Visar inlägg med etikett teknik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett teknik. Visa alla inlägg

onsdag 10 december 2014

1900-talets tekniksprång


T-Forden
Detta var den den första bilen som man tillverkade med löpandeband-pricipen. Det innebär att man har ett löpande band där bilen åker på, och den går runt till "olika stationer" för att få t.ex. däck, motorhuv, säten osv. Det gjorde det enklare att tillverka, arbetarna blev inte lika utmattade, det gick snabbare och billigare.
Uppfinnaren till denna bilen var Henry Ford, och han burkar kallas för "löpandebandteknikens uppfinnare". Genom denna massproducering av T-Forden så tjänade Henry Ford mycket pengar, vilket var hans mål. Eftersom bilen massproducerades blev den också billigare, vilket gjorde så att fler människor köpte bilen, vilket ledde till att Henry Ford tjänade mycket pengar.

C.E. Johansson var en svensk man som uppfann måttsatsen. Den gjorde det möjligt att beställa delar till exempelvis T-Forden från andra länder med andra måttenheter. I Sverige mäter vi i meter, medan man i t.ex. USA mäter i inches (tum), så med hjälp av måttsatsen kunde man beställa delar från Sverige från USA.

Eftersom att denna bilen masstillverkades blev bilarna billigare, och på så sätt kunde fler människor köpa bilen. Det gjorde så att städer, som t.ex. New York blev större. Denna staden fanns innan T-Forden tillverkades, och nu kunde människor som bodde utanför staden smidigt ta sig in till den. Där fanns deras arbeten, och det blev enkelt att komma till och från arbetet.



Radion
Under slutet av 1800-talet började människorna intressera sig för att kunna sända trådlösa meddelanden. Teoretisk så skulle det vara möjligt att skicka signaler ut i etern (luften), det visade vetenskapen.
Under 1890-talet skickade Guglielmo Marconi ut sändningar med hjälp av radiovågor. Dessa sändningar var rätt så olika en radios, då de mest var avsedda för att skicka signaler från en avsändare till en mottagare.
Med hjälp av svenskamerikanen Ernst Alexanderssons högfrekvensgenerator så genomfördes den första egentliga radiosändningen i början av 1900-talet.

Ett elektronrör som fanns i radion förstärkte elektroniska signaler, och det gjorde så att radion hade potenial att utvecklas och masstillverkas. Radion spriddes ut i världen, och i Storbritannien började BBC (British Broadcasting) broadcasta radio 1922, och Sverige började år 1924.

På den här tiden så hade människor ganska mycket pengar, och hade därför råd med att köpa en sak för nöje, och inte spara dom pengarna för att kunna överleva. Det gjorde att radion kunde säljas, och på grund av masstillverkningen så blev den också billigare.

Med hjälp av radion kunde man nu sända ut viktiga meddelanden och nyheter till folket direkt, istället för att skriva det i tidningen. Man kunde också sända ut propaganda, vilket är både positivt och negativt. Det kunde spridas bra reklam, men även sånt som man inte ska lyssna på. T.ex., så sände Hitler ut reklam för att sprida sitt rykte, och han anställde en propagandaminsiter kallad Joseph Goebbels för att han skulle sprida reklam över de Tysktalande länderna.

Det var inte bara för nyheter som radion användes, utan den användes också för nöjes skull. På kvällarna kunde familjen samlas och lyssna på musik eller andra radioprogram för att roa sig.

Man kunde ju även kommunicera under första världskriget, för då behövdes det. Det hade kommit nya flygvapnen, och man behövde då kunna kommunicera med dessa från marken.



Radarn
Radar är en förkortning för Radio Detecting and Ranging. Radarns grund lades år 1935, då fysikern Robert Watson-Watt från Skottland gjorde den första radarn. Elektromagnetiska radiovågor studsade på föremål, och sedan visades dom på en bildskärm.

Nuförtiden så används radarn för många olika saker, t.ex. som transportsystem för flyg- och båttrafik. Dom använder radarn för att hitta rätt, för att se till att inte krocka med andra flygplan/båtar, för att se om det finns hinder på vägen, m.m.

Radarn har gjort så att vårt sätt att transportera oss har utökats. Vi kan använda oss av flygplan för att resa, ta oss till jobbet, föra krig, ja listan kan bli lång. Utan radarn hade man inte haft koll på alla plan i luften, då det finns så många. Transporter över havet i form av stora fartyg är också möjligt.



Kulsprutan
Man använde kulsprutan under första världskriget, och det gjorde så att kriget kallas för "det första mekaniserade kriget". Detta, eftersom det nu användes stridsvagnar, flygplan, m.m., men också för att kulsprutan användes på slagfältet.

T.ex. Frankrike var ett land där man inte hade kulsprutor, och när dom då skulle gå till attack mot t.ex. England som hade det, så dog 100-tals franska soldater på några minuter. Dom visste inte att dom inte kunde strida på det "gamla" sättet.
Man var nu tvungen att gräva skyttegravar för att soldaterna skulle kunna kriga mot varandra utan att 100-tals män hela tiden dog.

Det som gjorde det möjligt för kulsprutan att kunde utvecklas var enhetspatronen, och i den så fann laddningen för skottet. Istället för att först lägga i krut, sen en kula, och efter det en s.k. laddningsstake i mynningen, så kunde man nu använda sig av dessa patroner och skjuta flera skott utan att lägga i ny laddning. Det gjorde så att man sparade mycket tid på att inte längre använda sig av det gamla sättet att ladda.



Raketen
För 1 000 år sedan hade kineserna fyrverkeripjäser, och de fyrade iväg dem m.h.a. svartkrut. Detta har senare lett till att man utvecklat raketer för att transportera, och även missilen, som kom efter andra världskriget. Forskningen ledde sedan vidare till att man kunde skicka upp satelliten "Sputnik 1" i oktober 1957, och sedan kunde Gagarin bli den första människan i rymden år 1961. Sex år senare, år 1967, så skickades fyra astronauter, b.l.a. Neil Armstrong upp till månen, och var de första människorna som landade där.

Att raketen utvecklades vid denna tidpunkten är viktigt för oss idag. Hade Sputnik 1 skickats ut i rymden 10 år senare så hade vi antagligen inte haft de förutsättningar vi har idag. Satelliter gör så att vi kan se perfekta kartor över jorden, få reda på vädret, sända TV, forska i rymden, och mycket mer. Vi hade inte heller kommit till månen vid samma tidpunkt, och ja, om man ska sammanfatta det så hade vi legat "efter" i tiden mot vad vi gör nu.



Atombomben
Det har släppts två atombomber under tiden som världen funnits, och det var i Hiroshima och Nagasaki i augusti år 1945. Bomben Little boy dödade ca 100 000 människor i Hiroshima, och bomben Fat man dödade ca 70 000 människor i Nagasaki.
Bomberna ingick i det sk. Manhattan-projektet, där man skulle använda atombomberna för att få slut på andra världskriget, alltså stoppa Japan från att fortsätta kriga.

Det var Albert Einstein som tillsammans med Leo Szilard övertalade den amerikanske presidenten Roosevelt att starta ett projekt för att ligga före Hitlers Tyskland med att ha en atombomb. Det dom inte visste var att Tyskland inte ville skapa en atombomb, eftersom dom inte ville att Hitler skulle få tag på en (han kunde ju göra vad som helst).

I slutet av andra världskriget så bestämde man sig alltså för att använda en atombomb mot den japanska staden Hiroshima. Japanerna var de enda som ville fortsätta kriget, trots att de inte hade en bra militärbas kvar. USA ville både testa bomben för att se hur den fungerade, men även få stopp på Japans envishet.

En atombomb skickar ut radioaktivitet när den sprängs, eftersom bränslet är det radioaktiva ämnet uran. När den sprängs så sänds det även ut ett extremt starkt ljus, och det bildas en tryckvåg som rör sig från centrum och ut, och senare tillbaka till centrum igen.

Om USA inte använt atombomber mot Japan så kan vi inte veta om kriget kanske hade fortsatt. Det kanske hade fått ett annat slut än det som det fick nu.
Atombomberna var också de som lite "bildade" Kalla kriget. De var en del av det, eftersom Ryssland och USA (främst) hotade varandra med att de kunde använda dom. Varför de valde att låta bli att bomba med dessa starka bomber var för att, om t.ex. USA hade bombat Ryssland så hade Ryssland bombat tillbaka.

Atombomben har också utvecklats nu på senare år, eftersom vi lärt oss mer om hur dom fungerar. Nu är atombomberna som t.ex. Ryssland, USA och Kina har, mycket starkare än dom som sprängdes i Hiroshima och Nagasaki.



Syntetmaterial
Syntetmaterialet utvecklades under andra världskriget i de olika länderna som stred. Anledningen till att det utvecklades var för att transporterna av framförallt naturgummit Latex som gick via båtfartyg, inte fungerade p.g.a. kriget.

Det var Japan som gjorde det smarta draget att stänga av alla transporter av naturgummit efter att de tagit över länderna där det fanns. Detta var katastrofalt för USA, och den totala årsförbrukningen sänktes med 592 000 ton, alltså ner till 8 000 ton.
I USA startar man då upp en fabrik för att göra syntetiskt gummi, Standard Oil. Denna industri hade ett avtal med en tysk firma, IG Farben. IG Farbens avtal var att de hade fri arbetskraft i form av fångar från koncentrationslägret i Auschwitz.

Syntetgummin var tillverkad av olja, som man kan höra på namnet på USA:s firma. Nu för tiden så är nästan allt syntetmaterial gjort av olja, och vi använder syntetmaterial till hur mycket som helst, som t.ex. plastpåsar, fleece-tröjor, PET-flaskor, osv...
Jag tror att om inte syntetmaterialet hade kommit vid denna tidpunkten, så hade vi nog inte haft så lite olja kvar som vi har nu, och jag tror inte heller att lagret med koldioxid i atmosfären hade varit lika tjockt. Om inte syntetmaterialet hade kommit vid denna tiden så hade det kanske kommit flera år senare, och vi hade inte använt lika mycket av oljan.

Vi hade redan börjat använda oljan till bränsle för t.ex. bilar, i form av bensin. Det är oljan bra för, men egentligen, är det inte "slöseri" med olja för att göra material?
Nu för tiden så används olja till oerhört många saker; plast, tyger, däck, m.m... Om vi hade varit lite efter i utvecklingen, alltså om syntetgummit kommit senare, så hade miljöproblemet med växthuseffekten kanske inte varit lika stort. Ja, vi hade kanske inte haft alla dessa bra saker som vi har numera, men vi hade antagligen hittat andra lösningar på det.

onsdag 14 maj 2014

Broar

Jag, Ronja och Khadra har valt att göra en slags bågbro.
Vi är inte klara med bron ännu, men om allt går som vi tänkt oss så kommer bron att vara en enda båge och att man då kör ovanpå bågen.
Brospannet är ganska så stort, större än vad vi behövde ha tror jag, men det gör inte så mycket. Bron kommer inte bli så hög, men tillräckligt.
Vår bro kommer att bli stabil när vi är klara. På våra två långa balkar kommer vi att sätta flera balkar tvärs över. På så sätt bildas det en brobana.
Dock kommer inte bron vara stabil med endast det här. På undersidan kommer vi att sätta balkar likt trianglar likt en fackverkskonstruktion, och det kommer att göra bron mer hållfast. Det kan också hjälpa till med att göra bron vridstyv.



Sydney Harbour Bridge (ovan) är en känd bågbro, och den är även en fackverkskonstruktion, och som man hör på namnet ligger den i Sydney, Australien. 

Vår bågbro skiljer sig lite grann från denna bågbron. Denna bron har en stor båge, och genom och i bågen går vägen som man kör på. Den fördelar också påfrestningen så att bron blir stabilare. Vår bro har bara en båge, men vi kommer på andra sätt för att stödja upp den. Vi använder fackverkskonstruktionen på ett lite annat sätt, men annars är broarna lite lika. Vi kommer att göra en slags facverkskonstruktion under vår båge, och det kommer göra vår bro lite mer stabil. 
Vi hade tänkt göra såhär från början, men vi ångrade oss. Vi tyckte att det skulle bli för svårt att sätta fast balkarna på ett bra sätt, så vi tänkte vidare på idén med en bågbro. 

Vi har inte byggt klart vår bro, men jag tror att den svagaste punkten kommer att vara nere där den långa balken tar slut. Där finns det inget som tar emot kraften från toppen, och då blir det stor påfrestning. 

För att få bort denna svaga punkten kommer vi stödja upp slutet av den långa balken med andra balkar för att kraften ska fördelas. På så sätt kommer bron få mycket mer hållfasthet. 
Den svaga punkten flyttas ju då till ett annat ställe, och jag tror att det kommer vara på toppen. Där kan det kanske vara lite för lite material som stödjer så att den inte klarar av yttre påkänningar, t.ex., och i så fall så får vi sätta fast fler balkar på något sätt, så att vi inte låter bron rasa ihop. 
Det kan också vara så att konstruktionen blir elastisk och sjunker ner lite grann när man sätter tyngden på. Om det skulle hända får vi också sätta fast material och balkar för att förhindra det. 

Saker som påfrestar broar kan vara vädret. Om det blir storm eller om det snöar, regnar, haglar m.m. kan en mindre och mindre tålig bro deformera, medan större broar kan slitas. 
För att en bro ska klara av att vara en bro och inte deformera kan man t.ex. bygga bron i en böjd vinkel. Banan man kör/går/åker på är då böjd åt höger eller vänster, och det gör bron att bron klarar av mer kraft. Vinden kommer då inte direkt på bron, utan "svänger med" p.g.a. att balkarna är rundade. 




ORD:
- brospann - strand till strand
- deformation - går sönder, bucklig, spricker, osv
- hållfasthet - styrka, hur mycket det kan bära osv
brobana - 
- vridstyv - kan stå emot skador som kan ske när det vrids
- balk - del av byggnader/konstruktioner
- påkänning - belastning
- elastisk - töjbar men går tillbaka om man stoppar kraften
- kraft - styrka
- påfrestning - belastning, press
korrugerad - veckad, vågig
- konstruktion - byggverket

tisdag 11 mars 2014

Konstruktioner

Hur stor belastning klarar en konstruktion? 
Det beror på: Material, materialets tjocklek samt form och kondition (rost, korrosion, röta). Hur man väljer att konstruera med aktuellt material.

Vilka yttre påfrestningar klarar en konstruktion? 
Det beror på: Vind, nederbörd, belastning av fordon typ vibrationer





Valvbroar är dom starkaste, sten, svagaste punkt på marken, om dom flyttar sig rasar allt, slutsten, starkare ju mer belastning dom får, valven kan inte vara för stora med för stort mellanrum,

Bågbro, metall, järn,

Fackverksbro, fackverkskonstruktion används ofta - broar, hus, trianglar, Eiffeltornet,

Hängbroar, stål, pyloner, höga,

onsdag 15 januari 2014

Film om rymden - Apollo, månen, rymdfärder

Det var en ständig fight mellan Sovjetunionen och USA när det gällde att komma först upp i rymden, först med att landa på månen m.m.

1957 sände Sovjet upp Sputnik 1, och senare Sputnik 2. I Sputnik 2 fanns rymdhunden Lajka. Hunden skickades upp med en enkel resa och planen på att få hem henne fanns inte. Det var så hektiskt med att komma före USA att det inte fanns en tanke på det.

Jurij Gagarin blev den första människan i rymden, och han sköts upp den 1 april 1961.

USA gjorde sammanlagt 17 rymdfärjor mellan 1961 och 1972. Från och med Apollo 7 åkte astronauter med i raketerna.
Den 20 juli 1969 landade Apollo 11 på månen. Ut klev två amerikanska astronauter, Neil Armstrong och Edwin Aldrin.
Apollo 13 skulle också ut till månen, men den gången gick det inte vägen. En del av raketen exploderar, och dom var tvungna att vända tillbaka till jorden igen.

Sovjet var även först med att skicka ut en kvinna i rymden.
Båda länderna har också skickat upp olika djur i rymden också, såsom t.ex. apor.