inget mönster, mer än det lilla som finns i jeanstyget, men det är ändå ganska så diskret. Därför valde jag bort de två och valde väskan till vänster.
Mängden blommor blir lite mer lagom, och det kommer att bli en väska som jag mycket hellre skulle vilja använda.
Ritning
Jag vill inte göra en allt för stor väska, men jag vill ändå göra en väska där man kan få plats med ganska stora saker, som t.ex. en dator. Därför valde jag att göra väskan 45 cm hög och 35 cm bred. Jag valde att göra den 10 cm djup eftersom jag tycker det är ganska lagom. Väskan är då ganska lätt och smidig att ha med sig, men samtidigt finns det en botten och plats för att ha grejer med sig.
På utsidan vill jag göra en lite större ficka där man ska kunna lägga grejer man inte vill tappa bort i den stora "fickan" som är väskan där man har mycket grejer. I fickan utanpå kan man t.ex. ha anteckningsblock, pennor, eller liknande, för det vill man gärna ha nära till hands.
På insidan av väskan ska jag även sy fast mindre fickor där man ska kunna lägga lite mindre saker som kanske mynt eller ett lepsyl. Det är saker som man antagligen inte vill tappa bort bland massor av större grejer.
Min arbetsgång
Jag började med att skissa på idéer av olika saker som jag skulle kunna göra. Jag letade inspiration på internet och fastnade till slut för att göra en väska. Jag skissade lite olika förslag på väska, och fastnade för att göra en med både jeanstyg och bomullstyg. När jag bestämt mått på väskan så började jag mäta ut dem på skisspapper så att jag skulle kunna ha mallar av dem. Detta tog ungefär två lektioner, eftersom det var ganska många delar jag behövde.
Jag hade sedan lite problem med att bestämma mig för vilka tyger jag skulle ha, men efter att ha formgivit väskan med olika färger och gjort prototyper av den så bestämde jag mig för att använda jeanstyg och två olika bomullstyg.
När jag valt ut tygerna så började jag nåla fast mina mallar till väskans delar på de tyger jag valt ut. Därefter valde jag att måla sömsmån på 1 cm, eftersom jag ville vara säker på att väskan inte skulle bli mindre än vad jag mätt ut den till att vara. Jag tänkte att det är bättre om den är lite för stor än lite för liten.
 |
| Min första passpoalficka. |
Jag blev nöjd med fickans utseende och funktion, och därför valde jag att göra en sådan ficka. Den är ganska anonym men man kan ändå se den, vilket jag tyckte om. Efter att ha funderat lite så bestämde jag mig för att jag ville ha ett skydd över, dels för att sakerna man ska ha i fickan inte ska ramla ut och även för att det är en fin detalj. Då skulle jag använda det blommiga tyget, och även sy fast en knapp för att man ska kunna fästa fickans "lock".
När jag skulle börja sy ihop mina delar så inspekterade Veronica dem, och dess trådrak var inte rak! Jag fick alltså göra om ungefär hälften av bitarna, vilket var lite tråkigt. Jag hade nog skyndat mig lite för mycket när jag nålat ut mallarna, och då inte tittat så noga efter trådrakan som jag hade behövt. Men jag har nu lärt mig av mitt misstag, och jag kollar noga efter trådrakan på mina tyger nu!
Jag började sedan provsy på overlocken. Det var en ny upplevelse för mig då jag aldrig tidigare använt overlocken. Jag behövde provsy några bitar för att få koll på hur maskinen fungerade innan jag vågade sy ihop de första delarna. Jag började med att sy ihop jeanstyget med det vita bomullstyget på alla delarna för att få dem hela. Sedan sydde jag bottnen med båda sidorna.
När jag skulle sy ihop bottnen med baksidan av väskan så upptäckte jag ett problem - sömsmånen var för stor. Jag kunde alltså inte sy fast hela tyget eftersom sidorna som jag redan sytt fast satt för långt in på tyget som är bottnen.
Jag behövde alltså fixa det här problemet.
Det jag har kvar att göra är att sy ihop väskans alla delar förutom framsidan där jag ska ha fickan. Jag behöver också sy min ficka, och även sy mitt "lock" som jag ska ha över som ett skydd. Min axelrem är inte gjord så den behöver jag också göra. Sedan behöver jag fålla min väska för att den ska få snygga kanter och inte se slarvigt gjord ut. Jag vill ju trots allt kunna använda min väska.
När jag är klar med min väska så tror jag att jag kommer vara väldigt nöjd. Jag känner nu att den kommer bli fin, för jag har börjat se lite smakprov på hur den faktiskt kommer att bli.
Jag har stött på endel problem under arbetets gång, men jag har kunnat åtgärda dem på ett bra sätt. Det är viktigt tycker jag, att man kan göra om och göra rätt. Jag tror att man (i alla fall jag) lär sig mycket av det, för man vill inte göra fel på samma sak igen.
Jag har inte hittat någon exakt fakta, men med tanke på att ekologisk bomull inte är så vanlig så tror jag att mina bomullstyger har blivit odlade med besprutning. Nu i efterhand så tror jag att jag hade kunnat leta efter ett ekologiskt bomullstyg (åtminstone i vitt) och på så sätt värnat över miljön. Jag bryr mig mycket om miljön och vill att man oftast ska välja det alternativ som är bra för miljön, och därför så hade jag velat använda ett ekologiskt tyg.
Jag tror dock att det skulle ha höjt kostnaden en aning med tanke på att det inte finns så många ekologiska odlingar, men å andra sidan så hade det varit bättre för miljön. Det tyg jag har valt nu är ju lite sämre för miljön, men lite billigare (antagligen).
Estetiskt uttryck
Jag tycker att min väska känns nytänkande och modern eftersom den är uppdelad i två olika tyger. Vitt är en populär färg eftersom den är ljus och utstrålar positivitet, och även för att den är stilren och enkel. Det är dessa anledningar som gör att jag tycker om att ha just vitt tyg i min väska, för det är såhär jag vill att den ska kännas.
Jeanstyget känns modernt det med, och under den senaste tiden har det blivit modernt att ha t.ex. jeansskjortor på sig, tjejer som killar. Tillsammans med det vita tyget så tycker jag att de gör en snygg matchning som ger väskan liv och som jag skulle vilja bära till sommaren.
Man kan se på kuddarna och på blommorna i vasen att rosa och röda rosor är återkommande i stilen. Det blommiga tyget som jag har valt att använda är just tryckt med rosa och röda rosor, och tyget passar väldigt bra in i den här stilen. Dock tycker jag inte att väskan känns som den här stilen då det bara är detaljer som har det blommiga tyget - axelremmen och fick-"locket". Det vita tyget och jeanstyget ger väskan en modern känsla, men jag tror kanske att om jag inte hade haft jeanstyget så skulle väskan ha kunnat passa in i denna stilen, då den är ljus och blommig.
Tyget med rosor kan också upplevas som feminint och romantiskt, vilket jag tycker. Väskan känns lite mer feminin eftersom jag har blommor på den. Jag tror inte att en kille (majoriteten av dem) skulle välja att ha rosa rosor på sin tygväska, utan jag tror att en kille kanske skulle valt jeanstyget och ett svart tyg till. Nu när den är ljus och lite blommig kopplar man den direkt till en kvinna och kanske till en lite romantisk kvinna. Det gör jag, och även om jag kanske inte är en sådan kvinna, så passar den in i det "facket".
Tygväskor generellt är väldigt populärt just nu. Man kan se väldigt många personer ha dem över axeln när de går ute på stan eller liknande. Jag tror det är för att det är snyggt och det är också enkelt att ta med sig saker och att den är praktisk. Jag själv tycker det och äger en sedan innan, även om jag inte använt den så mycket.
Många tygväskor som man ser brukar vara vita/beigea och oftast ha ett tryck i svart på, så de är väldigt enkla. Min tygväska sticker ut ganska mycket i jämförelse, och jag tycker att det är positivt. Jag tycker om att sticka ut lite grann och inte ha allting som alla andra har det, och jag tycker även att min väska är cool och snygg.
tisdag 5 maj 2015
Minoritetsspråk
FINSKA
Sverigefinska blev ett officiellt minoritetsspråk år 2000. Finskan kommer från de finsk-ugriska språken, och finska är likt ungerska och estniska inom vissa områden.
Under 1500- och 1600-talet kom det finnar till Sverige. Man kallade de som kom till Värmland för skogsfinnar. Till t.ex. Torsby kom det finnar från Savolax.
Finnarna häll gärna kvar till sina traditioner och pratade finska. De gifte sig med de andra finska familjerna som fanns i trakten under 100 år ungefär, för de ville inte få in svenskt blod i sin släkt.
Dock blev det försvenskning bland finnarna i Sverige under 1800-talet. Skolan blev då obligatorisk, och barnen behövde lära sig bättre svenska eftersom det var det språket som användes i skolan. Man började även förflytta sig mera, och om man skulle kunna kommunicera med andra människor så behövdes svenskan hos finnarna.
Carl Axel Gottlund åkte runt och frågade efter finska familjers släktnamn. Det gjorde han eftersom att finnarna hade behövt byta ut sina namn när de levde i Sverige. Det är viktigt för oss nu, inom släktforskningen. Gottlund försökte också få finnar att bli mer stolta. Han tänkte också att den delen av Värmland där de bodde skulle bli ett självständigt område, men det gick inte myndigheterna med på.
Sverigefinska är ett av de äldsta minoritetsspråken som talats i Sverige. Framtiden för sverigefinska är dock inte garanterad, eftersom man måste få yngre personer att tala språket. Om språket försvinner kommer även delar av den sverigefinska kulturen.
JIDDISCH
För 70 år sedan var jiddisch ett stort europeiskt språk. Numera är det knappt några kvar som pratar det, och i Sverige är det ca 3 000 personer som förstår språket. De som kan språket har ofta hört det i sin barndom.
År 1940, innan andra världskriget, var det 11 miljoner människor som talade jiddisch, men fem år senare så var det knappt några kvar. Judar förintades i koncentrationsläger som Auschwitz under andra världskriget, och då förintades även jiddisch eftersom det är judar som pratar språket.
En stad som heter Krakow, som ligger i närheten av Auschwitz, var jiddisch ett levande språk. Numera är det knappt någon där som pratar språket.
Förr var det 8/10 judar i världen som hade jiddisch som modersmål.
Språket föddes för ca 1 000 år sedan, och fick sitt ursprung när tyska judar använde låneord från franska, spanska och hebreiska.
År 1782 kom många judar till Sverige eftersom det redan då var jakt på judar. Trots att Sverige på den tiden var ett utvandrarland så var det inte många judar som fick svenska medborgarskap. Judar fick även bara arbeta med vissa saker, bo på vissa ställen, m.m., så de var inte riktigt accepterade även fast de fick leva och verka i Sverige.
Framtiden ser inte riktigt ljus ut för jiddisch, eftersom det knappt är någon som talar språket nu för tiden. Det finns en risk att det kanske dör ut.
MEÄNKIELI
Meänkieli är ett språk som talas i både Sverige och Finland. Under kriget 1809 så blev Finland ryskt istället för svenskt, och språket delades upp. I Tonredalen (där gränsen mellan länderna drogs) mellan Sverige och Finland blev meänkieli kvar hos en liten del svenskar, och de kallades för tornedalingarna.
Meänkieli är en dialekt av finska, men det finns en del svenska ord med finska ändelser med i språket. Ett exempel är handduk som på meänkieli heter handtuuki. Detta gör att meänkieli blir så olikt finskan.
Under 1800-talet fick meänkieli en utmaning då den svenska kungen införde folkskolereformen. Den innebar att varje socken skulle ha en skola, och att man skulle ändra undervisningsspråket från finska till svenska. Detta var en utmaning för meänkielin.
År 1957 förbjöds meänkieli i Sverige. Språket räknades till finskan, men folk protesterade mot det eftersom de tyckte att de inte kunde göra sig förstådda med meänkielin om de befann sig i Finland. De tyckte det var för olikt finskan med alla de svenska orden de tagit med i språket.
År 2000 så blev meänkieli officiellt ett minoritetsspråk. Det har stöd från organisationer för att det ska hållas kvar som minoritetsspråk. Framtiden ser ganska ljus ut för språket, eftersom språket stöds av språklagen och minoritetslagen.Dock måste man få yngre personer att tala språket, annars kommer det inte att överleva.
ROMANI CHIB
Romani chib blev ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det finns många olika dialekter, och även fast man inte vet exakt hur många det finns i Sverige så finns det i alla fall över 60 st olika.
Romani chib bildades när muslimer kom till Indien och fick vara med i arméer på olika sätt. De förflyttade sig till Persien, och det vet man eftersom det finns lite ord från persiskan. Ett exempel är brek som betyder bröst.
Arméerna reste sedan vidare till Grekland och spreds sedan ut i Europa. Därför har språket sin grammatik ifrån Grekland, och sitt ordförråd från b.l.a. Indien och Rumänien.
Romer kom till Sverige på 1500-talet, och då togs dem emot väl. Det var när Martin Luther hade hållt avstånd från romer i Tyskland som man även i Sverige satte upp vissa lagar för vad romerna fick göra. T.ex. så fick dom bara bo i en kommun i högst tre veckor (under 1800-1900-talet).
När romerna kom till Sverige delades de upp i två halvor, ena halvan flyttade till Finland, och den andra halvan, som kallades tattare (resande) bodde i Sverige.
Under 1960-talet protesterade romer mot utbildningen. Nu får man undervisa romani till romska barn för att de ska lära sig. Det är viktigt för språkets framtid, för om inte nästa generation kan läsa och skriva så kanske inte språket kan överleva.
I romani chib så kan man lägga till O på svenska ord, alltså låneord. Exempel är t.ex. bilo (bil) och datoro (dator). Såhär har man gjort med dessa ord för att dessa saker har kommit på senare tid och har behövts läggas till i språket.
Det finns även romska låneord i svenskan, som t.ex. tjej (flicka), lattjo (skoj), jycke (hund) och macka (smörgås).
SAMISKA
Samiskan blev ett godkänt minoritetsspråk år 2000. Det finns tre olika sorters samiska; sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Samiskan breder ut sig över delar av Sverige, Norge och Finland.
Språket har rötter ur urfinskan, och för mer än 4000 år sedan så skiljdes finskan och samiskan åt efter att ha varit språk som var väldigt nära varandra.
År 1977 så fick samiska barn rätt till att bli undervisade på samiska. Många samer tycker att det är viktigt att barn lär sig samiskan för att språket inte ska dö ut. Om samiskan inte undervisas så kommer det så småningom att dö ut.
Det finns några samiska ord som vi använder idag, som t.ex. vaja som betyder renko, kåta som är ett slags tält som liknar ett indiantält, och även pulka och mudd.
RESONEMANG
Man skulle kunna tro att ett minoritetsspråk är en slags dialekt, men det finns två saker som gör att minoritetsspråken faktiskt är språk. Ett minoritetsspråk kan man skriva, man kan alltså skriva en bok på t.ex. meänkieli, men man skriver inte en bok på halländska, utan man skriver den på svenska.
För att det ska vara ett minoritetsspråk så ska det ha talats i Sverige i minst 100 år.
Jag tycker att det mestadels finns fördelar med minoritetsspråk. Jag tycker att man behåller den gamla historian i landet på ett fint sätt, nu när allt på ett sätt blir modernt i landet. Som man har sett i filmerna så har det också stor betydelse för de människor som talar språken, och jag tycker det är bra att de får ha sitt språk (och sin kultur) skyddat.
Det känns också bra, för det ger varje person som talar ett minoritetsspråk en annan sida av sig själv, som det kanske gör för personer som talar somaliska eller albanska som bor här i Sverige.
Någon nackdel skulle väl kunna vara att barn som talar språken kanske blir mobbade i skolan, kanske speciellt barn som talar romani eller jiddisch. Jag tror att t.ex. uppe i norr där man talar samiska, så blir samiskan mer accepterad eftersom den tillhör norra Sverige lite mer. Jiddisch och romani kommer båda utifrån Sverige, och människorna bor lite mer utspritt i landet. Om man då talar ett så litet språk kanske andra barn tycker att det är en anledning att mobba en person, fastän det inte är det.
Om jag hade varit en same, eller någon annan som pratar ett minoritetsspråk, så skulle jag vilja att det blev skyddat. Jag hade gärna velat ha det kvar och jag hade också velat att mina barn i framtiden skulle lära sig språket. Jag tycker att det är viktigt att bevara minnen från den gamla tiden och att behålla Sverige, och även varje land i världen, unikt på sitt sätt. Om ingen skulle bry sig om att ta vara på minoritetsspråken så skulle Sverige bli ett mycket annorlunda land mot vad det är nu, tror jag. Så om jag hade talat något av dessa fyra språken hade jag verkligen försökt föra vidare språket till kommande generation, och det är även det många minoritetsspråk-talare försöker göra idag.
Man kan se ganska stora skillnader på när minoritetsspråken kom till Sverige och var de nu finns. Samiskan, t.ex. kom för 4000 år sedan, och den kom från finskan. Alla samer stannade då långt norrut i landet. Tvärtemot så kom Romani chib mycket senare, på 1500-talet, och den finns i större utbredning i Sverige, alltså på fler ställen runt om i landet. Det är ganska stora skillnader mellan de minoritetsspråken.
Jag tror att samiskan har blivit mer accepterad som språk i Sverige än vad t.ex. jiddisch och romani har blivit. Jag tror att många svenskar klassar samiskan som ett språk som tillhör Sverige, och att det är människor som har svenskt påbrå som talar det. Därför kan det nog bli så att folk inte tycker att romani eller jiddisch hör till Sverige, eftersom de som talar de språken har påbrå från andra länder utanför Sverige. Att de två minoritetsspråken har haft det svårt genom historien tror jag inte hjälper heller, utan att folk kanske känner sig lite mer negativa till språken istället.
Det som alla språken har gemensamt är att de på olika sätt utsatts för utmaningar som gjort det svårt för de som pratat språket. Eftersom det finns så lite folk som pratar varje språk, och att det inte finns så stort intresse för det har gjort det svårt för språken att överleva, men jag tycker därför att det är tur att det finns myndigheter och organisationer som kan stå bakom språken och backa upp dem.
Källor:
- http://www.ur.se/Produkter/155354-Jakten-pa-spraket-Svenska: Vi kollade på de 5 filmerna som finns som förslag nedanför, de var bra och pålitliga med mycket information.
Sverigefinska blev ett officiellt minoritetsspråk år 2000. Finskan kommer från de finsk-ugriska språken, och finska är likt ungerska och estniska inom vissa områden.
Under 1500- och 1600-talet kom det finnar till Sverige. Man kallade de som kom till Värmland för skogsfinnar. Till t.ex. Torsby kom det finnar från Savolax.
Finnarna häll gärna kvar till sina traditioner och pratade finska. De gifte sig med de andra finska familjerna som fanns i trakten under 100 år ungefär, för de ville inte få in svenskt blod i sin släkt.
Dock blev det försvenskning bland finnarna i Sverige under 1800-talet. Skolan blev då obligatorisk, och barnen behövde lära sig bättre svenska eftersom det var det språket som användes i skolan. Man började även förflytta sig mera, och om man skulle kunna kommunicera med andra människor så behövdes svenskan hos finnarna.
Carl Axel Gottlund åkte runt och frågade efter finska familjers släktnamn. Det gjorde han eftersom att finnarna hade behövt byta ut sina namn när de levde i Sverige. Det är viktigt för oss nu, inom släktforskningen. Gottlund försökte också få finnar att bli mer stolta. Han tänkte också att den delen av Värmland där de bodde skulle bli ett självständigt område, men det gick inte myndigheterna med på.
Sverigefinska är ett av de äldsta minoritetsspråken som talats i Sverige. Framtiden för sverigefinska är dock inte garanterad, eftersom man måste få yngre personer att tala språket. Om språket försvinner kommer även delar av den sverigefinska kulturen.
JIDDISCH
För 70 år sedan var jiddisch ett stort europeiskt språk. Numera är det knappt några kvar som pratar det, och i Sverige är det ca 3 000 personer som förstår språket. De som kan språket har ofta hört det i sin barndom.
År 1940, innan andra världskriget, var det 11 miljoner människor som talade jiddisch, men fem år senare så var det knappt några kvar. Judar förintades i koncentrationsläger som Auschwitz under andra världskriget, och då förintades även jiddisch eftersom det är judar som pratar språket.
En stad som heter Krakow, som ligger i närheten av Auschwitz, var jiddisch ett levande språk. Numera är det knappt någon där som pratar språket.
Förr var det 8/10 judar i världen som hade jiddisch som modersmål.
Språket föddes för ca 1 000 år sedan, och fick sitt ursprung när tyska judar använde låneord från franska, spanska och hebreiska.
År 1782 kom många judar till Sverige eftersom det redan då var jakt på judar. Trots att Sverige på den tiden var ett utvandrarland så var det inte många judar som fick svenska medborgarskap. Judar fick även bara arbeta med vissa saker, bo på vissa ställen, m.m., så de var inte riktigt accepterade även fast de fick leva och verka i Sverige.
Framtiden ser inte riktigt ljus ut för jiddisch, eftersom det knappt är någon som talar språket nu för tiden. Det finns en risk att det kanske dör ut.
MEÄNKIELI
Meänkieli är ett språk som talas i både Sverige och Finland. Under kriget 1809 så blev Finland ryskt istället för svenskt, och språket delades upp. I Tonredalen (där gränsen mellan länderna drogs) mellan Sverige och Finland blev meänkieli kvar hos en liten del svenskar, och de kallades för tornedalingarna.
Meänkieli är en dialekt av finska, men det finns en del svenska ord med finska ändelser med i språket. Ett exempel är handduk som på meänkieli heter handtuuki. Detta gör att meänkieli blir så olikt finskan.
Under 1800-talet fick meänkieli en utmaning då den svenska kungen införde folkskolereformen. Den innebar att varje socken skulle ha en skola, och att man skulle ändra undervisningsspråket från finska till svenska. Detta var en utmaning för meänkielin.
År 1957 förbjöds meänkieli i Sverige. Språket räknades till finskan, men folk protesterade mot det eftersom de tyckte att de inte kunde göra sig förstådda med meänkielin om de befann sig i Finland. De tyckte det var för olikt finskan med alla de svenska orden de tagit med i språket.
År 2000 så blev meänkieli officiellt ett minoritetsspråk. Det har stöd från organisationer för att det ska hållas kvar som minoritetsspråk. Framtiden ser ganska ljus ut för språket, eftersom språket stöds av språklagen och minoritetslagen.Dock måste man få yngre personer att tala språket, annars kommer det inte att överleva.
ROMANI CHIB
Romani chib blev ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det finns många olika dialekter, och även fast man inte vet exakt hur många det finns i Sverige så finns det i alla fall över 60 st olika.
Romani chib bildades när muslimer kom till Indien och fick vara med i arméer på olika sätt. De förflyttade sig till Persien, och det vet man eftersom det finns lite ord från persiskan. Ett exempel är brek som betyder bröst.
Arméerna reste sedan vidare till Grekland och spreds sedan ut i Europa. Därför har språket sin grammatik ifrån Grekland, och sitt ordförråd från b.l.a. Indien och Rumänien.
Romer kom till Sverige på 1500-talet, och då togs dem emot väl. Det var när Martin Luther hade hållt avstånd från romer i Tyskland som man även i Sverige satte upp vissa lagar för vad romerna fick göra. T.ex. så fick dom bara bo i en kommun i högst tre veckor (under 1800-1900-talet).
När romerna kom till Sverige delades de upp i två halvor, ena halvan flyttade till Finland, och den andra halvan, som kallades tattare (resande) bodde i Sverige.
Under 1960-talet protesterade romer mot utbildningen. Nu får man undervisa romani till romska barn för att de ska lära sig. Det är viktigt för språkets framtid, för om inte nästa generation kan läsa och skriva så kanske inte språket kan överleva.
I romani chib så kan man lägga till O på svenska ord, alltså låneord. Exempel är t.ex. bilo (bil) och datoro (dator). Såhär har man gjort med dessa ord för att dessa saker har kommit på senare tid och har behövts läggas till i språket.
Det finns även romska låneord i svenskan, som t.ex. tjej (flicka), lattjo (skoj), jycke (hund) och macka (smörgås).
SAMISKA
Samiskan blev ett godkänt minoritetsspråk år 2000. Det finns tre olika sorters samiska; sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Samiskan breder ut sig över delar av Sverige, Norge och Finland.
Språket har rötter ur urfinskan, och för mer än 4000 år sedan så skiljdes finskan och samiskan åt efter att ha varit språk som var väldigt nära varandra.
År 1977 så fick samiska barn rätt till att bli undervisade på samiska. Många samer tycker att det är viktigt att barn lär sig samiskan för att språket inte ska dö ut. Om samiskan inte undervisas så kommer det så småningom att dö ut.
Det finns några samiska ord som vi använder idag, som t.ex. vaja som betyder renko, kåta som är ett slags tält som liknar ett indiantält, och även pulka och mudd.
____________________________________________________
RESONEMANG
Man skulle kunna tro att ett minoritetsspråk är en slags dialekt, men det finns två saker som gör att minoritetsspråken faktiskt är språk. Ett minoritetsspråk kan man skriva, man kan alltså skriva en bok på t.ex. meänkieli, men man skriver inte en bok på halländska, utan man skriver den på svenska.
För att det ska vara ett minoritetsspråk så ska det ha talats i Sverige i minst 100 år.
Jag tycker att det mestadels finns fördelar med minoritetsspråk. Jag tycker att man behåller den gamla historian i landet på ett fint sätt, nu när allt på ett sätt blir modernt i landet. Som man har sett i filmerna så har det också stor betydelse för de människor som talar språken, och jag tycker det är bra att de får ha sitt språk (och sin kultur) skyddat.
Det känns också bra, för det ger varje person som talar ett minoritetsspråk en annan sida av sig själv, som det kanske gör för personer som talar somaliska eller albanska som bor här i Sverige.
Någon nackdel skulle väl kunna vara att barn som talar språken kanske blir mobbade i skolan, kanske speciellt barn som talar romani eller jiddisch. Jag tror att t.ex. uppe i norr där man talar samiska, så blir samiskan mer accepterad eftersom den tillhör norra Sverige lite mer. Jiddisch och romani kommer båda utifrån Sverige, och människorna bor lite mer utspritt i landet. Om man då talar ett så litet språk kanske andra barn tycker att det är en anledning att mobba en person, fastän det inte är det.
Om jag hade varit en same, eller någon annan som pratar ett minoritetsspråk, så skulle jag vilja att det blev skyddat. Jag hade gärna velat ha det kvar och jag hade också velat att mina barn i framtiden skulle lära sig språket. Jag tycker att det är viktigt att bevara minnen från den gamla tiden och att behålla Sverige, och även varje land i världen, unikt på sitt sätt. Om ingen skulle bry sig om att ta vara på minoritetsspråken så skulle Sverige bli ett mycket annorlunda land mot vad det är nu, tror jag. Så om jag hade talat något av dessa fyra språken hade jag verkligen försökt föra vidare språket till kommande generation, och det är även det många minoritetsspråk-talare försöker göra idag.
Man kan se ganska stora skillnader på när minoritetsspråken kom till Sverige och var de nu finns. Samiskan, t.ex. kom för 4000 år sedan, och den kom från finskan. Alla samer stannade då långt norrut i landet. Tvärtemot så kom Romani chib mycket senare, på 1500-talet, och den finns i större utbredning i Sverige, alltså på fler ställen runt om i landet. Det är ganska stora skillnader mellan de minoritetsspråken.
Jag tror att samiskan har blivit mer accepterad som språk i Sverige än vad t.ex. jiddisch och romani har blivit. Jag tror att många svenskar klassar samiskan som ett språk som tillhör Sverige, och att det är människor som har svenskt påbrå som talar det. Därför kan det nog bli så att folk inte tycker att romani eller jiddisch hör till Sverige, eftersom de som talar de språken har påbrå från andra länder utanför Sverige. Att de två minoritetsspråken har haft det svårt genom historien tror jag inte hjälper heller, utan att folk kanske känner sig lite mer negativa till språken istället.
Det som alla språken har gemensamt är att de på olika sätt utsatts för utmaningar som gjort det svårt för de som pratat språket. Eftersom det finns så lite folk som pratar varje språk, och att det inte finns så stort intresse för det har gjort det svårt för språken att överleva, men jag tycker därför att det är tur att det finns myndigheter och organisationer som kan stå bakom språken och backa upp dem.
Källor:
- http://www.ur.se/Produkter/155354-Jakten-pa-spraket-Svenska: Vi kollade på de 5 filmerna som finns som förslag nedanför, de var bra och pålitliga med mycket information.
torsdag 30 april 2015
Svenska dialektmysterier - sammanfattning
I den här filmen berättar Fredrik Lindström om vilka dialekter vi har, varför vi har dem och hur de har utvecklats.
För omkring 1 000 år sedan fanns inte svenskan, men det fanns människor som bodde i Sverige. Man pratade fornnodiska här, och i hela norden från Island i väst till Gotland i öst. På den tiden hade man inte så mycket kontakt med andra människor som vi har nu. Förr var det ett lokalt samhälle, men nuförtiden har vi ett globalt samhälle.
Människor förr hade inte samma möjligheter till kommunikation som vi har idag, vilket gjorde att de inte hörde hur andra människor pratade. Hinder kunde vara t.ex. vatten, berg eller skog.
Man kan jämföra dialekter med viskleken. Någon sade ett ord till någon annan när man väl träffades på t.ex. en marknad, och personen som hört ordet kan ha börjat säga det på ett annat sätt och då ändrat på ordets uttal.
Dialekter och landskap var viktigare för människor förr. Då fanns det olika lagar och regler som gällde i olika landskap, och Sverige var inte styrt så som det är idag. De största skillnaderna som man kan höra i dialekters uttal av vissa ord är om man kommer från öst- eller västsidan. Om man kommer från östsidan så brukar man t.ex. säga myssa istället för mössa som vi på västkusten säger.
Det finns teorier om att man tänder eller inte tänder på en viss person beroende på vilken dialekt hen pratar. I 75% av äktenskapen i Sverige så pratar parterna olika dialekter, och det skulle kunna vara ett bevis på det. Oftast så tycker man om den dialekten som inte finns närmast sig, så t.ex. någon från Norrland kanske gillar Värmländska mest, och kanske enklare attraheras av värmlänningar.
Vissa djur har dialekter i sina läten. Späckhuggare och rödvingetrast är djur som har dialekter i sina läten. Det kan vara så att de reagerar likt människor, att de vill para sig med ett djur med en annan dialekt än vad de själva har.
Dialekter säger mycket om vår identitet och vår historia, kanske mer än vad vi tror. Om man möter en ny person och får höra hur personen pratar skaffar vi oss direkt fördomar om hur personen borde vara. Vuxna kan inte byta dialekt helt, men det kan barn. Därför kan man kanske inte alltid "utläsa" hur en person borde vara, eftersom den kanske inte bott hela sitt liv på ett och samma ställe.
Fördomar om olika dialekter kan t.ex. vara att norrlänningar är lugna, göteborgare skämtsamma, o.s.v. På grund av det kan det vara effektivt att använda olika dialekter i reklam. Reklamerna kan bli roliga om man använder en väldigt stark dialekt, och man kan då snabbt locka en person till att köpa den varan man vill sälja.
Dock är det tvärt om i t.ex. nyhetsprogram. Där ska den som presenterar nyheten inte ha någon utstickande dialekt, eftersom man då tar fokuset bort från nyheten till personen som presenterar den.
Man delar in dialekterna i 7 olika grupper; sydsvenska, götamål, sveamål, mellansvenska mål, norrlandsmål, gutamål och östsvenska dialekter.
Sydsvenskan finner man i de landskap som en gång varit danska, alltså Skåne, Blekinge och södra Halland. Götamålen finns i västergötlands centrum. Sveamålen breder ut sig från Mälaren till Dalarna. Mellansvenska mål är en slags blanddialekt. Norrländska mål breder ut sig över hela Lappland, och talas på många olika sätt i hela norra Sverige. Gutamål talas på Gotland, och det är som ett eget språk med eget folk. Till östsvenska tillhör t.ex. finlandssvenska.
För omkring 1 000 år sedan fanns inte svenskan, men det fanns människor som bodde i Sverige. Man pratade fornnodiska här, och i hela norden från Island i väst till Gotland i öst. På den tiden hade man inte så mycket kontakt med andra människor som vi har nu. Förr var det ett lokalt samhälle, men nuförtiden har vi ett globalt samhälle.
Människor förr hade inte samma möjligheter till kommunikation som vi har idag, vilket gjorde att de inte hörde hur andra människor pratade. Hinder kunde vara t.ex. vatten, berg eller skog.
Man kan jämföra dialekter med viskleken. Någon sade ett ord till någon annan när man väl träffades på t.ex. en marknad, och personen som hört ordet kan ha börjat säga det på ett annat sätt och då ändrat på ordets uttal.
Dialekter och landskap var viktigare för människor förr. Då fanns det olika lagar och regler som gällde i olika landskap, och Sverige var inte styrt så som det är idag. De största skillnaderna som man kan höra i dialekters uttal av vissa ord är om man kommer från öst- eller västsidan. Om man kommer från östsidan så brukar man t.ex. säga myssa istället för mössa som vi på västkusten säger.
Det finns teorier om att man tänder eller inte tänder på en viss person beroende på vilken dialekt hen pratar. I 75% av äktenskapen i Sverige så pratar parterna olika dialekter, och det skulle kunna vara ett bevis på det. Oftast så tycker man om den dialekten som inte finns närmast sig, så t.ex. någon från Norrland kanske gillar Värmländska mest, och kanske enklare attraheras av värmlänningar.
Vissa djur har dialekter i sina läten. Späckhuggare och rödvingetrast är djur som har dialekter i sina läten. Det kan vara så att de reagerar likt människor, att de vill para sig med ett djur med en annan dialekt än vad de själva har.
Dialekter säger mycket om vår identitet och vår historia, kanske mer än vad vi tror. Om man möter en ny person och får höra hur personen pratar skaffar vi oss direkt fördomar om hur personen borde vara. Vuxna kan inte byta dialekt helt, men det kan barn. Därför kan man kanske inte alltid "utläsa" hur en person borde vara, eftersom den kanske inte bott hela sitt liv på ett och samma ställe.
Fördomar om olika dialekter kan t.ex. vara att norrlänningar är lugna, göteborgare skämtsamma, o.s.v. På grund av det kan det vara effektivt att använda olika dialekter i reklam. Reklamerna kan bli roliga om man använder en väldigt stark dialekt, och man kan då snabbt locka en person till att köpa den varan man vill sälja.
Dock är det tvärt om i t.ex. nyhetsprogram. Där ska den som presenterar nyheten inte ha någon utstickande dialekt, eftersom man då tar fokuset bort från nyheten till personen som presenterar den.
Man delar in dialekterna i 7 olika grupper; sydsvenska, götamål, sveamål, mellansvenska mål, norrlandsmål, gutamål och östsvenska dialekter.
Sydsvenskan finner man i de landskap som en gång varit danska, alltså Skåne, Blekinge och södra Halland. Götamålen finns i västergötlands centrum. Sveamålen breder ut sig från Mälaren till Dalarna. Mellansvenska mål är en slags blanddialekt. Norrländska mål breder ut sig över hela Lappland, och talas på många olika sätt i hela norra Sverige. Gutamål talas på Gotland, och det är som ett eget språk med eget folk. Till östsvenska tillhör t.ex. finlandssvenska.
onsdag 15 april 2015
Dialekter uppgift
1. Är du en dialektexpert? Gör Quizen. Dialektquiz
2. Varför används dialekter så ofta i reklam?
Om man använder t.ex. skånska i en reklam för traktorer så blir reklamen antagligen lite mer trovärdig än om det hade varit någon med stockholmsk dialekt. I Stockholm finns det inte så mycket bondgårdar och liknande där man använder traktorer, men det finns det i Skåne.
Denna reklamen nedanför är en reklam för Keno. Där använder de gotländska, dels för att det spelas in i Visby på Gotland. Sedan tror jag också att man på Gotland kanske verkar vara lite lugnare och inte hitta på så mycket eftersom det är en ö. I denna filmen så kommer det ett ungt par från Stockholm som ska flytta in, och de är lite stressade. Det gotländska paret som är deras grannar sitter i sina solstolar och tar det bara lugnt.
Jag tror att man med denna reklamen vill visa att om man tar det lugnt som gotlänningar så går allting bra, och att man ska spela Keno, såklart.
Jag tycker att dialekten spelar stor roll i denna reklamen, för det gör den lite rolig och unik. Om man hade ändrat så att paret kanske flyttat till Norrland så hade Keno inte riktigt passat in, för Norrland kopplar man ihop med skog, snö och kanske verktyg och skotrar.
Om man lägger in en speciell dialekt i en reklam kan den också bli rolig, och då lockar man också till sig köpare av produkten man gör reklam för. När man tycker en reklam är rolig så vill man kanske köpa produkten som det görs reklam för, för man tycker om den efter att ha sett reklamen.
Jag tycker denna reklamen är lite rolig och så, och att man visar två olika sidor av svenska människor.
3. Beskriv din egen dialekt. Vilka dialektord kan du i din egen dialekt och vad betyder de?
Här i Falkenberg så brukar man ofta byta ut bokstäverna p, t, och k till b, d och g istället. Då blir det t.ex. köpa-köba, mat-mad, kaka-kaga. Man kan ibland också uttala en vokal som två. Ett exempel är gå som man kan uttala gau.
Några typiska ord för Falkenbergs dialekt:
kelig - tråkig
rälig - ful, äcklig
redig - bra/duktig, stor
strängt - jobbigt
det här/den här - detta/denna
4. Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig de?
Göteborgska:
Bamba - matsal
körka - kyrka (man byter ofta ut vokaler mot ö och e)
5. Tycker du det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
Jag tycker det är bra att tala dialekt, för det blir intressant att träffa nya människor på nya platser. Om man träffar en person och man hör hen prata med en speciell dialekt så får man kanske reda på saker om personen (även om det kan vara fördomar).
Jag tycker också att det är bra att prata dialekt för att vi då har kvar lite av det gamla med att man pratar på olika sätt.
6. Fungerar det att prata dialekt i alla sammanhang?
Jag tror att man kan prata med dialekt i nästan alla sammanhang, men det kan vara bra om man kanske kan tona ner den lite ibland. Om man ska prata med t.ex. statsminister så kanske man inte ska prata med sin grovaste gotländska.
Om man tänker på hur programledare och liknande pratar i TV så är det inte så många som har utstickande dialekter, utan de pratar ofta rikssvenska. Det märker man speciellt på nyheterna, för när de presenterar nyheter så är det dem som ska ha uppmärksamheten och inte den som presenterar dem. Då är det inte så lämpligt om man pratar grov norrländska eller värmländska, t.ex., utan då kanske man behöver lära sig att prata rikssvenska.
7. Vilken är din favoritdialekt? Norrländska.
8. Ditt favoritdialektord? Vart, t.ex. "Jag vart i Halmstad.", "Det vart så roligt."
9. Var finns dialekterna kvar idag? De finns kvar över hela Sverige, men de finns nog mer i större områden, så som Skåne, Norrland, Gotland... De finns nog inte så mycket i mindre områden som i byar/mindre städer, för då pratar man nog ungefär likadant.
10. Lyssna och rangordna.
Mitt resultat:
2. Varför används dialekter så ofta i reklam?
Om man använder t.ex. skånska i en reklam för traktorer så blir reklamen antagligen lite mer trovärdig än om det hade varit någon med stockholmsk dialekt. I Stockholm finns det inte så mycket bondgårdar och liknande där man använder traktorer, men det finns det i Skåne.
Denna reklamen nedanför är en reklam för Keno. Där använder de gotländska, dels för att det spelas in i Visby på Gotland. Sedan tror jag också att man på Gotland kanske verkar vara lite lugnare och inte hitta på så mycket eftersom det är en ö. I denna filmen så kommer det ett ungt par från Stockholm som ska flytta in, och de är lite stressade. Det gotländska paret som är deras grannar sitter i sina solstolar och tar det bara lugnt.
Jag tror att man med denna reklamen vill visa att om man tar det lugnt som gotlänningar så går allting bra, och att man ska spela Keno, såklart.
Jag tycker att dialekten spelar stor roll i denna reklamen, för det gör den lite rolig och unik. Om man hade ändrat så att paret kanske flyttat till Norrland så hade Keno inte riktigt passat in, för Norrland kopplar man ihop med skog, snö och kanske verktyg och skotrar.
Om man lägger in en speciell dialekt i en reklam kan den också bli rolig, och då lockar man också till sig köpare av produkten man gör reklam för. När man tycker en reklam är rolig så vill man kanske köpa produkten som det görs reklam för, för man tycker om den efter att ha sett reklamen.
Jag tycker denna reklamen är lite rolig och så, och att man visar två olika sidor av svenska människor.
3. Beskriv din egen dialekt. Vilka dialektord kan du i din egen dialekt och vad betyder de?
Här i Falkenberg så brukar man ofta byta ut bokstäverna p, t, och k till b, d och g istället. Då blir det t.ex. köpa-köba, mat-mad, kaka-kaga. Man kan ibland också uttala en vokal som två. Ett exempel är gå som man kan uttala gau.
Några typiska ord för Falkenbergs dialekt:
kelig - tråkig
rälig - ful, äcklig
redig - bra/duktig, stor
strängt - jobbigt
det här/den här - detta/denna
4. Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig de?
Göteborgska:
Bamba - matsal
körka - kyrka (man byter ofta ut vokaler mot ö och e)
5. Tycker du det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
Jag tycker det är bra att tala dialekt, för det blir intressant att träffa nya människor på nya platser. Om man träffar en person och man hör hen prata med en speciell dialekt så får man kanske reda på saker om personen (även om det kan vara fördomar).
Jag tycker också att det är bra att prata dialekt för att vi då har kvar lite av det gamla med att man pratar på olika sätt.
6. Fungerar det att prata dialekt i alla sammanhang?
Jag tror att man kan prata med dialekt i nästan alla sammanhang, men det kan vara bra om man kanske kan tona ner den lite ibland. Om man ska prata med t.ex. statsminister så kanske man inte ska prata med sin grovaste gotländska.
Om man tänker på hur programledare och liknande pratar i TV så är det inte så många som har utstickande dialekter, utan de pratar ofta rikssvenska. Det märker man speciellt på nyheterna, för när de presenterar nyheter så är det dem som ska ha uppmärksamheten och inte den som presenterar dem. Då är det inte så lämpligt om man pratar grov norrländska eller värmländska, t.ex., utan då kanske man behöver lära sig att prata rikssvenska.
7. Vilken är din favoritdialekt? Norrländska.
8. Ditt favoritdialektord? Vart, t.ex. "Jag vart i Halmstad.", "Det vart så roligt."
9. Var finns dialekterna kvar idag? De finns kvar över hela Sverige, men de finns nog mer i större områden, så som Skåne, Norrland, Gotland... De finns nog inte så mycket i mindre områden som i byar/mindre städer, för då pratar man nog ungefär likadant.
10. Lyssna och rangordna.
3. Ainbusk (tidigare Ainbusk Singers). Visor/pop. Exempelvis ”Gunatt” från singeln Lassie 1990/albumet Från När till fjärran (Live), 1993 och ”Blomstarteid” (Den blomstertid nu kommer) från albumet Skynda att älska, 2008. (Gotland)
8. Blända. Indie. Exempelvis ”Uppvidinge härad” från albumet Minnesmissbruk, 2010 och singeln Aldrig mera hit, 2011. (Småland)
6. Eriksson, Lasse. Rock. Exempelvis ”Kruskrock” från albumet Niesby City å sombäl ar. (Skämtsamma covers på kända rocklåtar.) (Österbotten)
7. Euskefeurat. Progg/folkrock. Exempelvis ”Vöre Vale” från albumet Lurv, 2008 och ”Då i dåij” från albumet Hoven Droven, 1988. (Norrbotten)
2. Glesbygd’n. Reggae. Exempelvis ”Parasita” från albumet Ärtes jord’n, 2009 eller ”Välkommen hem” från albumet 15X15/500, 2011. (Norrbotten)
1. Majornas 3dje rote. Blues/folkrock. Exempelvis ”Flickorna i Göteborg” från albumet Majornas 3dje rote med Tomas von Brömssen, 2008. (Göteborg)
5. Môra-Per. Folkrock. Exempelvis ”De som byggde landet” från albumet Brev till en vän, 2008 eller ”Godnatt jord” från albumet Sockervägen, 2011 (Värmland)
9. Persson Peps och Peps Blodsband. Blues/reggae. Exempelvis ”Upp eller ner” från albumet Hög standard, 1974 och ”Oh boy” från albumet Spelar för livet, 1992. (Skåne)
4. Sven Ingvars. Visor/dansband. Exempelvis ”Tre käringer i en backe” och ”Ä du mä på dä?”
onsdag 1 april 2015
Självförtroende och självkänsla
Många tror att självförtroende och självkänsla är samma sak, men så är det inte.
Självförtroende handlar om vad man gör, och hur man presterar i olika områden. Om man t.ex. skjuter mål på fotbollsmatchen så höjs självförtroendet, för man vet att man kan klara av att göra mål. Självkänsla handlar om hur man känner för sig själv, och hur man tycker att man är. Det har inget att göra med vad man presterar eller vad man är bra på. Människor med bra självförtroende kan alltså ha dåligt självförtroende, eller tvärt om.
Om man har en låg självkänsla så kan man träna upp den; det kan alla göra.
Jag tror att man först måste våga att öppna upp sig för någon, att riva murar. Det kan vara ens förälder eller ett syskon, en kompis, mormor eller vem som helst som man litar på. Man kan berätta det som oroar en, saker som man är osäker på som har med en själv att göra. Om man går och håller allting för sig själv så delar man inte med sig av sina problem, vilket jag tror kan leda till att självkänslan sänks. Det kan vara svårt att berätta om t.ex. utseendekomplex man har eller saker man skäms över, men om man gör det så kommer man sedan att inse att personen inte kommer tycka annorlunda om en. Då tror jag att man lättare kan inse att man duger som man är och att man då kanske upptäcker att det finns andra som inte heller är nöjda md sig själva. Jag tror att det är viktigt att veta att man inte är ensam.
Ett annat tips för att träna upp sin självkänsla är att gör en "Jag är bra"-bok. Den går ut på att man varje kväll skriver ner en bra sak med sig själv, och om man sedan har en dålig dag eller känner sig nere så kan man se tillbaka på vad man skrivit tidigare.
Det är svårt att skriva ner bra saker om sig själv (för många), och jag tror att det kan ha att göra med att människor nu för tiden är rädda för att "skryta" om man säger något bra om sig själv. Jag kan erkänna att jag är en av dem, men jag försöker att bli bättre på det. Jag tror faktiskt att det är viktigt att man kan berömma sig själv och hitta positiva sidor av sig själv, så att man inte bara tänker på det man tycker är negativt. Därför är "Jag är bra"-boken väldigt bra, och jag funderar nästan på att göra en själv.
I det samhälle som vi lever i just nu finns det väldigt mycket skönhetsideal som "bestämmer" hur vi "ska" se ut. All media påverkar oss väldigt mycket även om vi kanske inte tänker på det. Pinnsmala tjejer som gör reklam för badkläder, starka killar som gör reklam för ett gym, en tidningsartikel som handlar om hur mycket vikt en kändis har tappat; ja, you name it.
Hela tiden jämför vi oss med dessa människor som vi anser har perfekt utseende. Men finns det något som är perfekt? Det finns egentligen inte det. I så fall skulle alla vara perfekta eftersom alla är unika. När vi jämför oss med andra människor som vi önskar att vi var, så ser vi på allt det negativa med vårt utseende. Hur stor mage man har, hur liten rumpa man har, håriga armar, m.m. Detta gör inte så att självkänslan höjs på något sätt.
Sociala medier, tidningar, reklamer, m.m. är bara ute efter pengar och att få fler läsare/tittare. De får skönhetsidealen att bli extrema, eftersom de hela tiden ökar på idealen. Jag tycker att de behöver ändra riktning för annars så är det inte så stor chans att idealen ändrar sig, tror jag. Eftersom de har en så stor inverkan så behöver de nog på något sätt ge läsarna/tittarna en tankeställare för att vi människor som ser det ska förstå att det faktiskt är allvarligt.
Jag tycker inte att det borde finnas några skönhetsideal över huvudtaget, eftersom olika är bra. Jakten på att "vara perfekt" borde upphöra, eftersom den gör så att många människors självkänsla sänks.
Jag tror att tjejer kanske påverkas mer av skönhetsidealen i reklamer och liknande mer än vad killar gör. Jag tror att killar påverkas mer utav människor som är vältränade och har mycket muskler. Främst är det nog yngre personer som fötts under det sena 1900-talet och under 2000-talet som påverkas av dessa skönhetsidealen.
Här är ett videoklipp som visar ungefär hur tjejers skönhetsideal ser ut. Man ska ha fin hy, långa ben, platt mage, långt fint hår, ja listan blir lång. Jag tycker det är så synd att det har blivit så här. Tjejer svälter sig för att se ut som en modell som blivit photoshopad - det är galet!
Det borde inte vara så här, för man kan inte hjälpa om benen är korta eller om man har lite finnar. Det ska vara okej att ha korta armar, men det ska också vara okej att ha långa utan att det är "fel". Ingen ska behöva hacka på dig för att din midja inte är smal, eller för att den är det.
Jag tror att tjejers ideal behöver ändras mycket från vad de är nu, och det positiva är att det faktiskt är på gång! Många kända märken och affärer inom både skönhet och kläder har börjat ha plus size-modeller i reklamer och kampanjer, och även människor med t.ex. Downs syndrom. Skyltdockor i vissa affärer har även fått lite mer kurvor och ser mer ut som människor som inte är pinnsmala. Jag tycker att det är väldigt bra och positivt, för det visar att vi nu går mot ett samhälle som accepterar olika kroppstyper, och det är precis ett sådant samhälle jag tycker att vi ska ha.
När killar (men även tjejer) blir påverkade av vältränade modeller och och vill se likadana ut så kan de då ta till anabola steroider, alltså en slags doping, för att få större muskler som dem. Detta är inte bra för kroppen då man kan få biverkningar som t.ex. acne och bröstkörtelförstoring för killar, och mindre bröst, basröst och skäggväxt för tjejer. När man tar anabola steroider så tänker man (kanske oftast ungdomar) inte på hur konsekvenserna blir, utan man är otålig för att se resultatet, så man "hinner" inte träna ordentligt. Sedan är det inte bara personen som dopar sig som får utstå konsekvenser, utan även omgivningen. När man dopar sig så blir man aggressiv och om man kombinerar det med alkohol så kan man få black-outs.
Nedan är ett exempel med Justin Bieber, killen som en stor del av alla tonårstjejer avgudar. Inte ens han får vara som han är, och inte ens han duger för media. Men det gör han! Han duger precis som alla andra, men media behöver få honom att se snyggare ut för att locka till sig fler läsare.
Så, om jag skulle vara tvungen att välja ett skönhetsideal som vi skulle ha i vårt samhälle så skulle det vara att alla får se ut hur man vill och att alla duger som de är. Det kanske inte är ett skönhetsideal, men det är så jag vill att det ska vara. Alla människor ser trots allt olika ut, och man kan inte ändra på den benstomme man fått. Man kan reglera fettet och musklerna på kroppen, men inte hur kroppen är uppbyggd. Jag tycker att det är en viktig tanke att ta med sig, för det är verkligen så det är. Jag tror att om man tänker så så har man lite lättare att acceptera att man inte kan se exakt likadan ut som en annan person hur mycket man än försöker.
Jag tycker att man borde försöka visa andra att det är okej att känna sig nere och osäker på sig själv, för det gör alla någon gång. Jag tror att det är bra om man kan vara öppen med personer man står nära och prata om saker man är orolig över eller har komplex över, för då är det nog större chans att andra öppnar upp sig för en själv. På så sätt kan man då göra personerna lite säkrare i sig själva, och jag tror att det kan skjutsa på självkänslan lite grann.
Att sedan försöka vara positiv mot andra är en nyckel till att få andra att må bra i sig själva. Att säga "vilket snyggt mål" eller "vad fint du ritar" kanske inte ger personen bättre självkänsla, utan snarare bättre självförtroende (kom ihåg skillnaden!). Istället kan man vara positiv om saker som har med personligheten eller utseendet att göra, för det är där som självkänslan kanske inte riktigt är så hög.
Det är ett ansvar som jag tycker att man ska ta, för om man försöker göra så att andra mår bra tror jag att man mår bra själv, eftersom det finns en positiv känsla runt omkring en.
Medan vi inte har svårt för att ge andra människor komplimanger och att ge dem stöd så har vi väldigt svårt att ge oss själva samma sak. Behandla dig själv som du behandlar andra, det är en viktig sak att tänka på, och det är ett viktigt ansvar. Jag hade inte tänkt på det innan vi började med denna teoridelen, men jag har insett att det verkligen är viktigt. Människor behöver verkligen sitt eget stöd, och vi behöver känna oss trygga i oss själva för att må riktigt bra. Jag tycker att alla ska försöka behandla sig själv med respekt som man skulle behandla en annan människa, och inte använda sig själv som en slagkudde att slå på.
Du är den viktigaste personen i ditt liv, och du ska vara din egen bästa vän. Jag tror att det är då man mår som bäst, för det är faktiskt okej att tycka att den personen man är, är bra och är snygg.
Som jag skrev i början av texten så är det många som har svårt att säga bra saker om sig själv. Här är fem saker som jag tycker är bra med mig själv.
- Positiv
- Snäll
- Bra på innebandy
- Rolig/Bra humor
- Omtänksam
Det är som sagt viktigt att inte hela tiden försöka leta upp felen med sig själv, utan se på sig själv positivt. Jag tror det handlar mycket om mod, och jag tycker att de personerna som vågar vara sig själva till 100% är de modigaste, i och med att vårt samhälle är så fullt av "regler man ska följa". Jag tycker att alla ska vara modiga, och även om det kanske låter klyschigt så duger du som du är, och du borde satsa på att vara den bästa versionen av dig själv som du kan.
Självförtroende handlar om vad man gör, och hur man presterar i olika områden. Om man t.ex. skjuter mål på fotbollsmatchen så höjs självförtroendet, för man vet att man kan klara av att göra mål. Självkänsla handlar om hur man känner för sig själv, och hur man tycker att man är. Det har inget att göra med vad man presterar eller vad man är bra på. Människor med bra självförtroende kan alltså ha dåligt självförtroende, eller tvärt om.
Om man har en låg självkänsla så kan man träna upp den; det kan alla göra.
Jag tror att man först måste våga att öppna upp sig för någon, att riva murar. Det kan vara ens förälder eller ett syskon, en kompis, mormor eller vem som helst som man litar på. Man kan berätta det som oroar en, saker som man är osäker på som har med en själv att göra. Om man går och håller allting för sig själv så delar man inte med sig av sina problem, vilket jag tror kan leda till att självkänslan sänks. Det kan vara svårt att berätta om t.ex. utseendekomplex man har eller saker man skäms över, men om man gör det så kommer man sedan att inse att personen inte kommer tycka annorlunda om en. Då tror jag att man lättare kan inse att man duger som man är och att man då kanske upptäcker att det finns andra som inte heller är nöjda md sig själva. Jag tror att det är viktigt att veta att man inte är ensam.
Ett annat tips för att träna upp sin självkänsla är att gör en "Jag är bra"-bok. Den går ut på att man varje kväll skriver ner en bra sak med sig själv, och om man sedan har en dålig dag eller känner sig nere så kan man se tillbaka på vad man skrivit tidigare.
Det är svårt att skriva ner bra saker om sig själv (för många), och jag tror att det kan ha att göra med att människor nu för tiden är rädda för att "skryta" om man säger något bra om sig själv. Jag kan erkänna att jag är en av dem, men jag försöker att bli bättre på det. Jag tror faktiskt att det är viktigt att man kan berömma sig själv och hitta positiva sidor av sig själv, så att man inte bara tänker på det man tycker är negativt. Därför är "Jag är bra"-boken väldigt bra, och jag funderar nästan på att göra en själv.
I det samhälle som vi lever i just nu finns det väldigt mycket skönhetsideal som "bestämmer" hur vi "ska" se ut. All media påverkar oss väldigt mycket även om vi kanske inte tänker på det. Pinnsmala tjejer som gör reklam för badkläder, starka killar som gör reklam för ett gym, en tidningsartikel som handlar om hur mycket vikt en kändis har tappat; ja, you name it.
Hela tiden jämför vi oss med dessa människor som vi anser har perfekt utseende. Men finns det något som är perfekt? Det finns egentligen inte det. I så fall skulle alla vara perfekta eftersom alla är unika. När vi jämför oss med andra människor som vi önskar att vi var, så ser vi på allt det negativa med vårt utseende. Hur stor mage man har, hur liten rumpa man har, håriga armar, m.m. Detta gör inte så att självkänslan höjs på något sätt.
Sociala medier, tidningar, reklamer, m.m. är bara ute efter pengar och att få fler läsare/tittare. De får skönhetsidealen att bli extrema, eftersom de hela tiden ökar på idealen. Jag tycker att de behöver ändra riktning för annars så är det inte så stor chans att idealen ändrar sig, tror jag. Eftersom de har en så stor inverkan så behöver de nog på något sätt ge läsarna/tittarna en tankeställare för att vi människor som ser det ska förstå att det faktiskt är allvarligt.
Jag tycker inte att det borde finnas några skönhetsideal över huvudtaget, eftersom olika är bra. Jakten på att "vara perfekt" borde upphöra, eftersom den gör så att många människors självkänsla sänks.
Jag tror att tjejer kanske påverkas mer av skönhetsidealen i reklamer och liknande mer än vad killar gör. Jag tror att killar påverkas mer utav människor som är vältränade och har mycket muskler. Främst är det nog yngre personer som fötts under det sena 1900-talet och under 2000-talet som påverkas av dessa skönhetsidealen.
Här är ett videoklipp som visar ungefär hur tjejers skönhetsideal ser ut. Man ska ha fin hy, långa ben, platt mage, långt fint hår, ja listan blir lång. Jag tycker det är så synd att det har blivit så här. Tjejer svälter sig för att se ut som en modell som blivit photoshopad - det är galet!
Det borde inte vara så här, för man kan inte hjälpa om benen är korta eller om man har lite finnar. Det ska vara okej att ha korta armar, men det ska också vara okej att ha långa utan att det är "fel". Ingen ska behöva hacka på dig för att din midja inte är smal, eller för att den är det.
Jag tror att tjejers ideal behöver ändras mycket från vad de är nu, och det positiva är att det faktiskt är på gång! Många kända märken och affärer inom både skönhet och kläder har börjat ha plus size-modeller i reklamer och kampanjer, och även människor med t.ex. Downs syndrom. Skyltdockor i vissa affärer har även fått lite mer kurvor och ser mer ut som människor som inte är pinnsmala. Jag tycker att det är väldigt bra och positivt, för det visar att vi nu går mot ett samhälle som accepterar olika kroppstyper, och det är precis ett sådant samhälle jag tycker att vi ska ha.
När killar (men även tjejer) blir påverkade av vältränade modeller och och vill se likadana ut så kan de då ta till anabola steroider, alltså en slags doping, för att få större muskler som dem. Detta är inte bra för kroppen då man kan få biverkningar som t.ex. acne och bröstkörtelförstoring för killar, och mindre bröst, basröst och skäggväxt för tjejer. När man tar anabola steroider så tänker man (kanske oftast ungdomar) inte på hur konsekvenserna blir, utan man är otålig för att se resultatet, så man "hinner" inte träna ordentligt. Sedan är det inte bara personen som dopar sig som får utstå konsekvenser, utan även omgivningen. När man dopar sig så blir man aggressiv och om man kombinerar det med alkohol så kan man få black-outs.
Nedan är ett exempel med Justin Bieber, killen som en stor del av alla tonårstjejer avgudar. Inte ens han får vara som han är, och inte ens han duger för media. Men det gör han! Han duger precis som alla andra, men media behöver få honom att se snyggare ut för att locka till sig fler läsare.
Så, om jag skulle vara tvungen att välja ett skönhetsideal som vi skulle ha i vårt samhälle så skulle det vara att alla får se ut hur man vill och att alla duger som de är. Det kanske inte är ett skönhetsideal, men det är så jag vill att det ska vara. Alla människor ser trots allt olika ut, och man kan inte ändra på den benstomme man fått. Man kan reglera fettet och musklerna på kroppen, men inte hur kroppen är uppbyggd. Jag tycker att det är en viktig tanke att ta med sig, för det är verkligen så det är. Jag tror att om man tänker så så har man lite lättare att acceptera att man inte kan se exakt likadan ut som en annan person hur mycket man än försöker.
Jag tycker att man borde försöka visa andra att det är okej att känna sig nere och osäker på sig själv, för det gör alla någon gång. Jag tror att det är bra om man kan vara öppen med personer man står nära och prata om saker man är orolig över eller har komplex över, för då är det nog större chans att andra öppnar upp sig för en själv. På så sätt kan man då göra personerna lite säkrare i sig själva, och jag tror att det kan skjutsa på självkänslan lite grann.
Att sedan försöka vara positiv mot andra är en nyckel till att få andra att må bra i sig själva. Att säga "vilket snyggt mål" eller "vad fint du ritar" kanske inte ger personen bättre självkänsla, utan snarare bättre självförtroende (kom ihåg skillnaden!). Istället kan man vara positiv om saker som har med personligheten eller utseendet att göra, för det är där som självkänslan kanske inte riktigt är så hög.
Det är ett ansvar som jag tycker att man ska ta, för om man försöker göra så att andra mår bra tror jag att man mår bra själv, eftersom det finns en positiv känsla runt omkring en.
Medan vi inte har svårt för att ge andra människor komplimanger och att ge dem stöd så har vi väldigt svårt att ge oss själva samma sak. Behandla dig själv som du behandlar andra, det är en viktig sak att tänka på, och det är ett viktigt ansvar. Jag hade inte tänkt på det innan vi började med denna teoridelen, men jag har insett att det verkligen är viktigt. Människor behöver verkligen sitt eget stöd, och vi behöver känna oss trygga i oss själva för att må riktigt bra. Jag tycker att alla ska försöka behandla sig själv med respekt som man skulle behandla en annan människa, och inte använda sig själv som en slagkudde att slå på.
Du är den viktigaste personen i ditt liv, och du ska vara din egen bästa vän. Jag tror att det är då man mår som bäst, för det är faktiskt okej att tycka att den personen man är, är bra och är snygg.
Som jag skrev i början av texten så är det många som har svårt att säga bra saker om sig själv. Här är fem saker som jag tycker är bra med mig själv.
- Positiv
- Snäll
- Bra på innebandy
- Rolig/Bra humor
- Omtänksam
Det är som sagt viktigt att inte hela tiden försöka leta upp felen med sig själv, utan se på sig själv positivt. Jag tror det handlar mycket om mod, och jag tycker att de personerna som vågar vara sig själva till 100% är de modigaste, i och med att vårt samhälle är så fullt av "regler man ska följa". Jag tycker att alla ska vara modiga, och även om det kanske låter klyschigt så duger du som du är, och du borde satsa på att vara den bästa versionen av dig själv som du kan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)