TUNNTARMEN
-andra delen av tarmkanalen, mellan magsäcken och tjocktarmen
-ca 5 meter lång
-består av tolvfingertarmen, tomtarmen och krumtarmen
-maten från magsäcken långsamt ner i tunntarmen, i små portioner
-maten bryts ner i tunntarmen
-uppgifter: sönderdela födan+ta upp vatten och näring från födan
-tolvfngertarm - 12 fingerbreddar, ca 25 cm
-tomtarmen - ca 40% av tunntarmens längd=2 m ca,
-tunntarmens totala yta är 250 m2=en tennisplan
-6-7 liter vätska/dag, bla. från mat, dricka, saliv, magsaft och bukspott.
-ytterligare 2 liter vätska i tunntarmen i form av tarmsaft
-de 8-9 literna som kommer in i kroppen/dag -> det mesta sugs upp
-knappt 2 dl vätska lämnar kroppen med avföringen
-det är viktigt att tarminnehållet lämnar tarmen långsamt, ca 3-5 timmar, eftersom tarmen ska hinna ta upp alla viktiga näringsämnen
http://www.1177.se/Halland/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/?ar=True#section-3
LEVERN
-Levern är Den största inre organ
-Den väger mellan 1200g till 1500g
-Levern är ett reningsverk
1,5 liter per minut passerar blodet genom levern
3,3 minuter för allt blod att passera levern
90 liter i timmen
2160 liter per dag
-Blodet renas i levern från skadliga ämnen
-Många ämnen som inte går att tas upp tömmer levern ut med gallan och avföring
Levern kan inte lagra energi och näringsämnen
Druvsocker lagras i levern och blir glykogen.
Vitaminer och järn lagras i levern också
Stora giftiga mängder kan skada levern
Att dricka alkohol under en lång tid kan man drabbas av skrumplever
Gulsotvirus kan orsaka lunginflammation i levern.
Idag finns se vaccination mot Gulsotvirus
LUNGORNA
viktigaste uppgifterna=ta upp syre från luften för att skicka vidare det till cellerna, och avge koldioxid
tar upp syre och skickar till blodet, tar upp koldioxid och skickar ut från kroppen
syre behövs för hjärnan, kan bara vara utan syre i någon minut
om kroppen ej avlägsnar koldioxid så skulle cellerna sluta fungera
luftvägarna=näsan, bihålorna, svalget, struphuvudet, luftstrupen
de transporteras syret, värmer och fuktar det för att lungorna ej ska skadas
byggda av en speciell vävnad med lungblåsor som innehåller luft
finns ca 400 miljoner lungblåsor i en lunga (800 miljoner i båda)
väldigt tunna väggar för att syre och CO2 ska kunna passera
konsistensen är ungefär som en tvättsvamp
volymen är större när man andas in pga mindre tryck och de kan då utvidgas
luften når lungblåsorna
när man andas ut pressas luften ut
ca 12 andetag/minut när man vilar/är avslappnad
man drar in och ut ca 0,5 liter
andas genom näsan vanligtvis, munnen om man är andfådd
munnen eftersom lungorna behöver mer syre, utvidgas mer och får hjälp av bukväggens muskler och mellangärdet för att pressa ut luften
andas oftare och drar in mer luft
kan andas in upp till 100 liter per minut
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
tisdag 2 juni 2015
måndag 23 mars 2015
No-"test" om joner och pH
1. Skriv en kemisk formel och namn på en bas. Vilka pH värden kan en bas ha? NaOH - Natriumhydroxid. Baser kan ha pH 8-14.
2. Skriv en kemisk formel och namn på en syra. Vilket pH kan en syra ha? H2SO4 - Svavelsyra. Syror kan ha pH 0-6.
3. Vilket pH värde har vatten? pH 7, och det är alltså neutralt.
4. Skriv en reaktionsformel:
2. Skriv en kemisk formel och namn på en syra. Vilket pH kan en syra ha? H2SO4 - Svavelsyra. Syror kan ha pH 0-6.
3. Vilket pH värde har vatten? pH 7, och det är alltså neutralt.
4. Skriv en reaktionsformel:
NaOH + HCl blandas
1.vilka ämnen bildas? H2O (vatten) och NaCl (salt)
2. Vad kallas processen? Neutralisering.
5. Beskriv vad en jonförening är.
6. Ge exempel på några salt som vi använder i vardagen.
1.vilka ämnen bildas? H2O (vatten) och NaCl (salt)
2. Vad kallas processen? Neutralisering.
5. Beskriv vad en jonförening är.
6. Ge exempel på några salt som vi använder i vardagen.
onsdag 11 mars 2015
Nationella prov - fysik 2013 - del A1
1. E) ett gasmoln
2. C)
3. D)
4. Ljusets hastighet är 300 000 km/s. Ljudets hastighet är 350 m/s. Eftersom ljuset går så fort så ser man det exakt när det sker. Ljuset som rör sig långsammare tar då längre tid på sig att ta sig dit Moa står, och då hinner hon alltså ser ljuset före.
Man kan tänka på när det åskar. Då räknar man sekunder för att ta reda på hur långt bort åskan är.
5. A)
6. Jag tycker att hon ska ta alternativ A), eftersom det har mest volt och för att energin då går genom alla tre lamporna. Om man tar C) och D) som exempel så skulle energin ta snabbaste vägen, vilket är i den första, och då kommer inte lika mycket energi till de andra två lamporna. I A) så går den på rad genom dom.
7. De slutar fungera för att det tar för mycket ström från en och samma "avdelning". I elskåpet så finns det ju proppar, och all energi från köket kommer ju från en propp, och då har den använts till för mycket ström medan proppen för vardagsrummet inte har det.
8.
a) Den fungerar på så sätt att:
Det finns ett lager runt jorden, och det är atmosfären. Den gör så att inte riktigt allt solljus som släpps in kommer ut igen direkt. Då studsar solljuset tillbaka på jorden fler gånger innan det går ut genom atmosfären igen. Att solljuset studsar flera gånger mot jorden gör så att det blir varmt.
Det som händer här är likt det som händer i ett växthus, och det är därifrån man fått namnet. Man kan tänka på atmosfären som ett växthus, och jorden som en planta i det.
b) En människa kan välja att cykla istället för att ta bilen eller liknande när man ska ta sig på avstånd som man egentligen inte behöver ta bilen till. Man kan lätt cykla några kilometer en varm vårdag istället för att köra bilen.
Om man gör detta till en vana och kanske cyklar till jobbet eller till träningen så sparar man mycket onödiga utsläpp på lång sikt. En cykel släpper inte ut någon koldioxid överhuvudtaget, det är bara vår andning som gör det när vi cyklar. Dock kan träden och andra växter lätt plocka upp de mängderna.
9. Eftersom solen värmer upp havet, land och luften som finns där så åker den uppåt. Varm luft stiger ju. Vinden som då förflyttas uppåt måste bli ersatt med annan luft, och då kommer det luft från längre ut i havet. (?)
10. Jag skulle säga att Frances behöver sitta 3 meter ifrån vridningspunkten. Om han hade satt sig två meter ifrån, som Anton, så skulle Estelle göra så att det blev ojämnt. Om han likt Estelle sätter sig fyra meter ifrån så skulle han nog tynga ner för mycket eftersom han sitter längre ut. Om han sitter på avståndet mellan dem (alltså 3 meter) så tynger han ner mer än Anton, men samtidigt kan han hålla Estelles vikt så att det blir jämnt mellan sidorna.
11. De radioaktiva strålarna studsar mot det radioaktiva inuti organet, och då bildas det en bild på bildskärmen. Radioaktiva ämnen är självlysande, och då kan man se en bild m.h.a. ljuset. (?)
12. En generator används för att man ska få fram elektricitet som man kan skicka ut till hemmen. Man har den i t.ex. vatten-, vind- och kärnkraftverk. Den omvandlar energi till elektricitet. Det är oftast från rörelseenergi till elenergi, eftersom det före generatorn brukar sitta en turbin som snurrar.
Eftersom man använder en generator i kraftverk för att få fram el, så har den väldigt stor betydelse för hur vi har det när vi lever idag. Vi har el nästan överallt omkring oss, i lampor, spisar, TV-apparater... Om det inte hade kunnat få fram el så hade det varit svårt för oss att leva, eftersom vi använder hela så ofta.
fredag 13 februari 2015
Inlämningsuppgift - Genetik
Uppgift 1: Redogör så utförligt du kan vad DNA är för något.
DNA är förkortningen för deoxiribonueklerinsyra.
DNA finns i alla levande organismer. Inuti DNA:t finns alla uppgifter, alltså egenskaper, utseende och liknande, om organismen.
DNA:t är en slags spiralformad molekyl som sitter inuti cellkärnan i varje cell. I denna spiralen som är vårt DNA finns det proteinbaser. Dessa proteinbaser kallas A, T, C och G. A och T binds ihop, och C och G binds ihop. Beroende på vilken ordning proteinbaserna sitter i DNA:t så får vi olika egenskaper. En speciell ordning kanske gör så att man får stora eller små fötter, och en annan så att man får t.ex. bruna ögon.
Ordningen på proteinbaserna är inte densamma hos någon, förutom enäggstvillingar som kommer från samma ägg och spermie.
DNA:t är format som ett X inuti cellkärnan. Det kallas för en kromosom. Människan har 46 st kromosomer. Man får 23 från mamman och 23 från pappan när ägget befruktas av en spermie.
Vid celldelning så bildas det nya celler, och då måste även DNA:t bli nytt. DNA kan automatiskt dela sig och bli en kopia av sig själv. Dock så går det inte alltid rätt, utan ibland blir det en förändring i DNA:t. Det kallas för en mutation. Mutationer är oftast inte bra, då det kan leda till att man får vissa sjukdomar, cancer eller att det kanske blir missbildning. Dock så kan de vara bra, och då kan man anpassa sig till miljön man lever i på ett bättre sätt. Det gör så att evolutionen fortsätter.
Om det blir en mutation i könscellerna så förs den vidare till nästa generation.
Ditt DNA är till 99,9% likt mitt. Vi människor är ganska olika varandra i utseende och egenskaper, men ändå är det bara 0,1% DNA som skiljer oss åt. Vårt DNA är till 98,5% likt en schimpans, 90% likt en katts, och 50% likt en banans. Anledningen till att vårt DNA är så likt andra däggdjurs är för att för länge sedan när världen skapades så var allting bakterier. Bakterierna började sedan utveckla sig, och delade upp sig. Därför är vårt DNA inte så olikt andra djurs som man skulle kunna tro.
Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
När ett barn föds så får den gener från sin mamma och sin pappa. Man får alltså sina egenskaper och sitt utseende från sina föräldrar.
Om man tar generna för ögonfärgen hos ett barn som ett exempel, så får man anlagen från sina föräldrar. Mamman kanske har bruna ögon och pappan blåa, men mamman bär på anlag för blå ögon. Då kan man räkna ut vilken ögonfärg som det är störst chans att barnet får. Då gör man ett korsningsschema:
Det stora R:et menas med brun ögonfärg och det lilla r:et menas med blå ögonfärg. Brunt är dominant i detta tillfället, och det menas med att den är "starkare" än blått. Blått kallas för recessiva anlag i det här tillfället, och är alltså inte lika starkt som brunt.
På den översta raden står mammans anlag och på den till vänster står pappans. Man lägger sedan ihop bokstäverna så ser man vilka det finns flest av, och den kombinationen är det störst chans att barnet får. I detta fallet är det 50% chans att barnet får bruna ögon, och 50% chans att det får blåa.
Såhär är det med alla egenskaper man ärver från sina föräldrar. Man ärver lite från den ena, och lite från den andra. Det finns vissa dominanta anlag, och vissa recessiva.
Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.
Genetiken har gett oss många möjligheter. Man har börjat använda genteknik på olika sätt, och vi har bland annat kommit på att man kan använda den för att reda ut brott eller ta reda på vem som är far till ett barn. Man kan även tillverka läkemedel genom att föra in olika människogener i bakterier. Ett exempel på det är tillväxthormoner som hjälper barn som inte växer, att växa.
Detta är exempel på flera bra saker som man åstadkommit med genteknik.
Något jag är lite kluven över är kloning.
När man klonar något så gör man en genetiskt exakt kopia av en annan individ. Man kan klona andra levande organismer. Ett exempel är Fåret Dolly. Hon var det första däggdjuret som blev klonat, och hon klonades år 1996.
När man klonar djur och människor, och som man gjorde med fåret Dolly, så tar man först ett ägg från en hona som kan föda djuret. Man tömmer sedan ägget så att det inte finns något inuti, utan bara ett "skal". Sedan tar man ut en cell från den organism man vill klona och sätter in den i ägget. På så sätt finns bara gener från en organism, och inte två som det vanligtvis finns. Man stoppar sedan in ägget i honan och väntar på att hon föder djuret eller människan. När individen är född så är det en exakt klon av den individ man tagit cellen ifrån.
Anledningen till varför jag inte riktigt vet vad jag tycker om kloning är för att det finns lika mycket negativt som positivt.
Att klona djur känns inte lika allvarligt som att klona människor på något sätt. Om man klonar bra mjälkkor t.ex., så kan det bli bättre för bonden, och för de som han producerar mjölken till. Då kommer kloningen till bra nytta. Det negativa med att klona djur är dock att majoriteten av dem dör för tidigt, det visar forskning.
Jag tycker inte att man ska klona människor, för det känns liksom inte rättvist. Alla människor är lika mycket värda, och alla är olika - det är två citat som stämmer helt och hållet. Om man klonar en människa så tycker jag att man bryter mot dem.
Jag tror att om man skulle börja klona människor, så skulle det nog efter ett tag gå lite över styr. Föräldrar kanske vill klona ett barn för att det ska bli bra på fotboll och tjäna mycket pengar, eller så vill man få ett barn som kommer bli smart. Jag tror att folk då skulle klona utan att tänka på det. Självklart tror jag att detta kommer vara en bra bit in i framtiden i så fall, så det skulle ju ta en tid innan det skulle bli s.k. "modernt" att klona.
Men som sagt, om man skulle klona människor så skulle man nog få lite fel synvinkel på det hela.
DNA är förkortningen för deoxiribonueklerinsyra.
DNA finns i alla levande organismer. Inuti DNA:t finns alla uppgifter, alltså egenskaper, utseende och liknande, om organismen.
 |
| DNA |
DNA:t är en slags spiralformad molekyl som sitter inuti cellkärnan i varje cell. I denna spiralen som är vårt DNA finns det proteinbaser. Dessa proteinbaser kallas A, T, C och G. A och T binds ihop, och C och G binds ihop. Beroende på vilken ordning proteinbaserna sitter i DNA:t så får vi olika egenskaper. En speciell ordning kanske gör så att man får stora eller små fötter, och en annan så att man får t.ex. bruna ögon.
Ordningen på proteinbaserna är inte densamma hos någon, förutom enäggstvillingar som kommer från samma ägg och spermie.
 |
| Här kan man se att DNA:t är "ihopsnurrat" väldigt tätt till en kromosom. Sen kan man även se att kromosomen finns i cellkärnan som finns i cellen. |
DNA:t är format som ett X inuti cellkärnan. Det kallas för en kromosom. Människan har 46 st kromosomer. Man får 23 från mamman och 23 från pappan när ägget befruktas av en spermie.
Vid celldelning så bildas det nya celler, och då måste även DNA:t bli nytt. DNA kan automatiskt dela sig och bli en kopia av sig själv. Dock så går det inte alltid rätt, utan ibland blir det en förändring i DNA:t. Det kallas för en mutation. Mutationer är oftast inte bra, då det kan leda till att man får vissa sjukdomar, cancer eller att det kanske blir missbildning. Dock så kan de vara bra, och då kan man anpassa sig till miljön man lever i på ett bättre sätt. Det gör så att evolutionen fortsätter.
Om det blir en mutation i könscellerna så förs den vidare till nästa generation.
 |
| Här kan man se en celldelning både när den går rätt till och när det blir en mutation. |
Ditt DNA är till 99,9% likt mitt. Vi människor är ganska olika varandra i utseende och egenskaper, men ändå är det bara 0,1% DNA som skiljer oss åt. Vårt DNA är till 98,5% likt en schimpans, 90% likt en katts, och 50% likt en banans. Anledningen till att vårt DNA är så likt andra däggdjurs är för att för länge sedan när världen skapades så var allting bakterier. Bakterierna började sedan utveckla sig, och delade upp sig. Därför är vårt DNA inte så olikt andra djurs som man skulle kunna tro.
Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
När ett barn föds så får den gener från sin mamma och sin pappa. Man får alltså sina egenskaper och sitt utseende från sina föräldrar.
Om man tar generna för ögonfärgen hos ett barn som ett exempel, så får man anlagen från sina föräldrar. Mamman kanske har bruna ögon och pappan blåa, men mamman bär på anlag för blå ögon. Då kan man räkna ut vilken ögonfärg som det är störst chans att barnet får. Då gör man ett korsningsschema:
| R | r |
r | Rr | rr |
r | Rr | rr |
Det stora R:et menas med brun ögonfärg och det lilla r:et menas med blå ögonfärg. Brunt är dominant i detta tillfället, och det menas med att den är "starkare" än blått. Blått kallas för recessiva anlag i det här tillfället, och är alltså inte lika starkt som brunt.
På den översta raden står mammans anlag och på den till vänster står pappans. Man lägger sedan ihop bokstäverna så ser man vilka det finns flest av, och den kombinationen är det störst chans att barnet får. I detta fallet är det 50% chans att barnet får bruna ögon, och 50% chans att det får blåa.
Såhär är det med alla egenskaper man ärver från sina föräldrar. Man ärver lite från den ena, och lite från den andra. Det finns vissa dominanta anlag, och vissa recessiva.
Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.
Genetiken har gett oss många möjligheter. Man har börjat använda genteknik på olika sätt, och vi har bland annat kommit på att man kan använda den för att reda ut brott eller ta reda på vem som är far till ett barn. Man kan även tillverka läkemedel genom att föra in olika människogener i bakterier. Ett exempel på det är tillväxthormoner som hjälper barn som inte växer, att växa.
Detta är exempel på flera bra saker som man åstadkommit med genteknik.
Något jag är lite kluven över är kloning.
När man klonar något så gör man en genetiskt exakt kopia av en annan individ. Man kan klona andra levande organismer. Ett exempel är Fåret Dolly. Hon var det första däggdjuret som blev klonat, och hon klonades år 1996.
När man klonar djur och människor, och som man gjorde med fåret Dolly, så tar man först ett ägg från en hona som kan föda djuret. Man tömmer sedan ägget så att det inte finns något inuti, utan bara ett "skal". Sedan tar man ut en cell från den organism man vill klona och sätter in den i ägget. På så sätt finns bara gener från en organism, och inte två som det vanligtvis finns. Man stoppar sedan in ägget i honan och väntar på att hon föder djuret eller människan. När individen är född så är det en exakt klon av den individ man tagit cellen ifrån.
 |
| Fåret Dolly. |
Att klona djur känns inte lika allvarligt som att klona människor på något sätt. Om man klonar bra mjälkkor t.ex., så kan det bli bättre för bonden, och för de som han producerar mjölken till. Då kommer kloningen till bra nytta. Det negativa med att klona djur är dock att majoriteten av dem dör för tidigt, det visar forskning.
Jag tycker inte att man ska klona människor, för det känns liksom inte rättvist. Alla människor är lika mycket värda, och alla är olika - det är två citat som stämmer helt och hållet. Om man klonar en människa så tycker jag att man bryter mot dem.
Jag tror att om man skulle börja klona människor, så skulle det nog efter ett tag gå lite över styr. Föräldrar kanske vill klona ett barn för att det ska bli bra på fotboll och tjäna mycket pengar, eller så vill man få ett barn som kommer bli smart. Jag tror att folk då skulle klona utan att tänka på det. Självklart tror jag att detta kommer vara en bra bit in i framtiden i så fall, så det skulle ju ta en tid innan det skulle bli s.k. "modernt" att klona.
Men som sagt, om man skulle klona människor så skulle man nog få lite fel synvinkel på det hela.
måndag 9 februari 2015
Instuderingsfrågor - Genetik
1. Kolla videon : https://www.youtube.com/watch?v=UPLf_bGU3xU
Den handlar om Celler, Kromosomer och DNA
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vilka två faktorer formar en individs egenskaper? Arv från föräldrarna, men även hur miljön runt om kring en är. T.ex. att man behöver träna på att bli musikalisk osv.
b) Var i cellen finns våra arvsanlag? I vårt DNA. Det är I DNA:t som generna finns, och det är dom som är arvsanlaget.
c) Vad är DNA? Det är en molekyl som finns i allt levande. Den ser ut som en spiralformad repstege, och "stegen" i spiralen kallas för proteinbaser. Proteinbaserna A och T binds ihop, och proteinbaserna C och G binds ihop. Ordningen på dessa avgör vårt DNA, t.ex. om man får bruna eller blå ögon, eller om man får stora eller små fötter. Alla har olika ordning (förutom enäggstvillingar). Två människors DNA är till 99.9% lika. Med en schimpans så har vi 99% likt DNA. Den procenten gör alltså väldigt stor skillnad.
e) Ser alla kromosompar i cellen lika ut? Nej, det sista paret kan skilja sig åt beroende på om det är en tjej eller kille. Kromosomerna heter X och Y, och tjejer har kromosomerna XX och killar har kromosomerna XY.
- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa. - Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar? Mina ögon och ögonfärgen jag har är lik pappas.
- Hur kan du ha fått de egenskaperna? Genom att jag fått kromosomer från både mamma och pappa.
2. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=1-iMN4FhI2U
Den handlar om Gener, Arvsanlag och Baspar.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet? A, C, T, G (U)
b) Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig? 99,9%
c) Vad består byggstenarna av i proteiner? Aminosyror
d) Vad använder kroppen proteiner till? Bygga upp kroppen, avgöra vissa egenskaper, Enzymer-styr det som sker i cellerna.
e) Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information? För att dom sitter i olika kombinationer.
f) Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en gris och en
banan. Schimpans: 98,5% Gris: 80% Banan: 50% Katt: 90%
g) Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika. Från början så fanns det bara en livsform; bakterier. Sedan så utvecklades den till en encellig varelse, och sedan utvecklades den till massa andra sorter, som växter, djur och svampar.
3. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=r6lX7RsYcxQ
Den handlar om Celldelning och Mutation.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vad är en mutation? Det blir en mutation när en celldelning går fel. Vid en celldelning så ska DNA:t kopieras till två stycken, och då kan det bli fel, även fast det i vanliga fall görs rätt automatiskt. En mutation är alltså en förändring i DNA:t.
Mutationer i könscellerna förs vidare till nästa generation.
Mutationer är oftast inte bra, och då får man försämrade egenskaper (sjukdomar, cancer, missbildning).
b) De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga. Mutationer är viktiga, eftersom de ibland är bra. De kan förbättra en varelse så att den blir bättre anpassad till miljön som den lever i. Dessa mutationer gör så att arten utvecklas, och det är viktigt för evolutionen.
c) Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? Mitos.
d) Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? Reduktionsdelning (kallas även Meios).
e) Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa? 23 st.
f) Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer. En människocell har totalt 46 kromosomer. Om även ett ägg och en spermie hade det så skulle det bli för många kromosomer när dom slås ihop i befruktningen. Därför har de 23 st kromosomer var, för att när de sedan slås ihop, så blir det 46 kromosomer totalt. Genom meios så delas en vanlig cell upp i två delar, alltså 23 kromosomer i varje cell.
4. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=cnqZNusPk9I
Den handlar om Ärftlighetens lagar: Dominanta och recessiva anlag, ärftliga sjukdomar.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
Den handlar om Celler, Kromosomer och DNA
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
b) Var i cellen finns våra arvsanlag? I vårt DNA. Det är I DNA:t som generna finns, och det är dom som är arvsanlaget.
c) Vad är DNA? Det är en molekyl som finns i allt levande. Den ser ut som en spiralformad repstege, och "stegen" i spiralen kallas för proteinbaser. Proteinbaserna A och T binds ihop, och proteinbaserna C och G binds ihop. Ordningen på dessa avgör vårt DNA, t.ex. om man får bruna eller blå ögon, eller om man får stora eller små fötter. Alla har olika ordning (förutom enäggstvillingar). Två människors DNA är till 99.9% lika. Med en schimpans så har vi 99% likt DNA. Den procenten gör alltså väldigt stor skillnad.
d) Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell? 46 st.
e) Ser alla kromosompar i cellen lika ut? Nej, det sista paret kan skilja sig åt beroende på om det är en tjej eller kille. Kromosomerna heter X och Y, och tjejer har kromosomerna XX och killar har kromosomerna XY.
- Ge exempel på minst två egenskaper som du har ärvt från mamma och två från pappa. - Kan du komma på några egenskaper som du har själv men inte tycker att du ärvt från någon av dina föräldrar? Mina ögon och ögonfärgen jag har är lik pappas.
- Hur kan du ha fått de egenskaperna? Genom att jag fått kromosomer från både mamma och pappa.
2. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=1-iMN4FhI2U
Den handlar om Gener, Arvsanlag och Baspar.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
b) Hur stor del av ditt DNA är identiskt med den personens DNA som sitter bredvid dig? 99,9%
c) Vad består byggstenarna av i proteiner? Aminosyror
d) Vad använder kroppen proteiner till? Bygga upp kroppen, avgöra vissa egenskaper, Enzymer-styr det som sker i cellerna.
e) Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information? För att dom sitter i olika kombinationer.
f) Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans, en gris och en
banan. Schimpans: 98,5% Gris: 80% Banan: 50% Katt: 90%
g) Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika. Från början så fanns det bara en livsform; bakterier. Sedan så utvecklades den till en encellig varelse, och sedan utvecklades den till massa andra sorter, som växter, djur och svampar.
3. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=r6lX7RsYcxQ
Den handlar om Celldelning och Mutation.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vad är en mutation? Det blir en mutation när en celldelning går fel. Vid en celldelning så ska DNA:t kopieras till två stycken, och då kan det bli fel, även fast det i vanliga fall görs rätt automatiskt. En mutation är alltså en förändring i DNA:t.
Mutationer i könscellerna förs vidare till nästa generation.
Mutationer är oftast inte bra, och då får man försämrade egenskaper (sjukdomar, cancer, missbildning).
b) De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga. Mutationer är viktiga, eftersom de ibland är bra. De kan förbättra en varelse så att den blir bättre anpassad till miljön som den lever i. Dessa mutationer gör så att arten utvecklas, och det är viktigt för evolutionen.
c) Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? Mitos.
d) Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? Reduktionsdelning (kallas även Meios).
e) Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa? 23 st.
f) Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer. En människocell har totalt 46 kromosomer. Om även ett ägg och en spermie hade det så skulle det bli för många kromosomer när dom slås ihop i befruktningen. Därför har de 23 st kromosomer var, för att när de sedan slås ihop, så blir det 46 kromosomer totalt. Genom meios så delas en vanlig cell upp i två delar, alltså 23 kromosomer i varje cell.
4. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=cnqZNusPk9I
Den handlar om Ärftlighetens lagar: Dominanta och recessiva anlag, ärftliga sjukdomar.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Vad menas med dominanta och recessiva (svaga) anlag? Dominanta: Starka anlag (R), Recessiva: Svaga anlag (r).
Ett exempel kan vara ögonfärgen. Brunt är ett dominant anlag, och då tar det över i t.ex. Rr (brunt+blått), och ögonfärgen blir då brun eftersom blått är ett recessivt anlag.
b) Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra
föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?
| R | r
r | Rr | rr
r | Rr | rr
Svar: Det är 50% chans, eftersom brunt är dominant i häften, och blått i hälften.
Ett exempel kan vara ögonfärgen. Brunt är ett dominant anlag, och då tar det över i t.ex. Rr (brunt+blått), och ögonfärgen blir då brun eftersom blått är ett recessivt anlag.
b) Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra
föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?
| R | r
r | Rr | rr
r | Rr | rr
Svar: Det är 50% chans, eftersom brunt är dominant i häften, och blått i hälften.
c) Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du
resonerar. Ja, för om mor- eller farföräldrarna är brunögda, så kan det "gömma sig" hos föräldrarna och sen komma till barnet.
resonerar. Ja, för om mor- eller farföräldrarna är brunögda, så kan det "gömma sig" hos föräldrarna och sen komma till barnet.
d) I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS? Kromosom 21.
e) Vart sitter anlaget för färgblindhet? Kromosom X.
f) Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier? Ägg: X-kromosomer Spermier: X eller Y.
g) Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så. Om man är tjej så har man två X-kromosomer. Man behöver då ha anlag för färgblindhet på båda X-kromosomerna. Män som har en X-kromosom och en Y-kromosom behöver bara bära på anlaget på en X-kromosom (eftersom han bara har en). En kvinna som bär på anlaget på ena X-kromosomen blir inte färgblind, eftersom man behöver bära det på båda X-kromosomerna.
5. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=yA9yxPbCR9Q
Den handlar om Genteknik.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
e) Förklara vad kloning är för något. Det är när man gör så att en växt, däggdjur, bakterie, m.m., blir en exakt kopia av en annan. Man kan säga att enäggstvillingar är en naturlig kloning, då de har exakt samma gener.
Man tar en cell, och stoppar sedan in den i en kvinnas ägg, som man har tömt. Man behöver tömma kvinnans ägg, för annars får man inte alla gener från cellen, utan det blir blandat från båda.
5. Kolla videon: https://www.youtube.com/watch?v=yA9yxPbCR9Q
Den handlar om Genteknik.
Besvara sedan följande frågor så noga du kan;
a) Försök att förklara hur genteknik går till. Med hjälp av enzymer (protein) så kan man "klippa ut" en gen ur DNA.
Om man t.ex. vill att en majsplanta ska få andra egenskaper kan man ändra det genom genteknik. Man klipper då loss den gen man vill att majsplantan ska få, och med hjälp av enzymer så klipper man sen in den i en majscell. Via celldelning så får sedan majsplantan som växer dessa egenskaper.
Om man t.ex. vill att en majsplanta ska få andra egenskaper kan man ändra det genom genteknik. Man klipper då loss den gen man vill att majsplantan ska få, och med hjälp av enzymer så klipper man sen in den i en majscell. Via celldelning så får sedan majsplantan som växer dessa egenskaper.
b) Vad står förkortningen GMO för? Genetiskt modifierad organism. Om det innehåller mins 5% GMO ska det stå på en förpackning (mataffären t.ex.)
c) Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta?
Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm
Fördelar: Att man inte behandla varje planta, utan den gör det själv. Bonden slipper då bespruta plantorna
Nackdelar: Insekterna blir till sist resistenta mot giftet. Om insekterna blir resistenta behöver man ju ett nytt gift sedan.
d) Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till. Om man för in människogener till bakterier så kan man göra olika läkemedel. Ett exempel är tillväxthormoner som gör så att barn som inte växer normalt gör det, och inte bara blir ca 120-130 cm. Man kan även föra in nya gener i växter så att dom får bättre egenskaper för att växa; klara kyla bättre, bli nyttigare, m.m.
Man kan utreda brott på en brottsplats. Man kan ta reda på vem som är far till ett barn.
c) Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta?
Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm
Fördelar: Att man inte behandla varje planta, utan den gör det själv. Bonden slipper då bespruta plantorna
Nackdelar: Insekterna blir till sist resistenta mot giftet. Om insekterna blir resistenta behöver man ju ett nytt gift sedan.
Man kan utreda brott på en brottsplats. Man kan ta reda på vem som är far till ett barn.
e) Förklara vad kloning är för något. Det är när man gör så att en växt, däggdjur, bakterie, m.m., blir en exakt kopia av en annan. Man kan säga att enäggstvillingar är en naturlig kloning, då de har exakt samma gener.
Man tar en cell, och stoppar sedan in den i en kvinnas ägg, som man har tömt. Man behöver tömma kvinnans ägg, för annars får man inte alla gener från cellen, utan det blir blandat från båda.
f) Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar.
Ska man tillåta kloning? Jag vet inte riktigt vad jag tycker om kloning. Att klona djur kan väl vara okej, tycker jag, men att klona människor är en annan sak tycker jag. Att klona djur skulle kunna hjälpa djurlivet, tror jag, så att man kan få kor som producerar mer mjölk, t.ex. Skulle man börja klona människor så tror jag att det ganska lätt skulle kunna bli överdrivet, så att man börjar klona människor för att dom kanske ska bli bra på fotboll eller liknande. Det är inte det som det är till för, och om man skulle börja klona så borde det finnas väldigt strikta regler för det.
Ska man kunna välja bort vissa barn om man vet vilka genetiska sjukdomar barnet kan få? Jag tycker att man borde kunna få göra det, men bara om det är en sjukdom som skulle göra det väldigt svårt för barnet eller föräldrarna (att ta hand om barnet), eller om barnet har en risk att dö redan innan det har blivit en vuxen. Det blir ju som en abort, och om man inte vill att barnet ska ha det jobbigt, eller om man vet att det kommer bli jobbigt att ta hand om barnet, så tycker jag att man ska få göra det.
Ska man tillåta kloning? Jag vet inte riktigt vad jag tycker om kloning. Att klona djur kan väl vara okej, tycker jag, men att klona människor är en annan sak tycker jag. Att klona djur skulle kunna hjälpa djurlivet, tror jag, så att man kan få kor som producerar mer mjölk, t.ex. Skulle man börja klona människor så tror jag att det ganska lätt skulle kunna bli överdrivet, så att man börjar klona människor för att dom kanske ska bli bra på fotboll eller liknande. Det är inte det som det är till för, och om man skulle börja klona så borde det finnas väldigt strikta regler för det.
Ska man kunna välja bort vissa barn om man vet vilka genetiska sjukdomar barnet kan få? Jag tycker att man borde kunna få göra det, men bara om det är en sjukdom som skulle göra det väldigt svårt för barnet eller föräldrarna (att ta hand om barnet), eller om barnet har en risk att dö redan innan det har blivit en vuxen. Det blir ju som en abort, och om man inte vill att barnet ska ha det jobbigt, eller om man vet att det kommer bli jobbigt att ta hand om barnet, så tycker jag att man ska få göra det.
onsdag 26 november 2014
Frågor om atomfysik
1. Vad är en atom? Det är en byggsten som allting som finns är gjort av. Ordet atom betyder odelbar, för när man döpte den så visste man inte att den faktiskt var delbar, utan man trodde att en atom var det minsta som fanns.
3. Ungefär hur många
grundämnen finns det? 118 st, varav 94 naturliga.
4. Vilka är det tre ”byggstenarna” som tillsammans bildar atomer av olika slag? Elektroner, neutroner, protoner.
5. Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen? Elektroner är negativa, protoner är positiva och neutroner är neutrala.
6. Atomen har en kärna men det mesta av atomens volym utgörs av... tomrum (vaccum).
7. Vilket är det lättaste (enklaste) grundämnet? Väte.
8. Trots att alla grundämnen består av samma tre sorters partiklar (byggstenar), fast i olika antal, är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har? Elementarpartiklarna.
9. Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper åt? En isotop är en annan "version" av grundämnet. T.ex. kol, finns i tre olika versioner, Kol-12, Kol-13 och Kol-14. Kol-12 är det vanliga grundämnet med 6 protoner och 6 neutroner. De två andra isotoperna har en och två neutroner mer. Kol-14, t.ex. är även radioaktiv.
Det som skiljer vätets tre isotoper ifrån varandra är att en isotop har en neutron mer, och de två andra är radioaktiva.
10. Vissa grundämnen (och en del ämnens isotoper) är radioaktiva. Vad innebär det? Det innebär att ämnet är ostabilt, och att det faller sönder till nya grundämnen. När ämnet faller sönder så skickar det ut strålning, som är radioaktiv. Det är (oftast) de tyngsta ämnena som faller sönder, eftersom de då kan bli till lättare ämnen.
11. Vad betyder ordet ”radio”? Man kan säga att det är radiofysik, och i det tillhör alla sorters strålning (t.ex. alfa-, beta- och gammastrålning, mikrovågsstrålning, röntgenstrålning, m.m.) och alla radioaktiva ämnen.
12. Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen? Röntgenstrålning hjälper ju oss för att få reda på om vår kropp mår bra eller om vi är skadade, så att vi kan lösa det.
Strålning kan också bota cancer i form av cellgift, där man strålar på kroppen för att döda cancercellerna. Dock dödar den också "vanliga" celler som vi behöver, och det är därför som man t.ex. tappar hår.
13. Vad menas med bakgrundsstrålning? Det är en strålning som finns i rymden, och den kom till vid Big Bang.
14. Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla? Väte, för den är lättast och kan inte falla sönder.
15. Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk? Uran.
16. Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas processen där man ökar andelen uran? Anrikning, man får fram mer uran, mer ämne.
17. Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige? Det finns 3 kärnkraftverk (Ringhals-Orskarshamn-Forsmark) och 10 reaktorer (4-3-3).
18. Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden? Nergrävt i marken, i berggrunden. Dock vet man inte om man ska göra det, eftersom man inte vet hur jorden ser ut om 100 000 år. Man vill inte att människor som lever då kanske ska hitta det och få det i sig, och kanske är det istid, man vet inte.
19. Förklara
begreppen fission och fusion inom kärnfysik. Fission menas med att atomer klyvs (så som i ett kärnkraftverk och i atombomber), och det bildas mycket energi. Det är därför som ca 50% av Sveriges el kommer från kärnkraftverken.
Fusion menas med att atomer sätts ihop (som när stjärnor bildas), och då bildas det extremt mycket energi. Det är jättesvårt att göra på ett säkert sätt, så därför använder vi oss av fission när vi gör energi i kärnkraftverk.
Fusion menas med att atomer sätts ihop (som när stjärnor bildas), och då bildas det extremt mycket energi. Det är jättesvårt att göra på ett säkert sätt, så därför använder vi oss av fission när vi gör energi i kärnkraftverk.
onsdag 19 november 2014
Atombomben: Frågor på NE
Läs NE-skolreportaget Atombombning: Det onda i det godas tjänst. Lös sedan uppgifterna nedan.
1. Gå in på artikeln om Japan i NE (enkel) och klicka på kartan.
b) Varför tror du att just dessa två städer valdes som mål för atombombningarna 1945? Amerikanarna valde att bomba Hiroshima eftersom att det i den staden fanns en mycket militärbaser. Eftersom USA ville få slut på kriget så var det smart av dom att bomba den staden. Nagasaki hade mycket viktig handel, och det var också en anledning. Dock bombade dom fel eftersom det var dåligt väder, och då råkade den hamna i Nagasaki.
Gemensamt för både Hiroshima och Nagasaki var att båda städerna var "hela", alltså oförstörda från kriget (2 vkr). Många städer i Japan hade blivit förstörda, men dessa två var stora och "hela". Amerikanarna ville även se den fulla effekten av bomben eftersom den inte använts förr, och då var det bäst att använda den på oförstörda städer.
2. Läs om kärnvapen i NE (enkel).
a) Vad är kärnvapen? Det är ett vapen där det bildas fission eller fusion, alltså en kärnreaktion. Det bildas då väldigt hög värme, och det blir en explosion, som t.ex. en atombomb. Det är det farligaste vapen som finns, och det är bara dessa två gånger som kärnvapen använts.
b) Vad händer när man spränger en atombomb? Man kan säga att en atombomb fungerar ungefär som ett kärnkraftverk, eftersom atombomben sprängs p.g.a. fission. En neutron delar en uranatom (uran är bränslet), och då uppstår en kedjereaktion. Till skillnad från ett kärnkraftverk så är det i en atombomb okontrollerat, utan kedjereaktionen fortsätter och fortsätter tills det blir så varmt att den exploderar.
Närmast centrum blir det flera 1 000 °C, och ljusskenet som kommer från bomben är extremt starkt. Det bildas ett moln som ser ut lite som en svamp, ett högt "rör" av rök, och högt uppe i luften så breder röken ut sig. Det blir en tryckvåg runt om centrum på marken upp till några kilometers avstånd, eftersom bomben tar upp så mycket syre. Tryckvågen gör att det bildas en stark vind ut från centrum av bomben på dess x antal kilometrarna, och sen kommer vinden tillbaka.
Konsekvenserna blir att det blir radioaktivt i staden, och extremt många människor dör. Staden blir helt förstörd då allting antingen brinner upp, rasar, blir täckt av aska, m.m.
Närmast centrum blir det flera 1 000 °C, och ljusskenet som kommer från bomben är extremt starkt. Det bildas ett moln som ser ut lite som en svamp, ett högt "rör" av rök, och högt uppe i luften så breder röken ut sig. Det blir en tryckvåg runt om centrum på marken upp till några kilometers avstånd, eftersom bomben tar upp så mycket syre. Tryckvågen gör att det bildas en stark vind ut från centrum av bomben på dess x antal kilometrarna, och sen kommer vinden tillbaka.
Konsekvenserna blir att det blir radioaktivt i staden, och extremt många människor dör. Staden blir helt förstörd då allting antingen brinner upp, rasar, blir täckt av aska, m.m.
3. Samla fakta och argument ur reportaget och artiklarna i NE (enkel) och (kort) som nämns nedan under Källor. Diskutera i grupp eller helklass.
a) Var det rätt att använda atombomber mot Japan? Vi tycker att det var både rätt och fel att man använde atombomber mot Japan. Det var bra att dom fick slut på kriget, men de hade kunnat få slut på det på en mildare sätt, och inte med en så stark och kraftfull bomb.
b) Vilka moraliska och politiska skäl fanns det som talade för och emot då? Amerikanarna ville få ett slut på andra världskriget eftersom alla länder utom Japan skrivit på ett fredsavtal. De tyckte att det var ett bra tillfälle att använda den nya bomben nu, eftersom det kanske skulle få stopp på Japanernas envishet. Amerikanarna ville också ha revansch mot Japan efter ett gammalt krig, och de tyckte att detta var tillfället för det.
Amerikanarna hade inte heller så många soldater kvar, och de ville inte förlora fler. Att då bomba en stad med bara japaner skulle ju inte vara negativt för amerikanarna (eftersom dom inte skulle förlora några soldater), så det var ju en "bra" idé.
Amerikanarna hade inte heller så många soldater kvar, och de ville inte förlora fler. Att då bomba en stad med bara japaner skulle ju inte vara negativt för amerikanarna (eftersom dom inte skulle förlora några soldater), så det var ju en "bra" idé.
c) Vad tycker du i dag när du vet vilka konsekvenser bombningarna fick? Jag tycker att det var fel att använda atombomber mot Japan, nu när jag vet vad som hänt. Jag tror de skulle kunnat få slut på det på ett annat sätt än att använda atombomben. Den dödade inte bara hundratusentals människor, utan förstörde en hel stad, och den spred ut radioaktivitet. Konsekvenserna är allt annat än bra, och hade atombomben kunnat undvikas så tycker jag att man borde använt något annat vapen istället för den.
onsdag 22 oktober 2014
Halveringstid och strålningens fördelar
Vad är halveringstid?
Det är den tid som det tar för ett radioaktivt ämne att bli hälften så radioaktivt. Man hör det på namnet halveringstid.
Om vi tar Kol-14 som ett exempel. Halveringstiden är 5 700 år, och det är alltså så lång tid det tar för hälften av radioaktiviteten att försvinna. Efter ytterligare 5 700 år så har hälften av hälften försvunnit, och det är alltså bara en fjärdedel av strålningen kvar. Efter sedan ytterligare 5 700 år så har hälften av hälften av hälften försvunnit, och alltså är bara en åttondel kvar.
När strålningen försvinner så skickar ämnet ut en sorts strålning; alfa-, beta- eller gammastrålning. Kol-14 skickar ut alfastrålning.
Ämnen kan ha väldigt olika halveringstid; Radon-222 har en halveringstid på 4 dagar medans Uran-238 har en på 4 500 000 000 år.
Hur kan man utnyttja radioaktivitet till något positivt och användbart? (Berätta om 4 olika sätt)
Ofta tänker man på radioaktivitet och strålning som negativa saker, men det används till många bra saker, och det finns flera fördelar med det.
Det finns radioaktiva ämnen i brandvarnare. Det sitter inuti brandvarnaren, och det kommer inte ut från den. Det används för att känna av röken inuti brandvarnaren, och då sätts den igång.
Man använder strålning för att bota cancer. Då skickar man strålningen in i kroppen, och där tar den död på cancerceller (och vanliga/bra med, det är därför man t.ex. tappar hår).
Ett annat användningsområde av radioaktivitet är att man ibland använder det i gödning. Man blandar i lite radioaktiva isotoper i gödslet och då kan man liksom "spåra" gödslet. Man kan då se om det går in i växten och den tar upp det, eller om det inte fungerar alls.
Kol-14 är en isotop av kol som är radioaktiv. Den finns, blandat med Kol-12 och Kol-13, i växter, djur och människor.
Växterna tar upp kolen genom fotosyntesen (koldioxid), och eftersom människor äter mycket växter eller djur (som äter växter och får Kol-14 i sig) så får vi också det i oss. När människan/djuret/växten dör så slutar den ta upp kol. Det gör bara levande organismer.
Om en människa då dör så kommer det inte in någon mer kol i kroppen, och då ger Kol-14 ifrån sig radioaktivitet. Eftersom halveringstiden är 5 700 år för Kol-14 så tar det 5 700 år för hälften av radioaktiviteten att försvinna ur kroppen.
Med hjälp av detta kan man ta reda på hur gammal den döda kroppen är, eftersom man kan mäta hur mycket strålning som finns kvar i kroppen. På så sätt så kan man få reda på ungefär hur gammal en kropp/fossil är.
Det är den tid som det tar för ett radioaktivt ämne att bli hälften så radioaktivt. Man hör det på namnet halveringstid.
Om vi tar Kol-14 som ett exempel. Halveringstiden är 5 700 år, och det är alltså så lång tid det tar för hälften av radioaktiviteten att försvinna. Efter ytterligare 5 700 år så har hälften av hälften försvunnit, och det är alltså bara en fjärdedel av strålningen kvar. Efter sedan ytterligare 5 700 år så har hälften av hälften av hälften försvunnit, och alltså är bara en åttondel kvar.
När strålningen försvinner så skickar ämnet ut en sorts strålning; alfa-, beta- eller gammastrålning. Kol-14 skickar ut alfastrålning.
Ämnen kan ha väldigt olika halveringstid; Radon-222 har en halveringstid på 4 dagar medans Uran-238 har en på 4 500 000 000 år.
Hur kan man utnyttja radioaktivitet till något positivt och användbart? (Berätta om 4 olika sätt)
Ofta tänker man på radioaktivitet och strålning som negativa saker, men det används till många bra saker, och det finns flera fördelar med det.
Det finns radioaktiva ämnen i brandvarnare. Det sitter inuti brandvarnaren, och det kommer inte ut från den. Det används för att känna av röken inuti brandvarnaren, och då sätts den igång.
Man använder strålning för att bota cancer. Då skickar man strålningen in i kroppen, och där tar den död på cancerceller (och vanliga/bra med, det är därför man t.ex. tappar hår).
Ett annat användningsområde av radioaktivitet är att man ibland använder det i gödning. Man blandar i lite radioaktiva isotoper i gödslet och då kan man liksom "spåra" gödslet. Man kan då se om det går in i växten och den tar upp det, eller om det inte fungerar alls.
Kol-14 är en isotop av kol som är radioaktiv. Den finns, blandat med Kol-12 och Kol-13, i växter, djur och människor.
Växterna tar upp kolen genom fotosyntesen (koldioxid), och eftersom människor äter mycket växter eller djur (som äter växter och får Kol-14 i sig) så får vi också det i oss. När människan/djuret/växten dör så slutar den ta upp kol. Det gör bara levande organismer.
Om en människa då dör så kommer det inte in någon mer kol i kroppen, och då ger Kol-14 ifrån sig radioaktivitet. Eftersom halveringstiden är 5 700 år för Kol-14 så tar det 5 700 år för hälften av radioaktiviteten att försvinna ur kroppen.
Med hjälp av detta kan man ta reda på hur gammal den döda kroppen är, eftersom man kan mäta hur mycket strålning som finns kvar i kroppen. På så sätt så kan man få reda på ungefär hur gammal en kropp/fossil är.
torsdag 16 oktober 2014
Syror och baser
Man kan mäta ph-värdet med olika metoder, även kallade indikatorer. Antingen med ett ph-papper som man stoppar ner i vätskan, och då ändrar den färg. Därefter jämför man med en färgskala om vätskan är en syra eller en bas. Det finns också en digital mätare som kallas ph-sticka (ph-meter). Man tar av ett lock och stoppar ner den i vätskan, så visas ph-värdet på stickan. Sen kan man även mäta ph-värdet med en vätska kallad BHB. Man droppar i några droppar BHB i en genomskinlig vätska och då ändrar vätskan färg. Därefter jämför man med en färgskala.
Ph-skalan går från 0-14. Om vätskan har ett ph-värde från 0 till strax under 6/7 så är det en syra, om den har ett ph-värde från 7/8 till 14 så är det en bas, och om den har ph-värdet 7 så är det en neutral vätska och ligger exakt i mitten. Vanligt vatten har ph-värdet 7, och är alltså neutralt.
Mellan varje steg i ph-skalan så blir det 10 gånger surare eller 10 gånger så basiskt. Alltså, om det går från t.ex. 4 till 3 så har det blivit 10 gånger så surt. Hoppar man däremot från 4 till 2 så är det 100 gånger så surt. Samma sak är det på andra hållet, alltså från t.ex. 10 till 11, eller från 10 till 12.
Om man mäter med BHB så blir det inte så exakt. Det blir mer exakt om man mäter med ph-papper. Det bästa är att mäta med ph-mätaren/stickan, eftersom det då står ett exakt ph-värde.
____________________
vätejon = H+ = positivt laddade syror
hydroxidjoner = OH- = minusladdade syror
saltsyra - HCl (väte, klor)
salpetersyra - HNO3 (väte, kväve+syre(nitrat))
svavelsyra - H2SO4 (väte,
starka syror har mer vätejoner
ammoniak och natriumhydroxid = vanliga baser
SIV = syra i vatten (inte tvärtom)
____________________
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
| Syror | | | Baser |
Neutral
____________________
ph4 -> ph3 = 10 ggr så sur
ph4 -> ph2 = 100 ggr så surt
logaritmisk skala = potenser
____________________
kolsyra - svag syra
ättiksyra - syra, ph3/ph4
diskmedel - neutral
vatten - neutralt, ph7
kranvattnet är lite basiskt (blått) eftersom det går genom kopparrör, och kopparn kommer då med vattnet så det blir lite basiskt.
ammoniak = stark bas, NH3
kaustiksoda = bas
kausticksoda = natriumhydroxid = NaOH
____________________
syra + bas = neutraliserar (+ salt)
om man blandar en syra och en bas så får man vatten + salt, alltså typ saltvatten.
om man blandat väldigt starka syror och starka baser så bildas värme
Ph-skalan går från 0-14. Om vätskan har ett ph-värde från 0 till strax under 6/7 så är det en syra, om den har ett ph-värde från 7/8 till 14 så är det en bas, och om den har ph-värdet 7 så är det en neutral vätska och ligger exakt i mitten. Vanligt vatten har ph-värdet 7, och är alltså neutralt.
Mellan varje steg i ph-skalan så blir det 10 gånger surare eller 10 gånger så basiskt. Alltså, om det går från t.ex. 4 till 3 så har det blivit 10 gånger så surt. Hoppar man däremot från 4 till 2 så är det 100 gånger så surt. Samma sak är det på andra hållet, alltså från t.ex. 10 till 11, eller från 10 till 12.
Om man mäter med BHB så blir det inte så exakt. Det blir mer exakt om man mäter med ph-papper. Det bästa är att mäta med ph-mätaren/stickan, eftersom det då står ett exakt ph-värde.
____________________
vätejon = H+ = positivt laddade syror
hydroxidjoner = OH- = minusladdade syror
saltsyra - HCl (väte, klor)
salpetersyra - HNO3 (väte, kväve+syre(nitrat))
svavelsyra - H2SO4 (väte,
starka syror har mer vätejoner
ammoniak och natriumhydroxid = vanliga baser
SIV = syra i vatten (inte tvärtom)
____________________
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
| Syror | | | Baser |
Neutral
____________________
ph4 -> ph3 = 10 ggr så sur
ph4 -> ph2 = 100 ggr så surt
logaritmisk skala = potenser
____________________
kolsyra - svag syra
ättiksyra - syra, ph3/ph4
diskmedel - neutral
vatten - neutralt, ph7
kranvattnet är lite basiskt (blått) eftersom det går genom kopparrör, och kopparn kommer då med vattnet så det blir lite basiskt.
ammoniak = stark bas, NH3
kaustiksoda = bas
kausticksoda = natriumhydroxid = NaOH
____________________
syra + bas = neutraliserar (+ salt)
om man blandar en syra och en bas så får man vatten + salt, alltså typ saltvatten.
om man blandat väldigt starka syror och starka baser så bildas värme
tisdag 14 oktober 2014
Radioaktivitet
Radioaktivitet
Ostabila atomer som spontant kan gå sönder, och då skickar dom ut radioaktiv strålning i from av partiklar eller ljus.
Henri Becquerel
En forskare från Frankrike trodde att självlysande material sände ut röntgenstrålar.
Pierre & Marie Curie
Dessa två makarna lärde känns Becquerel, och tillsammans så forskade dom om strålning. År
Polonium
Ett av två radioaktiva grundämnen som Becquerel och makarna Curie hittade år 1898. Det döptes till Polonium för att hylla Maries hemland, Polen.
Alfastrålning
Denna strålningen är inte speciellt farlig, eftersom den inte ens tränger igenom ett papper. Denna strålningen bildas då 2 protoner och 2 neutroner lämnar atomen, och blir då en alfapartikel.
Alfapartikel
Det kallas en alfapartikel när 2 protoner och 2 neutroner lämnar ett radioaktivt grundämne. Det blir då ett nytt radioaktivt grundämne. Atomnumret minskar med 2 och masstalet minskar med 4 när alfapartikeln lämnar atomen.
Radon
Det är ett radioaktivt grundämne som skickar ut alfastrålning. När atomen skickat ut en alfapartikel så blir det en polonium-atom.
Betastrålning
Detta är en strålning som är lite farligare än alfastrålning. Den skickar också ut partiklar, men inte flera stycken. Betastrålning är en elektron.
Betapartikel
Detta är en partikel som är en elektron. Det är alltså en elektron som skickas ut ur atomen istället för protoner och neutroner.
Gammastrålning
Detta är den farligaste sortens strålning. Gammastrålning är inte en slags partikel som skickas ut ur en atom, utan det är ett slags ljus. Det är ett osynligt slags ljus, likt ultraviolett ljus och infrarött ljus, och det är den farligaste sortens ljus. Strålningen kan tränga igenom båda glas och trä, så man behöver tjocka väggar av bly för att skydda sig från strålningen. Det är därför väggarna i ett skyddsrum ofta är gjorda av bly.
Detektor för radioaktiv strålning (mätning, instrument, enhet)
Det finns några olika sätt att mäta radioaktiv strålning på.
Man vet att radioaktiv strålning kan svärta en fotografisk plåt. På så sätt så kan man mäta och veta att det är en radioaktiv strålning man har.
En annan detektor, som är väldigt vanlig, är ett Geiger Müller-rör/Geigerräknare. Den ger ofta ifrån sig ett slags knäppande/knastrande ljud, och på så sätt vet man att det finns strålning. Den låter mer ju mer strålning det finns.
Enheten för att mäta strålning kallas Becquerel (Bq). 1 Bq menas med att en atomkärna per sekund sänder ut strålning. Oftast så använder man istället 1 kilobecquerel (kBq) som betyder att 1000 atomer sänder ut strålning varje sekund. Man använder kBq för att det är en så liten enhet.
Bakgrundsstrålning
Det är en strålning som finns i luften, marken, rummet... Man kan inte undvika den strålningen, och den är alltså inte farlig.
Geigerräknaren kan knastra även fast den inte används, och det är för att det finns bakgrundsstrålning överallt.
onsdag 8 oktober 2014
CBRN och kärnvapen
CBRN-krigsföring
Chemical, biological, radiological and nuclear. Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Det kemiska innebär olika kemiska ämnen, som kan vara i flytande form eller gasform. Det biologiska innebär att man sprider ut olika sorters sjukdomar, och det radiologiska och nukleära innebär strålning och kärnvapen.
Chemical, biological, radiological and nuclear. Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Det kemiska innebär olika kemiska ämnen, som kan vara i flytande form eller gasform. Det biologiska innebär att man sprider ut olika sorters sjukdomar, och det radiologiska och nukleära innebär strålning och kärnvapen.
- http://www.ne.se/enkel/cbrn
- http://www.ne.se/lang/cbrn-krigf%C3%B6ring
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Nukle%C3%A4r
Fattigmansvapen
Biologiska vapen brukar kallas för fattigmansvapen, eftersom dom är billiga. Man hör det på namnet, att även fattiga kan köpa detta. Alltså kan fattiga länder lätt använda denna sortens vapen. Det som är billigt blir också farligt, eftersom det på så sätt blir lättillgängligt.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
-
Bilogiska vapen
När man sprider ut organismer som orsakar sjukdomar med avsikt eller om det är naturligt så kallar man det för ett biologiskt vapen. Exempel på sjukdomar är mjältbrand och smittkoppor, och dessa vapen kallas för massförstörelsevapen.
Mjältbrand är en sjukdom som orsakas av en bakterie, och som också är väldigt farlig. Människor kan få denna sjukdomen, men oftast så är det t.ex. kor eller hästar som får sjukdomen. Om man inte blir behandlad mot den så har man 97% risk att dö. Man kan behandla sjukdomen med antibiotika, men då måste man göra det väldigt tidigt. Människor som är i en hög riskzon för att bli smittade, som folk som är sanerare t.ex., som kan få en spruta mot mjältbrand.
B.l.a. USA och Ryssland har använt bakterier för att sprida mjältbrand, och ett exempel är Mjältbrandsattackerna i USA, som skedde år 2001. En vecka efter störtningen av tvillingtornen så skickades 5 brev till New York som innehöll former av mjältbrand. Några veckor skickades 2 till. Det var totalt 5 personer som dog av mjältbrandsinfektioner.
- http://www.ne.se/lang/cbrn-krigf%C3%B6ring
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Nukle%C3%A4r
Fattigmansvapen
Biologiska vapen brukar kallas för fattigmansvapen, eftersom dom är billiga. Man hör det på namnet, att även fattiga kan köpa detta. Alltså kan fattiga länder lätt använda denna sortens vapen. Det som är billigt blir också farligt, eftersom det på så sätt blir lättillgängligt.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
-
Bilogiska vapen
När man sprider ut organismer som orsakar sjukdomar med avsikt eller om det är naturligt så kallar man det för ett biologiskt vapen. Exempel på sjukdomar är mjältbrand och smittkoppor, och dessa vapen kallas för massförstörelsevapen.
Mjältbrand är en sjukdom som orsakas av en bakterie, och som också är väldigt farlig. Människor kan få denna sjukdomen, men oftast så är det t.ex. kor eller hästar som får sjukdomen. Om man inte blir behandlad mot den så har man 97% risk att dö. Man kan behandla sjukdomen med antibiotika, men då måste man göra det väldigt tidigt. Människor som är i en hög riskzon för att bli smittade, som folk som är sanerare t.ex., som kan få en spruta mot mjältbrand.
 |
| Ett av breven som innehöll mjältbrand. |
- http://www.ne.se/lang/cbrn-krigf%C3%B6ring
- http://www.ne.se/enkel/mj%C3%A4ltbrand
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%A4ltbrand
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%A4ltbrandsattackerna_i_USA_2001
Kemiska vapen
När man sprider ut skadliga kemikalier med avsikt eller om det är naturligt kallas det för ett kemiskt vapen. Det kan vara olika gaser, som senapsgas, tårgas och nervgas.
Ett exempel på en nervgas är gasen VX, som är en gas som är svår att framställa. Gasen upptäcktes på 1950-talet utav brittiska forskare, och gasen användes i Kalla Kriget. Det är flera mindre stater som har ett lager av VX-gas, eftersom det är ett billigare alternativ till kärnvapen. Om man andas in 10 mg VX-gas så är döden endast 15 minuter bort. Det finns en serie med V-gaser, och gaserna heter VX, VE, VM och VG. Dessa gaser är ca 10 gånger så giftiga som saringas.
Saringas är också en nervgas. Den upptäcktes i Tyskland år 1938 utav 5 forskare, och det var också från deras efternamns initialer (förutom in som kom från mitten av namnet) som gasen fick sitt namn.
Sarin är ganska billigt att tillverka, så även denna gasen är det flera fattiga länder som har då de inte har råd med kärnvapen. Det är även en bra gas att använda i områden där soldater ska ingripa, eftersom den dunstar bort fort.
Senapsgas är en slags gas som upptäcktes år 1916. Denna gas innehåller grundämnen kol, klor, svavel och väte, och gasen har fått namnet eftersom den kan lukta lite som senap. Egentligen är det inte en gas, utan när den sprids ut så är det som små droppar i luften.
Gasen uppfanns under första världskriget, och år 1917 användes den i kriget. Man vet att Hitler blev utsatt för senapsgas när han var med och krigade för Österrike-Tyskland i kriget. Hans ögonlock svullnade då upp. Den har också använts i kriget mellan Iran och Irak mellan 1980 och 1988. Numera får man inte använda gasen i krig.
Om man får senapsgas på sig så får man skador som liknar brännskador. Man behandlar även såren likadant som man behandlar brännskador. På längre sikt kan man få cancer.
Efter andra världskriget så blev senapsgas dumpad på två ställen i Östersjön, och gasen kan vara farlig för fiskare som kommer nära.
Tårgas är också en slags gas, men likt senapsgas så är det små droppar som sprids i luften. Oftast så används gasen av poliser, och dom kan då skjuta tårgasgranater. När denna granat exploderar så sprids tårgasen ut. Poliserna kan använda detta för att t.ex. lugna gator där det finns mycket människor.
När tårgas når människor så kan vi få tårar i ögonen eller andingssvårigheter. Oftast så påverkas inte djur av denna gas.
- http://www.ne.se/lang/cbrn-krigf%C3%B6ring
- http://www.ne.se/enkel/kemiska-stridsmedel
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Stridsgas#Nervgas
- http://sv.wikipedia.org/wiki/VX
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Sarin
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Senapsgas
- http://www.ne.se/enkel/senapsgas
- http://www.ne.se/enkel/t%C3%A5rgas
_______________________________________
Halabja, Irak (vem, var, när, varför?)
Halabja är en stad som ligger i norra Irak, ca 1 mil från landsgränsen mot Iran. Under kriget mellan Iran och Irak som pågick mellan 1980 och 1988, så bombades staden med nervgaser, och antagligen senapsgas. Detta skedde den 16 mars 1988, och det var Irak som bombade sin egen stad. Anledningen till det var för att dom ville få bort Iranerna från sitt land, och dom blev då tvungna att offra sin egen stad.
Detta skedde under den tid då Saddam Hussein ledde landet, och han blev skickad till rättegången för detta. I SR Radios intervju har dom pratat med en kvinna som vittnade, Kwestam, och hon säger att det var den lyckligaste dagen i hennes liv när hon äntligen fick se honom i rätten.
I deras intervju finns också Omar med, och han och hans mamma har fått skador för livet efter denna händelse. Omars lungor är fortfarande skadade, även fast det gått 25 år sedan händelsen.
Under attacken så var det 5 000 civila som dog direkt, och minst 10 000 civila skadades.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Halabja
- http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5475944
Tokyos tunnebana, saringas (vem, var, när, varför?)
Den 20 mars 1995 utsattes Tokyos tunnelbanestation för en saringasattack. Detta utfördes av en sekt med inspiration från kristendomen och buddismen kallad Aum Shinrikyo. Ledaren för sekten, Shoko Asahara, och 12 andra medlemmar högt upp i sekten är nu dömda till döden.
Denna gasattacken gick till på så sätt att tio personer från sekten, 5 som släppte ut gas och 5 chaufförer till tågen, släppte ut gas på 5 tåg. Attacken var riktad mot två stationer där regeringen håller till (delvis). Det var alltså anledningen till varför sarin blev utsläppt.
Totalt var det 13 personer som dog av denna attacken, och det var över 5 000 personer som blev skadade.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Saringasattacken_i_Tokyo
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Aum_Shinrikyo
Syrien, augusti 2013
Den 21 augusti 2013 så utsattes en region i Syrien kallad Ghouta för en gasattack. FN har inte bekräftat vilken gas som användes, men antagligen var det sarin. Man hittade spår av gasen i kläder och hår på patienterna på 3 av sjukhusen i Damaskus, och sjukhusen tog tillsammans emot 3 600 patienter. Regeringen i Syrien skyller på rebellerna, och rebellerna skyller på att regeringen låg bakom denna attacken.
Antalet människor som dog i attacken är mellan 322 och 1729 personer. Det betyder att detta blev den dödligaste gasattacken sen den attacken i Halabja.
- http://en.wikipedia.org/wiki/Sarin#History
Kemiska vapen under första världskriget
Under första världskriget användes några olika giftiga gaser. Då använde man tårgas. Detta var 1914, och då använde man bomber fyllda med tårgas.
År 1915 så använde Tyskland tårgas. Dock frös den, och det blev inte riktigt som dom tänkt sig. Dock kom det fler tillfällen när tyskarna använde andra gaser mot fiender, t.ex. "Andra slaget vid Ypern" där dom använde gaser tre gånger. Tyskarna använde klor flera gånger, och det gjorde så att fienden på näsan, i halsen, i ögonen och i lungorna. Om dom blev utsatta av det under lång tid så kunde dom även dö på grund av att dom kvävdes.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget
Konvention om förbud mot kemiska vapen
I april 1997 så blev denna konvention verklighet. Denna konvention innebär förbud mot alla kemiska vapen från att användas, och även att farliga ämnen ska hindras för att kunna bilda dessa vapen. 80% av dom kemiska vapnen har även förstörts för att denna konventionen finns.
Förra året (2013) så fick konventionens egen organisation Nobels fredspris.
Alla länder i världen är med förutom 7 st; Egypten, Angola, Nord- och Sydkorea, Israel, Burma och Syrien. Syrien sa att dom under 2013 skulle skriva under och gå med i konventionen, och Israel och Burma ännu inte bekräftat avtalen. Dom andra fyra länderna har inga planer på att gå med.
I 86 länder har det även gjorts 5 000 inspektioner av kemiska vapen.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Konventionen_om_f%C3%B6rbud_mot_kemiska_vapen
- http://www.globalis.se/Avtal/Konventionen-om-foerbud-mot-kemiska-vapen
- http://www.ne.se/enkel/mj%C3%A4ltbrand
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%A4ltbrand
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%A4ltbrandsattackerna_i_USA_2001
Kemiska vapen
När man sprider ut skadliga kemikalier med avsikt eller om det är naturligt kallas det för ett kemiskt vapen. Det kan vara olika gaser, som senapsgas, tårgas och nervgas.
Ett exempel på en nervgas är gasen VX, som är en gas som är svår att framställa. Gasen upptäcktes på 1950-talet utav brittiska forskare, och gasen användes i Kalla Kriget. Det är flera mindre stater som har ett lager av VX-gas, eftersom det är ett billigare alternativ till kärnvapen. Om man andas in 10 mg VX-gas så är döden endast 15 minuter bort. Det finns en serie med V-gaser, och gaserna heter VX, VE, VM och VG. Dessa gaser är ca 10 gånger så giftiga som saringas.
Saringas är också en nervgas. Den upptäcktes i Tyskland år 1938 utav 5 forskare, och det var också från deras efternamns initialer (förutom in som kom från mitten av namnet) som gasen fick sitt namn.
Sarin är ganska billigt att tillverka, så även denna gasen är det flera fattiga länder som har då de inte har råd med kärnvapen. Det är även en bra gas att använda i områden där soldater ska ingripa, eftersom den dunstar bort fort.
Senapsgas är en slags gas som upptäcktes år 1916. Denna gas innehåller grundämnen kol, klor, svavel och väte, och gasen har fått namnet eftersom den kan lukta lite som senap. Egentligen är det inte en gas, utan när den sprids ut så är det som små droppar i luften.
Gasen uppfanns under första världskriget, och år 1917 användes den i kriget. Man vet att Hitler blev utsatt för senapsgas när han var med och krigade för Österrike-Tyskland i kriget. Hans ögonlock svullnade då upp. Den har också använts i kriget mellan Iran och Irak mellan 1980 och 1988. Numera får man inte använda gasen i krig.
Om man får senapsgas på sig så får man skador som liknar brännskador. Man behandlar även såren likadant som man behandlar brännskador. På längre sikt kan man få cancer.
Efter andra världskriget så blev senapsgas dumpad på två ställen i Östersjön, och gasen kan vara farlig för fiskare som kommer nära.
 |
| Tårgas |
När tårgas når människor så kan vi få tårar i ögonen eller andingssvårigheter. Oftast så påverkas inte djur av denna gas.
- http://www.ne.se/lang/cbrn-krigf%C3%B6ring
- http://www.ne.se/enkel/kemiska-stridsmedel
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Stridsgas#Nervgas
- http://sv.wikipedia.org/wiki/VX
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Sarin
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Senapsgas
- http://www.ne.se/enkel/senapsgas
- http://www.ne.se/enkel/t%C3%A5rgas
_______________________________________
Halabja, Irak (vem, var, när, varför?)
Halabja är en stad som ligger i norra Irak, ca 1 mil från landsgränsen mot Iran. Under kriget mellan Iran och Irak som pågick mellan 1980 och 1988, så bombades staden med nervgaser, och antagligen senapsgas. Detta skedde den 16 mars 1988, och det var Irak som bombade sin egen stad. Anledningen till det var för att dom ville få bort Iranerna från sitt land, och dom blev då tvungna att offra sin egen stad.
Detta skedde under den tid då Saddam Hussein ledde landet, och han blev skickad till rättegången för detta. I SR Radios intervju har dom pratat med en kvinna som vittnade, Kwestam, och hon säger att det var den lyckligaste dagen i hennes liv när hon äntligen fick se honom i rätten.
I deras intervju finns också Omar med, och han och hans mamma har fått skador för livet efter denna händelse. Omars lungor är fortfarande skadade, även fast det gått 25 år sedan händelsen.
Under attacken så var det 5 000 civila som dog direkt, och minst 10 000 civila skadades.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Halabja
- http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5475944
Tokyos tunnebana, saringas (vem, var, när, varför?)
Den 20 mars 1995 utsattes Tokyos tunnelbanestation för en saringasattack. Detta utfördes av en sekt med inspiration från kristendomen och buddismen kallad Aum Shinrikyo. Ledaren för sekten, Shoko Asahara, och 12 andra medlemmar högt upp i sekten är nu dömda till döden.
 |
| Shoko Ashara |
Totalt var det 13 personer som dog av denna attacken, och det var över 5 000 personer som blev skadade.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Saringasattacken_i_Tokyo
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Aum_Shinrikyo
Syrien, augusti 2013
Den 21 augusti 2013 så utsattes en region i Syrien kallad Ghouta för en gasattack. FN har inte bekräftat vilken gas som användes, men antagligen var det sarin. Man hittade spår av gasen i kläder och hår på patienterna på 3 av sjukhusen i Damaskus, och sjukhusen tog tillsammans emot 3 600 patienter. Regeringen i Syrien skyller på rebellerna, och rebellerna skyller på att regeringen låg bakom denna attacken.
Antalet människor som dog i attacken är mellan 322 och 1729 personer. Det betyder att detta blev den dödligaste gasattacken sen den attacken i Halabja.
- http://en.wikipedia.org/wiki/Sarin#History
Kemiska vapen under första världskriget
Under första världskriget användes några olika giftiga gaser. Då använde man tårgas. Detta var 1914, och då använde man bomber fyllda med tårgas.
År 1915 så använde Tyskland tårgas. Dock frös den, och det blev inte riktigt som dom tänkt sig. Dock kom det fler tillfällen när tyskarna använde andra gaser mot fiender, t.ex. "Andra slaget vid Ypern" där dom använde gaser tre gånger. Tyskarna använde klor flera gånger, och det gjorde så att fienden på näsan, i halsen, i ögonen och i lungorna. Om dom blev utsatta av det under lång tid så kunde dom även dö på grund av att dom kvävdes.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Kemiska_vapen_under_f%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget
Konvention om förbud mot kemiska vapen
I april 1997 så blev denna konvention verklighet. Denna konvention innebär förbud mot alla kemiska vapen från att användas, och även att farliga ämnen ska hindras för att kunna bilda dessa vapen. 80% av dom kemiska vapnen har även förstörts för att denna konventionen finns.
Förra året (2013) så fick konventionens egen organisation Nobels fredspris.
Alla länder i världen är med förutom 7 st; Egypten, Angola, Nord- och Sydkorea, Israel, Burma och Syrien. Syrien sa att dom under 2013 skulle skriva under och gå med i konventionen, och Israel och Burma ännu inte bekräftat avtalen. Dom andra fyra länderna har inga planer på att gå med.
I 86 länder har det även gjorts 5 000 inspektioner av kemiska vapen.
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Konventionen_om_f%C3%B6rbud_mot_kemiska_vapen
- http://www.globalis.se/Avtal/Konventionen-om-foerbud-mot-kemiska-vapen
torsdag 2 oktober 2014
Filmanteckningar: Radioaktivitet
strålning kan både döda och rädda liv (beroende på kontroll)
Många var oroliga för atombomber på 1900-talet
"sönderfallstrappan"
uran skickar ifrån sig alfapartiklar och blir till andra stabilare ämnen, osv
kan skapa radioaktivitet genom att skjuta partiklarna på lättare atomer så att dom blir tyngre (upp för trappan)
Maries dotter Irene kom på det
"curie-terapi" - strålar cancer
radium palace
radioaktivt vatten både då och nu, sålde radioaktivt dricksvatten, radioaktivt spa
Marie Curie, Pierre Curie
Panthéon - flyttades och begravdes bland andra forskare, män
radioaktivitet i kistan
Många var oroliga för atombomber på 1900-talet
"sönderfallstrappan"
uran skickar ifrån sig alfapartiklar och blir till andra stabilare ämnen, osv
kan skapa radioaktivitet genom att skjuta partiklarna på lättare atomer så att dom blir tyngre (upp för trappan)
Maries dotter Irene kom på det
"curie-terapi" - strålar cancer
radium palace
radioaktivt vatten både då och nu, sålde radioaktivt dricksvatten, radioaktivt spa
Marie Curie, Pierre Curie
Panthéon - flyttades och begravdes bland andra forskare, män
radioaktivitet i kistan
tisdag 30 september 2014
Atomer: hur är dom uppbyggda osv
atom - det som allt är gjort av, betyder odelbar
atomos - grekiska översättningen av atom
Demokritos - han kom på detta
Leukippos - Demokritos lärare, som kanske egentligen kom på atomen
Aristoteles
De fyra elementen - Vind, vatten, eld och jord
elementarpartiklar - neutroner, elektroner, protoner tillsammans
elektron - minus, snurrar utanför
proton - plus, inne i atomen
neutron - neutral, inuti atomen
atomnummer - hur många protoner som finns, vikt
masstal - antal neutroner + protoner
u - enhet för hur mycket atomer väger,
isotop - den har samma atomnummer (antal protoner), men kan ha någon neutron mer eller mindre, alltid samma antal elektroner
periodiska systemet - alla grundämnen i ordning,
kvarkar - ännu mindre än en atom, finns i elementarpartiklar
valenselektroner -
elektronskal - hur många elektroner som får plats på varje "ring" i atomen, K, L, M = 2, 8, 8
onsdag 24 september 2014
Repetitionsfrågor - energi
14.1
1. Det finns två former av mekanisk energi. Vilka är de? Rörelseenergi och lägesenergi.
2. Vad kallas den form av energi som finns i bensin? Kemisk energi.
3. På vilka två sätt kan man utvinna kärnenergi? Genom fission (dela) och fusion (sätta ihop).
4. Hur lyder energiprincipen? "Energi kan inte nyskapas eller förstöras, endast omvandla form."
5. Vilken eller vilka former tänker du närmast på i samband med
a) Gunga: Rörelseenergi
b) Mat: Kemisk energi
c) Stjärna: Kärnenergi
6. Värme räknas som en egen energiform. Men varför kan man säga att värme egentligen är rörelseenergi? För om något rör sig, kanske snurrar eller om en människa springer, så bildas värme automatiskt.
7. Beskriv vilka energiformer som sker i en
a) Elvisp: Strålningsenergi → Värmeenergi/Lägesenergi/Rörelseenergi → Rörelseenergi → Elektrisk energi → Rörelseenergi
b) Ficklampa: Strålningsenergi → Kemisk energi → Strålningsenergi + Värmeenergi
8. En motor har verkningsgraden 30%. Vad menas med det? Verkningsgrad menas med att från att energin kommit från solen och haft verkningsgraden 100% så har den gått igenom flera olika steg, t.ex. kemisk eller mekanisk energi, och verkningsgraden har då minskat till kanske 85%. Det är då endast 85% av energin som kommer användas utav de 100% som fanns från början när energin var strålningsenergi.
* Forskarna har länge ansett att de största dinosaurierna måste ha varit kallblodiga. Varför tror du att man gjort det antagandet? Om dinosaurierna hade varit varmblodiga hade dom behövt äta väldigt mycket mat för att hålla samma jämna temperatur hela tiden. Om dom var kallblodiga hade dom inte behövt anpassa sin temperatur så mycket, och skulle klara sig i flera minusgrader liksom plusgrader. Därför tror forskarna att dom var kallblodiga.
14.2
1. Ge tre exempel på fossila bränslen. Olja, naturgas, kol.
2. Vilket grundämne använda som bränsle i en kärnreaktor? Uran.
3. När och var inträffade den hittills svåraste kärnkraftsolyckan i världen? År 1986 i Tjernobyl, Ukraina, och i Fukushima, Japan, år 2011.
4. Vad menas med en icke förnyelsebar energikälla? Det menas med att källan någon gång kommer att ta slut, och vi kommer då inte kunna använda den längre. Det är alltså ett fossilt bränsle.
5. Den så kallade växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur.
a) Vad beror växthuseffekten på? Det beror på att det släpps ut koldioxid i luften, och den lägger sig som ett lager uppe i atmosfären. På så sätt kommer strålarna in genom lagret och studsar mot jorden. Men när strålarna sen är på väg ut genom atmosfären är lagret av koldioxid för tjockt och håller kvar endel av solstrålarna innanför. Då studsar dom ännu en gång mot jorden, och sen kommer dom ut, och så vidare. Detta gör att jorden värms upp flera gånger, och det blir på så sätt varmare. Man kan tänka på hur ett växthus fungerar, och det är också därifrån man fått namnet.
b) Vilka energikällor bidrar till att öka växthuseffekten? Olja, kol och naturgas.
6. Vilka för- och nackdelar finns det med kärnkraft? Kärnkraft är ett väldigt billigt sätt att producera el på. Man får väldigt mycket el, och kärnkraften i Sverige utgör faktiskt 50% av energin. Det negativa är att det kommer farligt avfall från bränslet uran som man använder. Den radioaktiva strålningen får inte komma i kontakt med något levande, eftersom den tar död på cellerna. Man måste alltså gräva ner uranet väldigt långt ner under marken, och det tar 100 000 år innan det är ofarligt. Det är också farligt att jobba i kärnkraftverken, eftersom det kan explodera om det går fel. Uran är också ett fossilt bränsle, och det kommer ta slut. Då kan vi inte använda kärnkraft längre, och måste alltså hitta ett nytt sätt att ersätta dessa 50% energi.
En annan positiv sak är att det inte släpps ut någon koldioxid, och på så sätt ökar inte växthuseffekten. Det som ryker ur kärnkraftverken är vattenånga, och ingen gas.
7. I en TV-debatt hävdade en forskare att växthuseffekten i grunden är bra. Vad kan hon ha menat med det? Växthuseffekten gör att vi överhuvudtaget kan leva på jorden, för utan den hade det varit för kallt. Det är det hon kan ha menat, att den är bra för att den gör att vi finns. Men så klart är den bra om den är i lagom mängd, inte så att det blir jättevarmt över hela jorden.
* Växthuseffekten kan göra att de enorma ismassorna vid nord- och sydpolen smälter. Men det är värre om isen vid sydpolen smälter än isen vid nordpolen. Varför är det så? På nordpolen finns det inget land, utan ismassorna ligger i havet. Om dom då smälter kommer inte vattennivån höjas.
På sydpolen däremot, så finns det land under ismassorna. När isen då smälter kommer vattnet att blandas, och vattenytan höjs då.
14.3
1. Ge tre exempel på förnyelsebara energikällor. Vindkraft, solkraft och vattenkraft. (Bergvärme, jordvärme)
2. I vårt land är vi mycket beroende av elektrisk energi. Varifrån får vi merparten av den elektriska energi vi använder? Kärnkraften.
3. Hur många procent av energianvändningen på jorden kommer från förnyelsebara energikällor? 15%.
4. Vad är biobränslen för någonting? Det är gasen som kommer från levande organismer, så som sopor eller kompost. Det bildas gas från det, och det är det som blir biogas.
5. Hur ska man använda biobränslen för att inte öka växthuseffekten?
1. Det finns två former av mekanisk energi. Vilka är de? Rörelseenergi och lägesenergi.
2. Vad kallas den form av energi som finns i bensin? Kemisk energi.
3. På vilka två sätt kan man utvinna kärnenergi? Genom fission (dela) och fusion (sätta ihop).
4. Hur lyder energiprincipen? "Energi kan inte nyskapas eller förstöras, endast omvandla form."
5. Vilken eller vilka former tänker du närmast på i samband med
a) Gunga: Rörelseenergi
b) Mat: Kemisk energi
c) Stjärna: Kärnenergi
6. Värme räknas som en egen energiform. Men varför kan man säga att värme egentligen är rörelseenergi? För om något rör sig, kanske snurrar eller om en människa springer, så bildas värme automatiskt.
7. Beskriv vilka energiformer som sker i en
a) Elvisp: Strålningsenergi → Värmeenergi/Lägesenergi/Rörelseenergi → Rörelseenergi → Elektrisk energi → Rörelseenergi
b) Ficklampa: Strålningsenergi → Kemisk energi → Strålningsenergi + Värmeenergi
8. En motor har verkningsgraden 30%. Vad menas med det? Verkningsgrad menas med att från att energin kommit från solen och haft verkningsgraden 100% så har den gått igenom flera olika steg, t.ex. kemisk eller mekanisk energi, och verkningsgraden har då minskat till kanske 85%. Det är då endast 85% av energin som kommer användas utav de 100% som fanns från början när energin var strålningsenergi.
* Forskarna har länge ansett att de största dinosaurierna måste ha varit kallblodiga. Varför tror du att man gjort det antagandet? Om dinosaurierna hade varit varmblodiga hade dom behövt äta väldigt mycket mat för att hålla samma jämna temperatur hela tiden. Om dom var kallblodiga hade dom inte behövt anpassa sin temperatur så mycket, och skulle klara sig i flera minusgrader liksom plusgrader. Därför tror forskarna att dom var kallblodiga.
14.2
1. Ge tre exempel på fossila bränslen. Olja, naturgas, kol.
2. Vilket grundämne använda som bränsle i en kärnreaktor? Uran.
3. När och var inträffade den hittills svåraste kärnkraftsolyckan i världen? År 1986 i Tjernobyl, Ukraina, och i Fukushima, Japan, år 2011.
4. Vad menas med en icke förnyelsebar energikälla? Det menas med att källan någon gång kommer att ta slut, och vi kommer då inte kunna använda den längre. Det är alltså ett fossilt bränsle.
5. Den så kallade växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur.
a) Vad beror växthuseffekten på? Det beror på att det släpps ut koldioxid i luften, och den lägger sig som ett lager uppe i atmosfären. På så sätt kommer strålarna in genom lagret och studsar mot jorden. Men när strålarna sen är på väg ut genom atmosfären är lagret av koldioxid för tjockt och håller kvar endel av solstrålarna innanför. Då studsar dom ännu en gång mot jorden, och sen kommer dom ut, och så vidare. Detta gör att jorden värms upp flera gånger, och det blir på så sätt varmare. Man kan tänka på hur ett växthus fungerar, och det är också därifrån man fått namnet.
b) Vilka energikällor bidrar till att öka växthuseffekten? Olja, kol och naturgas.
6. Vilka för- och nackdelar finns det med kärnkraft? Kärnkraft är ett väldigt billigt sätt att producera el på. Man får väldigt mycket el, och kärnkraften i Sverige utgör faktiskt 50% av energin. Det negativa är att det kommer farligt avfall från bränslet uran som man använder. Den radioaktiva strålningen får inte komma i kontakt med något levande, eftersom den tar död på cellerna. Man måste alltså gräva ner uranet väldigt långt ner under marken, och det tar 100 000 år innan det är ofarligt. Det är också farligt att jobba i kärnkraftverken, eftersom det kan explodera om det går fel. Uran är också ett fossilt bränsle, och det kommer ta slut. Då kan vi inte använda kärnkraft längre, och måste alltså hitta ett nytt sätt att ersätta dessa 50% energi.
En annan positiv sak är att det inte släpps ut någon koldioxid, och på så sätt ökar inte växthuseffekten. Det som ryker ur kärnkraftverken är vattenånga, och ingen gas.
7. I en TV-debatt hävdade en forskare att växthuseffekten i grunden är bra. Vad kan hon ha menat med det? Växthuseffekten gör att vi överhuvudtaget kan leva på jorden, för utan den hade det varit för kallt. Det är det hon kan ha menat, att den är bra för att den gör att vi finns. Men så klart är den bra om den är i lagom mängd, inte så att det blir jättevarmt över hela jorden.
* Växthuseffekten kan göra att de enorma ismassorna vid nord- och sydpolen smälter. Men det är värre om isen vid sydpolen smälter än isen vid nordpolen. Varför är det så? På nordpolen finns det inget land, utan ismassorna ligger i havet. Om dom då smälter kommer inte vattennivån höjas.
På sydpolen däremot, så finns det land under ismassorna. När isen då smälter kommer vattnet att blandas, och vattenytan höjs då.
14.3
1. Ge tre exempel på förnyelsebara energikällor. Vindkraft, solkraft och vattenkraft. (Bergvärme, jordvärme)
2. I vårt land är vi mycket beroende av elektrisk energi. Varifrån får vi merparten av den elektriska energi vi använder? Kärnkraften.
3. Hur många procent av energianvändningen på jorden kommer från förnyelsebara energikällor? 15%.
4. Vad är biobränslen för någonting? Det är gasen som kommer från levande organismer, så som sopor eller kompost. Det bildas gas från det, och det är det som blir biogas.
5. Hur ska man använda biobränslen för att inte öka växthuseffekten?
måndag 15 september 2014
Kärnkraft
Hur fungerar kärnkraftverk? I ett kärnkraftverk finns det reaktorer, och i dom klyver man uran. Det kallas fission. Uranet klyvs utav neutroner, och när uranatomerna klyvts bildas det nya neutroner. Det är alltså en kedjereaktion. För att neutronerna inte ska bli för många finns det vatten i reaktorn. Eftersom att vattnet blir varmt bildas det vattenånga som leds till en turbin som kommer i rörelse, som i sin tur leder till en generator. Generatorn omvandlar rörelsen till el.
För att det inte ska bli för varmt i reaktorerna tar man in vatten från havet in i rör som går utanför reaktorn, som kyler ner. Detta havsvattnet kommer aldrig i kontakt med vattnet inne i reaktorn, eftersom det då skulle få farligt uran i sig. Det skulle man aldrig kunna skicka vidare ut i havet igen.
För att det inte ska bli för varmt i reaktorerna tar man in vatten från havet in i rör som går utanför reaktorn, som kyler ner. Detta havsvattnet kommer aldrig i kontakt med vattnet inne i reaktorn, eftersom det då skulle få farligt uran i sig. Det skulle man aldrig kunna skicka vidare ut i havet igen.
Vilka har vi i Sverige? Ringhals - Varberg, Oskarshamn - Smålands östkust, Forsmark - ovanför Stockholm, Barsebäck - Malmö (stängt)
Varför ligger de där de ligger? Dom ligger när havet eftersom det behövs kallt havsvatten för att kyla ner inuti kärnkraftverket.
*Hur ser det ut i andra länder? Tyskland har beslutat att inom några år ta bort all kärnkraft i hela landet. Istället ska dom satsa på kolkraftverk, och det kan man ju tycka olika om. Dom bestämde sig för det på grund av den hemska olyckan i Fukushima, och för att dom har gott om kol i landet.
*Var får vi bränslet ifrån? Uran bryts i gruvor, och när det plockats upp så renas det. Det finns uran att ta upp i Sverige, men vi gör inte det eftersom det blir för dyrt. Vi fick knappt ut någon uran att använda ur gruvorna. Istället köper vi in uran från t.ex. Kazakstan och Kanada.
Avfallet? När uranet är färdiganvänt bildas det radioaktiv strålning, och den är väldigt farlig för människor, växter och djur. Därför gräver man ner uranet långt under jord, för att det inte ska nå oss. Det tar 100 000 år innan uranet är ofarligt, men det kommer aldrig att försvinna helt. Det försvinner genom på ett sätt som kallas för halveringstid. Det menas med att det under ett år försvinner hälften av det som funnits, och därför kommer aldrig allting att försvinna. Det går fort i början, men ju fler år det går, desto mindre försvinner hela tiden.
Kända olyckor? Det hände en olycka Tjernobyl, Ukraina år 1986. Det blev härdsmälta i kraftverket, och det exploderade. På den tiden så var det inte så känt med konsekvenserna utav uranet i kärnkraftverken. Därför evakuerades inte människorna i området runt, och många blev skadade och dog av den radioaktiva strålningen. Dom som överlevde och sedan fick barn kunde få missbildade barn med kanske bara ett ben eller en arm.
Det hände en olycka i Fukushima, Japan år 2011. Det kom en tsunami över staden och det blev även en jordbävning. Jordbävningen gjorde så att vattenpumparna i kraftverket stannade. Det ledde till att kraftverket blev alldeles för varmt, och det exploderade.
Det blev även härdsmälta i Harrisburg, USA, 1979.
Det blev även härdsmälta i Harrisburg, USA, 1979.
Kan det hända i Sverige? Det skulle kunna hända eftersom kärnkraftverken här i Sverige är väldigt gamla. Dock skulle det inte kunna hända samma sak som i Japan, t.ex., eftersom dom hade både en jordbävning och en tsunami som orsakade olyckan. Det skulle inte hända i Sverige, så i så fall skulle det behöva hända något annat allvarligt som skulle göra så att en liknande olycka skulle ske.
Fördelar/nackdelar med kärnkraft: Fördelen med kärnkraft är att det blir väldigt mycket och billig el utav den. Kärnkraften utgör 50% av Sveriges energi, så för oss är den väldigt viktig.
Det negativ är att det är en osäker källa att få energi ifrån. Uranet man använder i kärnkraftverken är väldigt farligt, och även avfallet är det.
Det negativ är att det är en osäker källa att få energi ifrån. Uranet man använder i kärnkraftverken är väldigt farligt, och även avfallet är det.
Framtiden - är det något att satsa på? Jag tycker att så länge det inte finns några risker för att dom går sönder så är det något att satsa på. Eftersom den ger så mycket energi hade det blivit svårt att inte ha den kvar. Det är ju inte riktigt bra för miljön (även fast det inte släpper ut t.ex. koldioxid), men man skulle då kunna utöka de förnybara energikällorna, kanske framförallt solenergin, och minska ner kärnkraften med kanske ett kärnkraftverk.
onsdag 10 september 2014
Energiformer
Rörelseenergi -\
\
Mekanisk
energi (gemensamt namn för
båda)
/
Lägesenergi ---/ – släpper
en väska, energi från muskler → mat, aka växt → fotosyntes,
strålningsenergi, strålningsenergi → kemisk energi →
rörelseenergi eller lägesenergi
Värmeenergi (sämst) – energi
från värmen
Strålningsenergi – strålning
från solen (all energi kommer från solen)
Kärnenergi
– atomkärnor, klyver osv,
fission och fusion
Kemisk energi – fossila
bränslen, därför att dom är gamla växter och djur osv
Mekanisk energi –
Elektronisk energi*
– Strålningsenergi → Vattnets kretslopp → Lägesenergi →
Rörelseenergi/Kärnenergi → Elektrisk energi
_______________________________
Verkningsgrad - 100% kommer in, 80% ut, alltså har man tappat 20% energi. Ju fler steg i energikedjor desto mindre verkningsgrad.
Energikvalité - Kvalitén på energi, t.ex. elektrisk energi är bäst, värmeenergi är sämst.
Energiprincipen - S.k. lag, "ingenting försvinner, allt finns kvar" = energi kan inte nyskapas eller förstöras, endast ändra form.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)