Språkhistoria

Runsvenska (ca år 800-1225)
1. Hur skrevs dessa ord?
sten - stain
denna - Þensa
son - sun
broder - broÞur
de - Þair
och - auk
dog -  dou

2. Vad betyder dessa ord?
drängila - manligen
austarla - österut
sunnarla - söderut

3. Karaktärisering.
Känsloladdad, enkel och konkret.


Äldre fornsvenska (ca år 1225-1325)
4. Kan du hitta två ord som stavas exakt lika? (Nusvenska och Äldre västgötalagen)
Orden "i" och "en".

5. Hur stavas dessa ord?
är - ær
tre - Þrir
tjuvar - Þiuvær
stjäl - stial
och - ok
tager - takar

6. Även formerna är mycket olika nusvenskans. Vad motsvarar dessa ord?
i lagen - i laghum
i tjuvens händer- i hændar Þiufi
ur huset - or husi
en annan - annær
alla - allir
till gård - til garz

7. Vissa ord finns inte längre i nusvenskan. Vad motsvaras dessa ord av i texten?
som -ær
oskyldig - orÞiufæ
vitsord, bevisningsrätt - vitur

8. Ge något exempel där verbet står sist i satsen som i tyskan. 
I meningen: ›Annur, æn or husi dragher‹ (Det andra, när man drar fram det ur hans hus) där dragher betyder drar.

9. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen? Utgå vid din bedömning från översättningen. 
Enkel, saklig, konkret.


Yngre fornsvenska (ca år 1375-1526)
10. Det är inte många ord som stavas exakt som nu. De flesta är emellertid mer eller mindre olika. Hur stavas t.ex. dessa ord? 
fordom - fordhom
var - war
greve - greffwe
hustru - husfrv
mycket - mykith
älskade - elskadhe

11. Formerna skiljer sig åtskilligt från nu, men de flesta går att identifiera. Vilken form har dessa ord?
ägde - atte
en - ena
honom - han
i sin hand - i sinne hand
stor - stora
dog - dødh
stor ära - store æro

12. Vissa ord har en annan betydelse än nu. Andra finns inte alls i nusvenskan längre. Vad motsvaras dessa ord av?
oförsiktigt - owarandis
smärta - beskelikheet
hastigt - bradhlika

13. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen?
Enkel, saklig, konkret.


Äldre nysvenska (ca år 1526-1732)
14. Stavningen skiljer sig fortfarande från våra dagars. Hur stavas dessa ord?
hört - hördt
det - thet
öga - ögha
emot - emoot
hava - haffua
giv -giff

15. Formerna är inte så olika våra dagars, men några typiska skillnader finns. Hur stavas dessa ord?
någon - någhor
kåpan (manteln) - kåpona
en mil - ena milo
gå - gack

16. De flesta ord motsvaras av samma ord i nusvenskan. Några ord är helt olika. Vad motsvaras dessa ord av i Gustav Vasas bibel? 
livklädnad - kiortel jfrå
tvingad - nödhgar

17. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen?
Enkel, saklig och konkret.


Yngre nysvenska (ca år 1732-nutid)
18. Ge exempel på minst fem ord i texten som stavs annorlunda än nu. 
afstånd - avstånd
aftager - avtager (tar av)
plötsligen - plötsligt
vem - vem
öfver - över

19. Vad kännetecknar meningsbyggnaden? korta enkla meningar/långa sammansatta meningar?
Den kännetecknar långa, sammansatta meningar.

20. Ge exempel på ovanlig ordföljd. 
Genom rop av en i närheten varande gosse blev en räddningsbåt bemannad och lade ut.

21. Hur skulle du vilja karaktärisera stilen? 
Enkel, saklig, konkret och snabbt tempo.

Minoritetsspråk

FINSKA
Sverigefinska blev ett officiellt minoritetsspråk år 2000. Finskan kommer från de finsk-ugriska språken, och finska är likt ungerska och estniska inom vissa områden.
Under 1500- och 1600-talet kom det finnar till Sverige. Man kallade de som kom till Värmland för skogsfinnar. Till t.ex. Torsby kom det finnar från Savolax.
Finnarna häll gärna kvar till sina traditioner och pratade finska. De gifte sig med de andra finska familjerna som fanns i trakten under 100 år ungefär, för de ville inte få in svenskt blod i sin släkt.
Dock blev det försvenskning bland finnarna i Sverige under 1800-talet. Skolan blev då obligatorisk, och barnen behövde lära sig bättre svenska eftersom det var det språket som användes i skolan. Man började även förflytta sig mera, och om man skulle kunna kommunicera med andra människor så behövdes svenskan hos finnarna.
Carl Axel Gottlund åkte runt och frågade efter finska familjers släktnamn. Det gjorde han eftersom att finnarna hade behövt byta ut sina namn när de levde i Sverige. Det är viktigt för oss nu, inom släktforskningen. Gottlund försökte också få finnar att bli mer stolta. Han tänkte också att den delen av Värmland där de bodde skulle bli ett självständigt område, men det gick inte myndigheterna med på.
Sverigefinska är ett av de äldsta minoritetsspråken som talats i Sverige. Framtiden för sverigefinska är dock inte garanterad, eftersom man måste få yngre personer att tala språket. Om språket försvinner kommer även delar av den sverigefinska kulturen.


JIDDISCH
För 70 år sedan var jiddisch ett stort europeiskt språk. Numera är det knappt några kvar som pratar det, och i Sverige är det ca 3 000 personer som förstår språket. De som kan språket har ofta hört det i sin barndom.
År 1940, innan andra världskriget, var det 11 miljoner människor som talade jiddisch, men fem år senare så var det knappt några kvar. Judar förintades i koncentrationsläger som Auschwitz under andra världskriget, och då förintades även jiddisch eftersom det är judar som pratar språket.
En stad som heter Krakow, som ligger i närheten av Auschwitz, var jiddisch ett levande språk. Numera är det knappt någon där som pratar språket.
Förr var det 8/10 judar i världen som hade jiddisch som modersmål.
Språket föddes för ca 1 000 år sedan, och fick sitt ursprung när tyska judar använde låneord från franska, spanska och hebreiska.
År 1782 kom många judar till Sverige eftersom det redan då var jakt på judar. Trots att Sverige på den tiden var ett utvandrarland så var det inte många judar som fick svenska medborgarskap. Judar fick även bara arbeta med vissa saker, bo på vissa ställen, m.m., så de var inte riktigt accepterade även fast de fick leva och verka i Sverige.
Framtiden ser inte riktigt ljus ut för jiddisch, eftersom det knappt är någon som talar språket nu för tiden. Det finns en risk att det kanske dör ut.


MEÄNKIELI
Meänkieli är ett språk som talas i både Sverige och Finland. Under kriget 1809 så blev Finland ryskt istället för svenskt, och språket delades upp. I Tonredalen (där gränsen mellan länderna drogs) mellan Sverige och Finland blev meänkieli kvar hos en liten del svenskar, och de kallades för tornedalingarna.
Meänkieli är en dialekt av finska, men det finns en del svenska ord med finska ändelser med i språket. Ett exempel är handduk som på meänkieli heter handtuuki. Detta gör att meänkieli blir så olikt finskan.
Under 1800-talet fick meänkieli en utmaning då den svenska kungen införde folkskolereformen. Den innebar att varje socken skulle ha en skola, och att man skulle ändra undervisningsspråket från finska till svenska. Detta var en utmaning för meänkielin.
År 1957 förbjöds meänkieli i Sverige. Språket räknades till finskan, men folk protesterade mot det eftersom de tyckte att de inte kunde göra sig förstådda med meänkielin om de befann sig i Finland. De tyckte det var för olikt finskan med alla de svenska orden de tagit med i språket.
År 2000 så blev meänkieli officiellt ett minoritetsspråk. Det har stöd från organisationer för att det ska hållas kvar som minoritetsspråk. Framtiden ser ganska ljus ut för språket, eftersom språket stöds av språklagen och minoritetslagen.Dock måste man få yngre personer att tala språket, annars kommer det inte att överleva.


ROMANI CHIB
Romani chib blev ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det finns många olika dialekter, och även fast man inte vet exakt hur många det finns i Sverige så finns det i alla fall över 60 st olika.
Romani chib bildades när muslimer kom till Indien och fick vara med i arméer på olika sätt. De förflyttade sig till Persien, och det vet man eftersom det finns lite ord från persiskan. Ett exempel är brek som betyder bröst.
Arméerna reste sedan vidare till Grekland och spreds sedan ut i Europa. Därför har språket sin grammatik ifrån Grekland, och sitt ordförråd från b.l.a. Indien och Rumänien.
Romer kom till Sverige på 1500-talet, och då togs dem emot väl. Det var när Martin Luther hade hållt avstånd från romer i Tyskland som man även i Sverige satte upp vissa lagar för vad romerna fick göra. T.ex. så fick dom bara bo i en kommun i högst tre veckor (under 1800-1900-talet).
När romerna kom till Sverige delades de upp i två halvor, ena halvan flyttade till Finland, och den andra halvan, som kallades tattare (resande) bodde i Sverige.
Under 1960-talet protesterade romer mot utbildningen. Nu får man undervisa romani till romska barn för att de ska lära sig. Det är viktigt för språkets framtid, för om inte nästa generation kan läsa och skriva så kanske inte språket kan överleva.
I romani chib så kan man lägga till O på svenska ord, alltså låneord. Exempel är t.ex. bilo (bil) och datoro (dator). Såhär har man gjort med dessa ord för att dessa saker har kommit på senare tid och har behövts läggas till i språket.
Det finns även romska låneord i svenskan, som t.ex. tjej (flicka), lattjo (skoj), jycke (hund) och macka (smörgås).


SAMISKA
Samiskan blev ett godkänt minoritetsspråk år 2000. Det finns tre olika sorters samiska; sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Samiskan breder ut sig över delar av Sverige, Norge och Finland. 
Språket har rötter ur urfinskan, och för mer än 4000 år sedan så skiljdes finskan och samiskan åt efter att ha varit språk som var väldigt nära varandra.
År 1977 så fick samiska barn rätt till att bli undervisade på samiska. Många samer tycker att det är viktigt att barn lär sig samiskan för att språket inte ska dö ut. Om samiskan inte undervisas så kommer det så småningom att dö ut.
Det finns några samiska ord som vi använder idag, som t.ex. vaja som betyder renko, kåta som är ett slags tält som liknar ett indiantält, och även pulka och mudd.

____________________________________________________

RESONEMANG

Man skulle kunna tro att ett minoritetsspråk är en slags dialekt, men det finns två saker som gör att minoritetsspråken faktiskt är språk. Ett minoritetsspråk kan man skriva, man kan alltså skriva en bok på t.ex. meänkieli, men man skriver inte en bok på halländska, utan man skriver den på svenska.
För att det ska vara ett minoritetsspråk så ska det ha talats i Sverige i minst 100 år.

Jag tycker att det mestadels finns fördelar med minoritetsspråk. Jag tycker att man behåller den gamla historian i landet på ett fint sätt, nu när allt på ett sätt blir modernt i landet. Som man har sett i filmerna så har det också stor betydelse för de människor som talar språken, och jag tycker det är bra att de får ha sitt språk (och sin kultur) skyddat.
Det känns också bra, för det ger varje person som talar ett minoritetsspråk en annan sida av sig själv, som det kanske gör för personer som talar somaliska eller albanska som bor här i Sverige.
Någon nackdel skulle väl kunna vara att barn som talar språken kanske blir mobbade i skolan, kanske speciellt barn som talar romani eller jiddisch. Jag tror att t.ex. uppe i norr där man talar samiska, så blir samiskan mer accepterad eftersom den tillhör norra Sverige lite mer. Jiddisch och romani kommer båda utifrån Sverige, och människorna bor lite mer utspritt i landet. Om man då talar ett så litet språk kanske andra barn tycker att det är en anledning att mobba en person, fastän det inte är det.

Om jag hade varit en same, eller någon annan som pratar ett minoritetsspråk, så skulle jag vilja att det blev skyddat. Jag hade gärna velat ha det kvar och jag hade också velat att mina barn i framtiden skulle lära sig språket. Jag tycker att det är viktigt att bevara minnen från den gamla tiden och att behålla Sverige, och även varje land i världen, unikt på sitt sätt. Om ingen skulle bry sig om att ta vara på minoritetsspråken så skulle Sverige bli ett mycket annorlunda land mot vad det är nu, tror jag. Så om jag hade talat något av dessa fyra språken hade jag verkligen försökt föra vidare språket till kommande generation, och det är även det många minoritetsspråk-talare försöker göra idag.

Man kan se ganska stora skillnader på när minoritetsspråken kom till Sverige och var de nu finns. Samiskan, t.ex. kom för 4000 år sedan, och den kom från finskan. Alla samer stannade då långt norrut i landet. Tvärtemot så kom Romani chib mycket senare, på 1500-talet, och den finns i större utbredning i Sverige, alltså på fler ställen runt om i landet. Det är ganska stora skillnader mellan de minoritetsspråken.

Jag tror att samiskan har blivit mer accepterad som språk i Sverige än vad t.ex. jiddisch och romani har blivit. Jag tror att många svenskar klassar samiskan som ett språk som tillhör Sverige, och att det är människor som har svenskt påbrå som talar det. Därför kan det nog bli så att folk inte tycker att romani eller jiddisch hör till Sverige, eftersom de som talar de språken har påbrå från andra länder utanför Sverige. Att de två minoritetsspråken har haft det svårt genom historien tror jag inte hjälper heller, utan att folk kanske känner sig lite mer negativa till språken istället.

Det som alla språken har gemensamt är att de på olika sätt utsatts för utmaningar som gjort det svårt för de som pratat språket. Eftersom det finns så lite folk som pratar varje språk, och att det inte finns så stort intresse för det har gjort det svårt för språken att överleva, men jag tycker därför att det är tur att det finns myndigheter och organisationer som kan stå bakom språken och backa upp dem.


Källor:
- http://www.ur.se/Produkter/155354-Jakten-pa-spraket-Svenska: Vi kollade på de 5 filmerna som finns som förslag nedanför, de var bra och pålitliga med mycket information.

Svenska dialektmysterier - sammanfattning

I den här filmen berättar Fredrik Lindström om vilka dialekter vi har, varför vi har dem och hur de har utvecklats.

För omkring 1 000 år sedan fanns inte svenskan, men det fanns människor som bodde i Sverige. Man pratade fornnodiska här, och i hela norden från Island i väst till Gotland i öst. På den tiden hade man inte så mycket kontakt med andra människor som vi har nu. Förr var det ett lokalt samhälle, men nuförtiden har vi ett globalt samhälle.
Människor förr hade inte samma möjligheter till kommunikation som vi har idag, vilket gjorde att de inte hörde hur andra människor pratade. Hinder kunde vara t.ex. vatten, berg eller skog.
Man kan jämföra dialekter med viskleken. Någon sade ett ord till någon annan när man väl träffades på t.ex. en marknad, och personen som hört ordet kan ha börjat säga det på ett annat sätt och då ändrat på ordets uttal.

Dialekter och landskap var viktigare för människor förr. Då fanns det olika lagar och regler som gällde i olika landskap, och Sverige var inte styrt så som det är idag. De största skillnaderna som man kan höra i dialekters uttal av vissa ord är om man kommer från öst- eller västsidan. Om man kommer från östsidan så brukar man t.ex. säga myssa istället för mössa som vi på västkusten säger.

Det finns teorier om att man tänder eller inte tänder på en viss person beroende på vilken dialekt hen pratar. I 75% av äktenskapen i Sverige så pratar parterna olika dialekter, och det skulle kunna vara ett bevis på det. Oftast så tycker man om den dialekten som inte finns närmast sig, så t.ex. någon från Norrland kanske gillar Värmländska mest, och kanske enklare attraheras av värmlänningar.
Vissa djur har dialekter i sina läten. Späckhuggare och rödvingetrast är djur som har dialekter i sina läten. Det kan vara så att de reagerar likt människor, att de vill para sig med ett djur med en annan dialekt än vad de själva har.

Dialekter säger mycket om vår identitet och vår historia, kanske mer än vad vi tror. Om man möter en ny person och får höra hur personen pratar skaffar vi oss direkt fördomar om hur personen borde vara. Vuxna kan inte byta dialekt helt, men det kan barn. Därför kan man kanske inte alltid "utläsa" hur en person borde vara, eftersom den kanske inte bott hela sitt liv på ett och samma ställe.

Fördomar om olika dialekter kan t.ex. vara att norrlänningar är lugna, göteborgare skämtsamma, o.s.v. På grund av det kan det vara effektivt att använda olika dialekter i reklam. Reklamerna kan bli roliga om man använder en väldigt stark dialekt, och man kan då snabbt locka en person till att köpa den varan man vill sälja.
Dock är det tvärt om i t.ex. nyhetsprogram. Där ska den som presenterar nyheten inte ha någon utstickande dialekt, eftersom man då tar fokuset bort från nyheten till personen som presenterar den.

Man delar in dialekterna i 7 olika grupper; sydsvenska, götamål, sveamål, mellansvenska mål, norrlandsmål, gutamål och östsvenska dialekter.
Sydsvenskan finner man i de landskap som en gång varit danska, alltså Skåne, Blekinge och södra Halland. Götamålen finns i västergötlands centrum. Sveamålen breder ut sig från Mälaren till Dalarna. Mellansvenska mål är en slags blanddialekt. Norrländska mål breder ut sig över hela Lappland, och talas på många olika sätt i hela norra Sverige. Gutamål talas på Gotland, och det är som ett eget språk med eget folk. Till östsvenska tillhör t.ex. finlandssvenska.

Dialekter uppgift

1. Är du en dialektexpert? Gör Quizen. Dialektquiz

Mitt resultat:

2. Varför används dialekter så ofta i reklam?
Om man använder t.ex. skånska i en reklam för traktorer så blir reklamen antagligen lite mer trovärdig än om det hade varit någon med stockholmsk dialekt. I Stockholm finns det inte så mycket bondgårdar och liknande där man använder traktorer, men det finns det i Skåne.

Denna reklamen nedanför är en reklam för Keno. Där använder de gotländska, dels för att det spelas in i Visby på Gotland. Sedan tror jag också att man på Gotland kanske verkar vara lite lugnare och inte hitta på så mycket eftersom det är en ö. I denna filmen så kommer det ett ungt par från Stockholm som ska flytta in, och de är lite stressade. Det gotländska paret som är deras grannar sitter i sina solstolar och tar det bara lugnt.

Jag tror att man med denna reklamen vill visa att om man tar det lugnt som gotlänningar så går allting bra, och att man ska spela Keno, såklart.
Jag tycker att dialekten spelar stor roll i denna reklamen, för det gör den lite rolig och unik. Om man hade ändrat så att paret kanske flyttat till Norrland så hade Keno inte riktigt passat in, för Norrland kopplar man ihop med skog, snö och kanske verktyg och skotrar.
Om man lägger in en speciell dialekt i en reklam kan den också bli rolig, och då lockar man också till sig köpare av produkten man gör reklam för. När man tycker en reklam är rolig så vill man kanske köpa produkten som det görs reklam för, för man tycker om den efter att ha sett reklamen.

Jag tycker denna reklamen är lite rolig och så, och att man visar två olika sidor av svenska människor.


3. Beskriv din egen dialekt. Vilka dialektord kan du i din egen dialekt och vad betyder de?
Här i Falkenberg så brukar man ofta byta ut bokstäverna p, t, och k till b, d och g istället. Då blir det t.ex. köpa-köba, mat-mad, kaka-kaga. Man kan ibland också uttala en vokal som två. Ett exempel är gå som man kan uttala gau.

Några typiska ord för Falkenbergs dialekt:
kelig - tråkig
rälig - ful, äcklig
redig - bra/duktig, stor
strängt - jobbigt
det här/den här - detta/denna


4. Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig de? 
Göteborgska:
Bamba - matsal
körka - kyrka (man byter ofta ut vokaler mot ö och e)


5. Tycker du det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
Jag tycker det är bra att tala dialekt, för det blir intressant att träffa nya människor på nya platser. Om man träffar en person och man hör hen prata med en speciell dialekt så får man kanske reda på saker om personen (även om det kan vara fördomar).
Jag tycker också att det är bra att prata dialekt för att vi då har kvar lite av det gamla med att man pratar på olika sätt.


6. Fungerar det att prata dialekt i alla sammanhang?
Jag tror att man kan prata med dialekt i nästan alla sammanhang, men det kan vara bra om man kanske kan tona ner den lite ibland. Om man ska prata med t.ex. statsminister så kanske man inte ska prata med sin grovaste gotländska.

Om man tänker på hur programledare och liknande pratar i TV så är det inte så många som har utstickande dialekter, utan de pratar ofta rikssvenska. Det märker man speciellt på nyheterna, för när de presenterar nyheter så är det dem som ska ha uppmärksamheten och inte den som presenterar dem. Då är det inte så lämpligt om man pratar grov norrländska eller värmländska, t.ex., utan då kanske man behöver lära sig att prata rikssvenska. 


7. Vilken är din favoritdialekt? Norrländska.


8. Ditt favoritdialektord? Vart, t.ex. "Jag vart i Halmstad.", "Det vart så roligt."


9. Var finns dialekterna kvar idag? De finns kvar över hela Sverige, men de finns nog mer i större områden, så som Skåne, Norrland, Gotland... De finns nog inte så mycket i mindre områden som i byar/mindre städer, för då pratar man nog ungefär likadant.


10. Lyssna och rangordna. 

3. Ainbusk (tidigare Ainbusk Singers). Visor/pop. Exempelvis ”Gunatt” från singeln Lassie 1990/albumet Från När till fjärran (Live), 1993 och ”Blomstarteid” (Den blomstertid nu kommer) från albumet Skynda att älska, 2008. (Gotland) 

8. Blända. Indie. Exempelvis ”Uppvidinge härad” från albumet Minnesmissbruk, 2010 och singeln Aldrig mera hit, 2011. (Småland) 

6. Eriksson, Lasse. Rock. Exempelvis ”Kruskrock” från albumet Niesby City å sombäl ar. (Skämtsamma covers på kända rocklåtar.) (Österbotten) 

7. Euskefeurat. Progg/folkrock. Exempelvis ”Vöre Vale” från albumet Lurv, 2008 och ”Då i dåij” från albumet Hoven Droven, 1988. (Norrbotten) 

2. Glesbygd’n. Reggae. Exempelvis ”Parasita” från albumet Ärtes jord’n, 2009 eller ”Välkommen hem” från albumet 15X15/500, 2011. (Norrbotten) 

1. Majornas 3dje rote. Blues/folkrock. Exempelvis ”Flickorna i Göteborg” från albumet Majornas 3dje rote med Tomas von Brömssen, 2008. (Göteborg) 

5. Môra-Per. Folkrock. Exempelvis ”De som byggde landet” från albumet Brev till en vän, 2008 eller ”Godnatt jord” från albumet Sockervägen, 2011 (Värmland) 

9. Persson Peps och Peps Blodsband. Blues/reggae. Exempelvis ”Upp eller ner” från albumet Hög standard, 1974 och ”Oh boy” från albumet Spelar för livet, 1992. (Skåne) 

4. Sven Ingvars. Visor/dansband. Exempelvis ”Tre käringer i en backe” och ”Ä du mä på dä?”

Novell

Våga fråga

Johanna sitter på träbänken med mobilen i handen. Egentligen tittar hon inte ner på mobilen, utan har den mer som en täckmantel. Hon skulle ju kunna bli upptäckt.
Hon känner hur hennes kinder blir varma, och hur händerna börjar darra. Hela kroppen blir varm bara av tanken på honom. Det känns som om hennes bruna hår är dubbelt så tjockt som vanligtvis, så Johanna sätter upp det i en tofs.
Så fort hon vänder blicken åt hans håll börjar fjärilarna i magen att flyga runt. Ingen kille har någonsin fått henne att känna sig såhär.

Sluta. Ingenting blir bättre av att vara nervös. 

Johanna behöver bara gå fram till honom. Han står ju helt ensam vid sitt blåa skåp. Snart kommer tillfället vara över, och han kommer gå iväg.
Nu ser Daniel upp från sin mobil och ser sig omkring. Snabbt böjer Johanna på huvudet och ser ner på sin egen mobil. Hon hoppas att han inte märkte att hon såg på honom.
Det värsta som kan hända Johanna är att han säger att han inte vill träffa henne. Hon försöker lugna ner sig, försöker att inte tänka så mycket. Det borde inte vara hela världen om Daniel säger nej, men för Johanna känns det nästan som om världen skulle gå under.

Bänken är kall och hård, och luften inomhus är sval. Det märks till och med inomhus att det börjar bli vinter. Men Johanna fryser inte, inte idag. Nervositeten gör så att hennes händer blir svettiga, och nacken är fortfarande svettig. Benen och händerna darrar fortfarande likt asplöv. Johanna försöker tvinga sig till att fråga Daniel på alla sätt hon kan, men det är svårt när man inte är van att ta kontakt.

När Johanna tittar upp åt Daniels håll igen spärras hennes ögon upp. Hon vet inte vart hon ska ta vägen. Han står vid sitt skåp med sina vänner. Nu känns det omöjligt att gå fram till honom, för Johanna skulle känna sig helt dum. Rasten är snart slut, och om hon inte gör det nu kommer hon inte göra det alls. Det vet hon, för Johanna känner sig själv.

Hon ser Daniel och hans vänner komma gåendes mot hennes bänk. Johanna sitter utanför de gråa toalettdörrarna, så hon skulle snabbt kunna smita in till en toalett. Kvickt sätter hon ner fötterna på det hårda golvet och ställer sig upp. Fötterna rör sig snabbt mot dörren på andra sidan korridoren. Hon vågar inte lyfta blicken från det grå-vita golvet, för om hon skulle se Daniel nu skulle hennes ben vika sig som spaghetti.

Boom.
Något hårt slår i henne på högerarmen. När hon vänder upp blicken ser hon en rygg, en rygg som tillhör Daniel.
Johannas fötter är som fastfrusna i golvet. Hon vet inte vad hon ska göra. Ska hon säga något? Ska hon ignorera det som hände? Nej, det går inte. Nu ser Daniel på henne, och hon kommer inte undan.
– Hej, hör hon en röst säga, och Johanna undrar vems det är.
– Hej, säger Daniel till henne, och ett litet leende sprids på hans läppar. Det måste ha varit Johannas egen röst hon hörde tidigare. Hon är så borta i andra tankar att hon inte känner sig riktigt närvarande.

Daniels leende gör i alla fall Johanna alldeles varm inombords. Det är det finaste leendet hon någonsin sett. Hans tänder är vita, smilgropen i den vänstra mungipan ser hon tydligt, och hans läppar påminner om de rosa rosorna vid brevlådan där hemma.

Det är nu eller aldrig, nu har jag min chans!

– Jo, eh, jag tänkte fråga... stammar Johanna fram. Hon känner hur hon är darrig på rösten på grund av nervositeten och harklar sig.
– Du...? hjälper Daniel henne.
– Jag tänkte fråga om du kanske, någon gång, kanske skulle kunna, eller vilja, typ träffas eller så? rabblar Johanna upp. Hon vågar knappt möta Daniels blick, men hon tvingar sig själv till det.
Bakom honom står hans fyra vänner och alla har stora leenden på sina läppar. Det är inga vänliga leenden, utan de flinar elakt åt henne. Tillsammans skrattar de åt henne, och Johanna känner hur en tung klump likt bly börjar växa i magen. Hon som klarade av den stora utmaningen. Hon trodde inte det skulle bli såhär, att hon skulle bli utskrattad.

– Ey, killar. Vad är det med er? frågar Daniel förvirrat sina vänner.
– Vad då "vad det är med oss"? Vad är det med henne? skrattar en av Daniels vänner. Johanna står knäpptyst och vet inte vad hon ska göra. Hon vågar inte göra något, ifall det skulle bli fel.
– Hon har inte gjort något, säger Daniel åt honom och vänder sig mot Johanna. Hans vänner suckar bakom honom, som om de tycker att han är en loser.
– Vi kan träffas, svarar Daniel på Johannas fråga. Jag kan de flesta dagarna i veckan, men inte tisdag och onsdag.
– Vi kan prata mer sen, säger Johanna tyst. Hon blänger på killen som pratade med Daniel precis, men går ifrån killarna tillbaka till bänken med självförtroende.

Den tunga klumpen hon hade i magen tidigare är borta, och är istället ersatt med en lätt och glad känsla som Johanna älskar. På träbänken sitter hon än en gång med det ena benet lagt över det andra, men denna gången känner hon sig inte nervös över någonting. Hon känner sig hoppfull och glad. Känslan av att ha vågat fråga Daniel om att ses någon gång gör att Johanna har ett stort leende på läpparna.
När läraren låser upp klassrummet för att lektionen ska börja så ställer sig Johanna upp från bänken med lättnad. Hon har aldrig varit så pigg och glad inför en lektion.

Morfar

TEXTFRÅGOR


1. Hur gick det till då morfar upptäckte Anna Karins idrottstalang? På en midsommarafton så gick Tore och barnbarnen ut för att idrotta lite. Eftersom han varit kulstötare så tog han en sten som han lät barnen stöta med. När Anna Karin stötte så kom den nästan lika långt som rekordet för barn i hennes ålder, och det var en perfekt stöt!

2. Hur visste plötsligt morfar Tore vad som menas med ››kalla kårar‹‹? För när Anna Karin gjorde en så perfekt stöt som hennes allra första så tyckte han att det var det bästa han någonsin sett. Då fick han kalla kårar, som vindpustar längs ryggraden.

3. Hur lyckades Anna Karin i sitt första försök att stöta kula? Hon lyckades hur bra som helst.

4. Varför kan inte Anna Karin gå med i Bråberga IF? Eftersom de inte längre har program för friidrott.

5. I vilka grenar tävlar Anna Karin? Hon tävlar i kulstötning och 800 meter.

6. Hur reagerar tränaren på Anna Karins första stöt? Han tycker att den var okej, men att det finns lite att förbättra.

7. Varför vill Tore först inte att Anna Karin ska ställa upp på 800 meter? För han tycker att kulstötare ska vara kulstötare och inte hålla på med andra saker.

8. Hur visar Anna Karin att hon också har talang för att springa 800 meter? Istället för att springa på snabbt i början av loppet så ligger hon näst sist bland de rutinerade löparna. Då får hon krafter till slutet.

9. Vad tycker morfar om tävlingsledningens sätt att organisera tävlingarna? Han tycker inte att de var så bra, eftersom de lade 800 meters-loppet innan kulstötningen. Han säger att det tar minst ett dygn innan man är uppvilad från ett ordentligt ansträngande lopp, och Anna Karin fick bara 1,5 timme på sig.

10. Hur lyckades Anna Karin i kulstötning vid första försöket under tävlingen? Det gick inte så bra, hon lyckades okej. Tore försökte hjälpa henne att bli bättre.

"Pojken i randig pyjamas" av John Boyne

Vad tycker du om bokens titel? Vad får man reda på? Blir man lockad? Passar den till omslagsillustrationen?

Jag tycker att det är en bra titel som passar bra till boken. Titeln beskriver handlingen på ett bra sätt, men man förstår det först när man kommit in i boken, eller om man har väldigt bra koll på andra världskriget. På omslaget ser man en randig pyjamas, och den symboliserar liksom handlingen på ett lite "mystiskt" sätt.
Titeln passar bra till omslaget, eftersom den säger precis vad som finns på omslaget (det finns andra omslag som passar bra med). Jag personligen blev inte speciellt lockad första gången jag såg boken (ett annat omslag, jag gick i femman), men när jag fick veta handlingen blev jag väldigt intresserad.


Hitta på en ny titel till boken. Tala också om varför du valt den titeln.

Jag skulle döpa boken till På andra sidan stängslet, eftersom Bruno träffar pojken Shmuel som befinner sig på andra sidan. När Bruno väl upptäcker stängslet och träffar Shmuel, så är han där hela tiden och jag tycker därför att denna titeln skulle passa bra.


Var utspelar sig handlingen, och i vilken tid?

Den utspelar sig i Auschwitz, Polen och i Berlin, Tyskland under den tiden av andra världskriget då judarna blev skickade till koncentrationsläger (mitten av 1900-talet ca). Först utspelar den sig i Berlin, eftersom det är där som Bruno och hans familj bor, men sedan flyttar dom ut till ett hus som ligger långt bort från Berlin.


Vem är det som berättar det som händer i boken?

Boken är skriven i tredje person, så det är liksom författaren som berättar. Boken är alltså skriven ur författarens perspektiv. Den är också skriven i imperfekt, så man skulle kunna tänka att det är någon som sitter och berättar historian för en annan person.


Beskriv en viktig plats i boken.

En väldigt viktig plats i boken är ett stängsel vid som skiljer ett koncentrationsläger och marken runt Brunos hus åt. Vid detta stängslet så sitter då Shmuel, som Bruno träffar för första gången då han gått på upptäcksfärd.

En bild från filmen med Shmuel och Bruno vid stängslet. 

Vilken person i boken påminner mest om dig? På vilket sätt?

Detta var en ganska svår fråga, för det finns inte direkt en person som jag känner igen mig i. Dock så handlade ett kapitel jag precis läste, om hur Brunos farmor reagerade när hon fick se Brunos pappa i sin nya militäruniform. Hon blev väldigt upprörd och tyckte det var fel, och att han och Brunos farfar inte var riktigt kloka som tyckte om den så mycket.
Anledningen är såklart att Brunos pappa jobbar för Hitler, och att det är därför som hon är upprörd. Det här är anledningen till varför jag tycker jag är mest lik Brunos farmor-för att jag tror att jag skulle reagerat likadant (ungefär). Om min son hade arbetat för Hitler så hade jag inte varit speciellt stolt, eftersom att Hitler gjorde så hemska saker.


Skulle det som händer i boken kunna hända på riktigt? Motivera ditt svar.

Eftersom boken är lite halvt verklighetsbaserad, så har ju en del av det här redan hänt. Allt som har med andra världskriget att göra, alltså koncentrationslägret och det som hände där är ju verkligt. Dock så är ju själva historien om Bruno och hans familj, och om Shmuel, deras vänskap, Burnos pappas arbete, osv. påhittat för att göra boken.
Jag tror ju inte att det skulle kunna hända igen, inte på det här sättet. Jag tror inte att människor skulle gå på samma sak igen, och jag tror inte att det skulle kunna bli lika grovt med dessa lägren. Jag tror att det i så fall skulle kunna ske på ett annat sätt.
Dock så skulle jag nog säga att samma sak som händer i boken inte skulle kunna hända i verkligheten. Om man tittar på vad som händer i boken och inte på hur det var i koncentrationslägren på den här tiden så verkar det orealistiskt att det som händer Bruno skulle kunna hända någon annan.


Vad är det för slags bok? Vilken genre?

Jag skulle nog säga att boken är väldigt allvarlig i själva handlingen, men det märker man nog inte riktigt när man läser den. Bruno är ju en 9-årig pojke, och när man läser boken får man veta hur det är för honom. Då känns den inte så allvarlig.
Boken är också verklig (som jag skrev innan), och jag tycker den är ganska sorglig.


Hur är tjejerna i boken? Hur är killarna?

Tjejerna är inte så många, fyra stycken faktiskt. De är lite olika, men i helheten så ska tjejerna bete sig väldigt fint och artigt mot männen, får jag känslan av. Det var så det var på mitten av 1900-talet, och det är ju då boken utspelar sig.
Männen i boken är mest soldater, det är egentligen bara Bruno och Shmuel som inte är det. Männen är väldigt duktiga och ordentliga av sig, som soldater är. Det är de som man ska ha respekt för och det är de som man ska lyda, så uppför de sig.


Ge exempel på något som en av personerna i boken säger.

"Du är min bästa vän Shmuel, min bästa vän för livet."

Bruno säger det när han dagen innan han ska resa tillbaka till Berlin kryper under stängslet till andra sidan och träffar Shmuel utan stängsel emellan. De har sedan gått för att leta efter Brunos pappa när det hamnar i en marsch som tar de in till ett rum. Det är då han säger denna meningen, och jag tycker det var väldigt fint av honom. Shmuel och Bruno har lärt känna varandra under ett års tid, genom att prata med varandra, och jag vet inte, men när Bruno sa detta så tyckte jag att det var så fint. Ett kvitto på deras vänskap liksom.
När Bruno sedan sagt detta så släcks rummet ner och Bruno håller Shmuels hand hårt. Sedan kommer den giftiga gasen, och man hörde aldrig något mer från Bruno.




DISKUSSIONSFRÅGOR

- Vad tycker du om att Brunos föräldrar inte berättar vad det är som händer på andra sidan stängslet? Hade du gjort något annorlunda som förälder?

- Tror du att Bruno hade kunnat bli vän med Shmuel om han hade vetat varför Shmuel var på andra sidan stängslet? Varför/varför inte?

- Vad tycker du om att ett barn i Brunos ålder växer upp i en sådan miljö som Bruno? 

- Vad tycker du om slutet? Var det bra/dåligt? Väntat/oväntat?

- Vilket är budskapet i boken, tror du? Tror du att det har en inverkan på de som läst boken? 

Regler i grammatik

SATSDELAR

Predikat (p) - Vad händer?

Subjekt (s) - Vem ‹predikat›?

Ackusativobjekt (a-o) - Vad ‹predikat› ‹subjekt›?

Dativobjekt (d-o) - För/åt/till vem ‹predikat› ‹subjekt›?

Tidsadverbial (t-advl) - När ‹predikat› ‹subjekt›?

Rumsadverbial (r-advl) - Var ‹predikat› ‹subjekt›?

Sättsadverbial (s-advl) - Hur ‹predikat› ‹subjekt›?


Attribut (attr) - Ett smycke för substantivet (tänk adjektiv), t.ex. en snabb bil, ett gult hus.

Predikatsfyllnad (pf) - Ordet som står bakom predikatet: vara (är) bliva, heta, kallas, anses.

Agent (ag) - Av, t.ex. Cykeln lagades av pappa. (Pappa=agent)



ORDKLASSER

Verb - Något man gör, t.ex. handla, springer, dansat. Olika böjningar: presens, imperfekt, perfekt, futurum, m.m. T.ex.: springa, sprang, har sprungit, ska springa, m.m.

Substantiv - Saker som finns runt dig, egennamn och känslor, t.ex. boll, glädje, stolar, Thilde. Det finns konkreta och abstrakta substantiv. Man kan sätta en/ett eller flera framför om det är obestämd form, om det är bestämd form är det den/det de.

Adjektiv - Ett ord som beskriver substantivet i meningen, t.ex. röd, snabb, solig. Det är något som beskriver hur något är. Att komparera adjektiv: t.ex. röd, rödare, rödast, eller snabb, snabbare, snabbast.

Pronomen - Ett ord som ersätter egennamn, som t.ex. han, mig, vår.

Adverb - Det är ord som beskriver ett verb, t.ex. snabbt, roligt, snyggt. Bilen åkte snabbt.

Prepositioner - Ord som beskriver hur det är mellan personer, saker och platser, t.ex. under, över, i, på, framför.

Konjunktioner - Ord som binder ihop meningar, t.ex. och, men, för, om, som, att.

Intrjektioner - Utropsord, t.ex. Hej!, Oj!, Nej!, Stopp!.

Räkneord - Ord som visar antal, t.ex. en, två, tionde.

Egna meningar - Satsdelar och ordklasser

SATSDELAR

- Tilda ger kakor till Måns.
    s        p    a-o     d-o

- Han springer snabbt.
    s         p        s-advl

- Amal sjöng på scenen.
     s         p       r-advl

- I vardagsrummet dammsuger min bror åt pappa.
        r-advl                     p               s           d-o

- Den snabba bilen åkte till staden.
            attr       s        p     r-advl

- I klassrummet läste Maja en bok som var skriven av Selma Lagerlöf.
         r-advl         p        s      a-o              p       pf            ag

- Hon sprang fort. Då vann hon första pris.
    s        p    s-advl  |     p       s       a-o
                          t-advl

- Musiken spelades högt på discot. Jag gick ut på dansgolvet då.
       s              p       s-advl   r-advl    s     p  r-advl       r-advl   t-advl

- Efter skolan gick jag hem och gjorde mina läxor.
        t-advl        p     s   r-advl        p          a-o

- Beatrice hoppar hopprep väldigt ofta.
      s            p           a-o       attr     t-advl

-



ORDKLASSER

- Jag dansar i mitt rum.
pron. verb. prep. pron. subs. 

- Matildas näsa rinner för hon är förkyld.
subs. subs. verb. konj. pron. verb. adj. 

- Pennan är vass.
subs. verb. adv. 

- Hon målar fint.
pron. verb. adv.

- Alla går snabbt.
pron. verb. adv.

- Thilde gillar att sjunga.
pron. verb. konj. verb. 

- Soda hoppar högt över ett rött hopprep.
subs. verb. adv. prep. räkn. adj. subs.

- Gillar du att äta kakor?
verb. pron. konj. verb. subs.

-

"Demonstranterna är vår tids freaks"

Sammanfattning

Texten handlar om hur vår generations människor inte agerar, utan bara reagerar. Krönikören skriver om några ungdomar som delar ut flygblad, eftersom de vill stoppa en klädaffär från att sälja kläder av äkta päls. Dom tar problemet på allvar. De flesta startar nuförtiden en Facebook-grupp för att visa sin åsikt, men då agerar man inte. 

Diskussionsfrågor

- Varför har det blivit så att folk "inte tycker något", tror du?

- Är det bra eller dåligt att folk nuförtiden inte agerar på samma sätt som förr?

- Är du en person som agerar? Om inte, skulle du vilja vara det? 

Ernest Hemingway

http://svenska11.blogspot.se/search/label/f%C3%B6rfattarportr%C3%A4tt


Bakgrund
Ernest Hemingway, amerikansk, 21 juli 1889, Oak Park, Illionis, USA,

ville ha äventyr och spänning i livet

ambulansförare i italien under 1vkr (skrev "farväl till vapnen"), krigskorrespondent (journalist som bevakar krig) spanska inbördeskriget + 2vkr

flyttade mycket, bla till Europa, florida, cuba,

bodde sista tiden i idaho, självmord 1961, sköt sig själv med gevär


Inspiration
från sina äventyr, inga äventyr=inga böcker


Priser
nobelpris litteratur 1954, "Den gamle och havet" en anledning


Verk
urval:
Roman "Vårflod" 1926 (första romanen)
Roman "Och solen har sin gång" 1926 (slog igenom)
Roman "Farväl till vapnen" 1929
Roman "Den gamle och havet" 1952 (sista boken)
självbiografi "A moveable feast" 1964

13 verk sammanlagt+3 st efter hans död


Språk, stil, genre
äventyrsböcker, kortfattat men beskrivande på samma gång,

svåra ord, lite äldre som man inte använder nuförtiden

beskriver kort i början, och sen kommer handlingen

realistiskt, men samtidigt inte "baserat på verklig händelse"

eget perspektiv


Exempel på text
Den gamle och havet:
Den gamle var mager och avtärd, med djupa rynkor i nacken. I ansiktet hade han bruna fläckar av den godartade hudkräfta, som orsakas av solreflexerna i det tropiska vattnet. Han hade rikligt med fläckar på båda kinderna, och händerna hade djupväckliga ärr efter handskandet med tung fisk och revarna. Men inget av de där ärren var färskt. De var lika gamla som erosioner i en fiskförgökan. Allt hos honom var gammalt, utom ögonen. De hade samma färg som havet, och var muntra och obesegrade. 
"Santiago" sa pojken till honom, då de klättrade upp för strandsluttningen där båten låg uppdragen. "Jag skulle kunna gå med dig ut igen. Jag har tjänat lite pengar." 
Den gamle hade lärt honom att fiska, och pojken älskade honom. 
"Nej," sade den gamle. "Du är på en båt med tur, stanna kvar där."

sid.18

Handlar om Santiago, en gammal kubansk fiskare som på senaste tiden haft otur med fisket. Han tror att oturen snart kommer ta slut, så han åker ut med båten, och får napp i form av en stor spjutfisk. Kämpar mot fisken i flera dagar, och det är det man får följa.

Boken är känd över hela världen, drar fortfarande in mycket pengar,


Egen åsikt
(modig, äventyrlig pga krigen osv,
perfektionist, noggrann pga skrivandet
ensam, grubblande, fantasifull pga personligheten)

inte min stil av skrivande




Källor
- http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ernest-hemingway (enkel+lång)
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Ernest_Hemingway
- http://www.biography.com/people/ernest-hemingway-9334498#early-life-and-career
- http://www.bonnieraudio.se/titlar/sasongens/Bok/?isbn=9789179538156
- Hans bok "Den gamle och havet"
- http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gamle_och_havet
- http://www.mimersbrunn.se/Ernest_Hemingways_foerfattarskap_6978.htm
- http://nobelgrottan.se/Ernest_Hemingway.html

Fjärde riket

LEKTION 1, sid. 7-23

Skriv en sammanfattning om de sidor som du läst. 

Fjärde riket handlar om Blenda, en 15-årig tjej som bor någonstans i Sverige. Blenda och hennes lillebror och mamma har flyttat, och det är dags för Blenda att börja i en ny klass. Hon kommer till skolan, och hennes första lektion är franska. Hon hamnar bredvid den utstötta tjejen, det märker hon direkt, och försöker att undvika henne. Under lektionen öppnas dörren in till klassrummet, och Hedvig kliver in med sin bästa vän Penny.

Blenda märker direkt att Hedvig har makt i klassen. Alla vänder sig om, till och med läraren slutar skriva på tavlan, och ser på Hedvig. Hon går fram och kysser sin pojkvän Noa, som om det vore världens mest naturliga sak. När hon frågar Penny om maten i skolan får hon en tillsägelse från läraren, och går ut ur klassrummet istället.

Det gör att alla går ut, hela klassen. Utanför klassrummet försöker Blenda få kontakt med Hedvig, men lyckas inte. Hedvig tycker hon är äcklig.
På lunchen går Blenda ensam och letar efter ett bord. Hon hör att Hedvig ropar på den utstötta tjejen, LSD (Lena-Stina Dahl), och när hon sätter sig bredvid så ser hon att Hedvig kopierar hennes uppgifter.

Blenda tycker inte alls om det populära gänget, utan hon hatar dom jävla idioterna.



LEKTION 2, sid. 24-36

Vad kommer att hända i klassen och mellan personerna tror du?

Jag tror att det kommer strula till sig mellan Hedvig och Noa. I slutet av detta kapitlet som vi läste nu, så verkade det som det i alla fall.
Det känns också som om Blenda och LSD kommer komma överens, även om Blenda är lite emot det i nuläget. Sen tror jag också att Hedvigs följeslagare Penny kommer att lämna henne, och då komma till Blenda och LSD. Penny har nästan ingen vilja, och gör allt som Hedvig gör. När man läste ur hennes perspektiv verkade det som om hon var obekväm med det Hedvig gör, och då tror jag att hon kommer komma därifrån. Sen också för att Penny är kär i Hedvigs pojkvän Noa, och det gör också att hon är obekväm.



LEKTION 3, sid 37-56

Välj tillsammans med din läskamrat ett stycke från texten. 

Skriv dina egna tankar om den. 

"Hon får upp fickspegeln och granskar sitt ansikte. Små röda finnar tittar fram under underlagskrämen, i en av dem sitter det något gult som spänner under huden. Hon motstår en impuls att klämma, fäller ner toalettlocket och slår sig ner. Lukten av urin och ingrodd smuts omger henne och hon börjar metodiskt att täcka ansiktet med den ljusa krämen."

Detta är utifrån Hedvigs perspektiv, och känslan man får av henne när man läser detta är att hon är väldigt utseendefixerad. Hon sa några stycken tidigare att hon inte tycker om när Noa rör vid hennes kind eftersom det förstör hennes smink. Hon tror att om någon ser hur hon verkligen ser ut utan smink, så kommer ingen någonsin att vilja vara med henne. Hon är väldigt rädd om sin popularitet och sitt utseende.

Jag tycker det är synd, eftersom man inte ska behöva bry sig så mycket om sitt utseende. Det känns liksom som om Hedvig är "rädd" för att visa sitt riktiga jag, som om hon vill vara en bättre och snyggare version av sig själv. Hon är liksom rädd för att förlora den "populära Hedvig", och inte vill visa sig själv.



LEKTION 4, sid. 57-72

Vad betyder "Tredje riket"? Varför tror du att boken heter "Fjärde riket"?

Hitler ville skapa en värld där alla som talade tyska var enade och hade makten, och att alla andra människor inte skulle vara lika mycket värda som tyskarna. Det var det Hitler menade med "Tredje riket". Han "inspirerades" av Henrik Ibsens pjäs om en kejsare som ville att människor skulle tro på den kristna kärlekstron samtidigt som dom skulle slåss i krig. Kejsaren ville föra dessa två samman, och det är det som Hitler "inspirerats" av.

Jag tror att "Fjärde riket" menas med att Blenda, LSD och Penny kommer få idéer från Hitlers väg till makten, och på samma sätt som han tog över alla länder vill tjejerna ta över klassen. Eller kanske inte riktigt, dom vill störta Hedvig och få henne att inte ha lika mycket makt. Dom kommer nog göra som Hitler, fast i ett lite mindre och mindre farligt format. Det är därför boken heter "Fjärde riket", tror jag.



LEKTION 5, sid. 73-88

Välj en låt som passar till sidorna du läst, och presentera varför.

Jag kunde inte komma på en låt som passade till just dessa sidorna, och därför valde jag istället en låt som passade till någon annan händelse i boken.

Try - Colbie Calliat

Jag valde denna låten eftersom den på ett bra sätt visar hur Hedvig känner sig. Hon har ett behov av att alltid se perfekt ut, även fast hon egentligen inte behöver det.
Denna låten handlar precis om det, om att alltid behöva se perfekt ut och att alltid ha smink på sig för att se så bra ut som möjligt. Även musikvideon visar hur det är. Tjejerna tar av sig allt det som gör att pressen över att vara perfekt finns, och visar att det är okej att se naturlig ut.
Hedvig skulle behöva se denna videon, eftersom hon skulle behöva få veta att hon inte behöver se perfekt ut, och att det är okej att gå till skolan ut smink, även för henne.



LEKTION 6, sid. 89-105


Varför tror du att många i Tyskland på 1930-talet röstade på Hitler och det nationalsocialistiska partiet? 

Hitlers åsikter och tankar var inte positiva, men det som gjorde att han övertalade det tyska folket var sättet han framförde sina åsikter på. Han kunde liksom övertala folket som lyssnade på honom att tycka likadant som honom.
Argumenten framförde han på ett sätt som gjorde att dom lät positiva. Eller kanske inte positiva, men det lät som att dom skulle kunna hjälpa landet till det bättre. Folket visste antagligen inte bättre än att lyssna och tycka att det var antingen bra eller dåligt.
Hitler var en väldigt bra talare, och hans ord nådde hela tiden fram till människorna. Detta är stora anledningar till varför folk röstade på honom.



LEKTION 7, sid. 106-120

På sidan 120 står...

"En iskall känsla av panik sköljer över Blenda när hon ser de skrynkliga byxbenen som leder upp mot en kulformad mage. Rektorn. Hon får inte fram ett ord. Hela kroppen är så hårt spänd att hon när som helst kommer brista, spricka upp i tusen bitar."

Vi har nio ordklasser: substantiv, adejektiv, verb, räkneord, pronomen, prepositioner, adverb, konjunktioner, interjunktioner. 

Placera in orden i citatet i rätt ordklass. 

Substantiv: känsla, panik, Blenda, byxbenen, mage, rektorn, får, ord, kroppen, spänd, bitar

Adjektiv: iskall, skrynkliga, kulformad

Verb: sköljer, ser, leder, får, är, kommer, brista, spricka

Räkneord: en, en, ett, tusen

Pronomen: hon, de, hon, hon, 

Prepositioner: över, upp, mot, upp

Adverb: inte, fram, hela, så, hårt, helst

Konjunktioner: av, att, när, som, i

Interjunktioner:



LEKTION 8, sid. 120-135

Hitta tio svåra ord! Skriv ned dem och förklara dem.

rekade - att man undersökt en plats eller situation
dovt - mullrigt ljud
gavel (dörren står vid gavel) - att dörren står öppen
fortplanta - föröka, sprida sig
barsk - bister, sträv
ödesdramerna -
eufori - lycka, upprymdhet



LEKTION 9, sid. 136-150

Presentera en av huvudpersonerna i boken... (gestalta personen). 

Hedvig är en tjej som går i nian på Ängholmsskolan, en 15-åring med ovanligt mycket makt i sin klass. Hon är den där populära tjejen, den som alltid finns på varje skola. Dock så är hon populär i en ganska så extrem dos, och om man tänker sig det här i verkligheten så är det nog lite väl grovt.

Hedvig har alltid smink, och när jag säger alltid så menar jag alltid. Hon är väldigt noggrann med sitt utseende, och det är även det som utgör en del av hennes popularitet. Hon är smal och har långt blont hår, och hon är väldigt typiskt tjejig, så som vissa tjejer kan vara när man är 15.

Hedvig är en person som trycker ner människor, som är elak utan att någon märker det. Hon gör små elaka saker mot folk, men eftersom lärarna inte märker det så är det ingen som stoppar henne. Det är det som gett henne så mycket makt, också.

Jag kan tänka mig att Hedvig är en person som drömmer stort, om att bli känd och liknande i framtiden.

LEKTION 10, sid. 151-165


Enas med din läskamrat om ett gemensam textstycke från det som ni läst (ca ett stycke). Diskutera/Motivera varför ni väljer den texten. 

Skriv dina egna tankar om textstycket. 

"Genom den stora spegeln ovanför handfatet får hon syn på sig själv. Underlagskrämen ligger redan i ett tunt lager över ansiktet. Det är det första hon gör varje morgon, innan hon lämnat rummet, innan hon ens tvättat ansiktet. Hon har fått in rutinen, skulle kunna sminka sig i totalt mörker. För att ingen, inte ens hennes mamma eller Liv ska se de feta gula kvisslorna som täcker hennes kinder, Inte för att Hedvig brukar stöta ihop med någon av dem, toaletten ligger vägg i vägg med hennes rum, och det tar inte mer än en blinkning att ta sig från det ena rummet till det andra. Men utifall att. För att vara på den säkra sidan."

Vi valde det här stycket i boken eftersom att det visar att Hedvig är så osäker på sig själv att hon inte ens kan visa sig utan smink för sin mamma eller lillasyster. 

Jag tycker detta är synd, synd för Hedvig för att hon inte ens vågar visa sig utan smink för sin familj. Det är väldigt extremt, tycker jag. Hon säger att det blivit som en rutin för henne att lägga på smink redan innan hon tvättat ansiktet, och jag ser faktiskt ingen anledning till det.



LEKTION 11, sid. 166-180

Vem i boken skulle du vilja ha som vän?

Jag tror att jag skulle vilja ha Penny som vän. Hon var ju vän med Hedvig förr, men hon är ändå inte lik Hedvig. Penny verkar vara en snäll person, olikt Hedvig, och hon verkar också bry sig om människor på ett bra sätt. I början av boken trodde man ju inte att Penny skulle kunna bli vän med Blenda och LSD, men när hon blev det fick man se hennes riktiga jag, och den Penny tycker jag om.



LEKTION 12, sid. 181-195

Skulle det som händer i boken kunna hända på riktigt? Motivera ditt svar.

Jag tror att det skulle kunna hända något liknande, men inte riktigt i samma "skala" eller vad man ska säga. Jag tycker det låter lite konstigt eller så, men samtidigt som om det är en verkligt baserad händelse. Det hela känns lite barnsligt fast med en touch för tonåringar.



LEKTION 13, sid. 196-209


Huvudpersonen får ta med sig fem saker till en öde ö. Vad packar han eller hon ner och varför? 

LSD kommer att ta med sig:

- Vatten, för att man måste dricka för att överleva. 

- Mat, för att man inte överlever utan mat. Den hade ju inte räckt för alltid, men ett tag i all fall. 

- Kläder, för att man måste ska kunna byta om, men också för att värma sig när det blir kallt, som på natten. 

- Stormkök med tändstickor, för att man ska kunna koka havsvatten och på så sätt kunna dricka det, och för att kunna laga mat osv. 

- Överlevnadsguide (person), för då skulle man få hjälp med att överleva, och man får också då någon att prata och umgås med. 

(- Knivar, för att dom fungerar som både ett vapen och som hjälp för att t.ex. bygga ett vindskydd.)



LEKTION 14, sid. 210-224


Passar boken som högläsningsbok? Eller är det en bok som man vill läsa på egen hand? Motivera ditt svar.

Jag tycker att detta är en bok som är bra att läsa både högt och för sig själv. Boken innehåller viktiga ämnen som mobbning, att man måste se ut på ett visst sätt, att känna att man inte passar in, m.m. Därför skulle den passa bra som högläsningsbok, för man skulle kunna diskutera ämnena i klassen efter att ha läst ett visst antal sidor. 

LEKTION 15, sid. 225-240

1 Diskutera en viktig händelse i boken.
2. Beskriv händelsen med fem meningar. 

Penny skulle gå till sitt skåp, men det "coola" killgänget stod vid det. Dom började reta och knuffa henne, men då kom Blenda och försökte stoppa dom. Då hotade dom istället med att dra med henne in på toaletten och ha sex med henne, men hon försökte säga emot. Några åttor gick förbi och Blenda trodde att dom ignorerade händelse, men det visade sig att dom sprang och sa till rektorn. Efteråt känner sig Penny och Blenda svaga, och Blenda har väldigt ont i sin arm efter att killarna dragit henne hårt i den.



LEKTION 16, sid. 241-255


Diskutera fram fem föremål som symboliserar bokens handling. Förklara hur föremålen hör ihop med handlingen. 

1. Smink

2. Skola

3. Hitlers bok "Mein kampf"

4. Talarpodium

5. Val (prydnad på skolgården)

LEKTION 17, sid. 256-270 

Över hur lång tid sträcker sig handlingen i boken? Ge exempel.

Jag tror att hela boken sträcker sig över ungefär en hösttermin. Eftersom vi inte läst klart den ännu så vet jag ju inte. Blenda började ju som ny i skolan, och jag tror att hon gjorde det direkt efter sommarlovet. Nu har hon skaffat nya bästa vänner, och dom har förändrat skolan helt. Nu är det dom som "leder" skolan och vill göra den till en slags demokrati, och det tar ju ett litet tag. 

På dessa sidor jag läst nu så står det t.ex. "...det bara är några veckor sedan hon senast var här.". Det har gått x antal veckor sen Blenda var inne hos rektorn senast, och då spelade hon och Penny upp deras tal i högtalarna på skolan. Innan dess hade det gått ytterligare några veckor, för Blenda hade hunnit bli bra kompis med både LSD och Penny. 

Boken utspelar sig inte riktigt dag för dag, utan ibland sträcker den sig över några dagar, sen kanske det har gått en vecka och så fortsätter den då. Den utspelar sig knappt över helgen, utan nästan mest över skoldagar, och på så sätt så märker man att tiden går lite snabbare.



LEKTION 18, sid. 271-285


Formulera tillsammans med din läskamrat en lämplig fråga att ställa till huvudpersonen. 

Till Blenda:

Du fick den makt på skolan som du ville ha, men varför ville du göra Hedvig så illa när du redan vunnit över henne?

LEKTION 19, sid. 286-300

Diskutera verb med din läskamrat.

Vad är ett verb?
Vad heter verbets grundform.
Vilka är verbets tidsformer (tempus)?
Vilka är verbets temaformer?

Plocka ut fem verb från boken. Böj verben i de fem tempusformerna. 

Ett verb är ett ord som förklarar någonting som händer eller vad någon gör, t.ex. att någon springer eller att det regnar.
Ett verbs grundform kallas för infinitiv, och det finns fem olika tidsformer; presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Presens innebär att det händer nu, imperfekt innebär att jag gjorde det (man kan tänka att man gjorde det igår), och perfekt innebär att man har gjort det. Pluskvamperfekt innebär att det är något som man hade gjort (t.ex. när jag kom hade alla gått), och futurum innebär samma sak som framtid (att man kommer att göra något).
Ett verbs temaformer är de tre första som jag skrev innan; presens, imperfekt och perfekt. Man kan ta dansa som ett exempel. Då kan det vara dansar-dansade-dansat. Eller kanske springa; springer-sprang-sprungit.

Här är fem verb från boken i tempusformerna
(presens-imperfekt-perfekt-pluskvamparfekt-futurum):

1. säger-sade-har sagt-hade sagt-ska säga

2. skriver-skrev-har skrivit-hade skrivit-ska skriva

3. flyger-flög-har flugit-hade flugit-ska flyga

4. byter-bytt-har bytt-hade bytt-ska byta

5. hittar-hittade-har hittat-hade hittat-ska hitta

LEKTION 20, sid. 301-315


Påminner någon av berättelsens personer om någon du känner? Vem och på vilket sätt?

Jag kommer inte på någon speciell person som denna berättelsen påminner mig om, utan det kan vara någon del här och där som påminner mig om någon person jag känner. Något LSD gör eller tänker kanske påminner mig om någon, och sen kanske något som Blenda tänker. 

LEKTION 21, sid. 316-330

Välj ut en mening från sidan 330, ta ut satsdelarna ur meningen...

Blenda betraktar böckerna som står i långa rader framför henne.

     s            p             a-o            s-advl                        r-advl

LEKTION 22, sid. 331-345

Varför skriver Bella "Get me away I'm dying" på skåpen? (s345)

Meningen betyder "Ta mig härifrån, jag är döende", och det är så Bella känner sig. För henne känns det som om hon är värdelös, totalt onödig. Hon säger sen att hon var tvungen, och om man tänker på det så kan det faktiskt vara så att hon var tvungen. Man får veta att hon skadat sig själv, och att hon vet att hon inte behövs (fast det är ju inte så). På något sätt tyckte hon att hon behövde få ut sina tankar och känslor, och hennes sätt att göra det på var att skriva en låtrad på ett skåp. 

LEKTION 23, sid. 346-394

Varför ska man läsa den här boken? Ge två argument.

(Först och främst så vill jag bara säga att jag tycker att denna boken var väldigt bra. Jag tyckte inte det i början, men ju längre man kom i boken, desto bättre blev den. Dock var slutet, enligt mig, lite konstigt, men jag tycker ändå det var bra. Boken får i helhet 8/10.)

En av anledningarna till varför jag tycker att man ska läsa denna boken är för att man får se hur det inte borde vara på en skola. Om elever läser denna boken får man se hur det kan bli på en skola om en elev får så mycket respekt från lärare och andra elever, och till och med rektorn, och man får se hur långt det faktiskt går. Det är en slags mobbning som Hedvig håller på med, och när man ser det från detta perspektivet så kan man se hur det skulle kunna sluta. Dock är ju detta en påhittad historia, men den skulle nästan lika gärna kunna vara verklig. Om sen även lärare läser boken så kan dom förstå hur det inte ska vara på skolan, och att en elev inte ska vara så som Hedvig var i början av boken.

En annan anledning är att man får se hur det kan gå om en person får för mycket makt. Makt har en tendens att göra så att människor blir lite för fokuserade på att behålla den, och plötsligt är det den som är det viktigaste. Det är det som händer Blenda, men i slutet efter att allt gått för långt så inser hon själv att hon gjort fel. I denna boken är detta något som man får se, hur makten kan förändra en person, och det kan vara bra att läsa om. 

Artikel - Vindkraft

90 MILJARDER TILL SPILLO

Sveriges vindkraft är helt onödig. Dom står i stora grupper bredvid vägen och landskapet är genast förstört. Dom ger oss knappt energi, och staten lägger oerhörda mängder pengar på en el som knappt gör någonting för landet. Pengar som skulle kunna göra annat för samhället går till spillo, och det är inte bra. 

Vindkraft är en onödig energikälla. Borde vi verkligen ha kvar den? Jag tycker inte det. Sverige hade lika gärna kunnat vara utan den, eftersom den knappt bidrar med någon energi överhuvudtaget. Det finns 2 800 vindkraftverk som utgör 5% av Sveriges all energi, medan kärnkraften utgör 50%. Fem procent. Det är nästintill ingenting, och det ger väldigt lite energi. Helt onödig, enligt mig.

Det finns alltför många vindkraftverk i Sveriges landskap. Vart man än åker med bilen finns det fula vindkraftverk som täcker alla öppna ytor. De för oljud när dom är många i som står i grupper, i vatten som på land, och dom förstör landskapet. Jag lovar att jag inte är den enda som tycker det.

Inte nog med det, utan att bygga ett vindkraftverk kostade under 2013 32 miljoner kronor. Alla dessa 2 800 vindkraftverken har kostat 89,6 miljarder kronor. Det är inte bara detta som kostar, utan även yta utav landskapet. Vindkraftverk tar väldigt stor plats, plats som skulle kunna användas för bostäder eller kanske en skola.

Man kan inte alltid vara säker på att det blåser. När det inte blåser och kraftverken står stilla är dom ju helt onödiga. T.ex. ett kärnkraftverk är alltid igång och ger alltid energi, och ett vattenkraftverk ger alltid energi eftersom vattnet alltid forsar. Det är alltså få timmar som vindkraften är igång. Inte nog med det, utan det krävs väldigt många vindkraftverk. För att få samma energi som man får från en reaktor så behöver man bygga 1 500 stycken.

Sveriges vindkraft gör alltså inte mycket för Sveriges energi, och pengarna som staten lägger på dom skulle kunna läggas på viktigare saker. Jag tycker detta borde tas tag i, och göras något åt. 5% av Sveriges energi skulle lätt kunna ersättas med något annat effektivare som gör mer energi. Det tycker jag borde ske, en utveckling.

Matilda

Källor: svenskenergi.se, vind.kraftig.se

Insändare - Betyg

HEJDÅ BETYG

Jag är en av dem som vet hur det känns att få betyg. Dagen kommer och man känner sig nervös samtidigt som man är nyfiken och pirrig. Man ser de där eleverna i klassen med toppbetyg, och plötsligt har självförtroendet sjunkit till hälften. Skulle det inte vara skönt för ungdomar att slippa känna den ständiga jämförelsen till andra, och att slippa få betyg?

Det har kommit till den punkten när eleverna i skolan inte längre bryr sig om att lära sig det som läraren framme vid tavlan skriver upp eller pratar om. Istället tänker man hela tiden på att få det där höga betyget, även om det betyder att man inte kommer ihåg vad man lärt sig under terminen sen när sommaren kommer.

Samhället vi lever i är nästintill gjort av jämförelse och press över att hålla samma nivå som alla andra. Detsamma gäller betygen. Betygen leder till att man blir stressad, och utav stress över skolan kommer inget lärande. Istället för betyg skulle det finnas omdöme, som det gör upp till årskurs fem. Då hade det inte funnits sådan press över att jämt vara lika duktig som alla andra.

Jag tycker att det skulle vara bra för eleverna i Sveriges skolor att slippa jämföra sig med alla andra, och slippa pressen över att prestera framför att lära sig och minnas hela livet. Jag tycker att ungdomar borde få njuta av tiden i skolan och ha kul. Därför tycker jag att vi borde säga tack och hej till betygen.

Matilda

The great debaters - filmrecension

- - - - - - - - - -

- - - - - - - - - -

Filmen The great debaters är en verklighetsbaserad film i genren drama som utspelar sig på 1930-talet i USA.

Melvin B. Tolson lever i Marshall, Texas, och har en uttagning för skolan Wiley College's debattlag. Han väljer ut Henry Lowe och Hamilton Burgess till att bli första debattörer, och James Farmer Jr. och Samantha Booke (med ett E) blir reserver. Tillsammans blir dom ett tight lag som vinner debatt efter debatt, och till sist får dom möta University of Oklahoma, ett universitet med vita elever. När dom vinner även den får dom chansen att möta Amerikas bästa debattörer, elever från Harvard University.

Lilla Wiley College är en skola för svarta, och skillnaden mellan hudfärger är en viktig del av filmen. Det förekommer mycket rasism mot svarta, och man får se tydliga exempel på det. Det är både i debatter som man märker det, men även utanför dom när dom är ute på vägarna och åker med bilarna.

- - - - - - - - - -

Hamilton Burgess, James Farmer Jr., Samantha Booke, Henry Lowe

Budskapet i filmen är väldigt bra: rasism. Man (i alla fall jag) tänker efter lite extra när man ser på filmen.
Rasism är hemskt, och att det var så här grovt och stort som det var i Texas på denna tiden är lite läskigt att tänka på. Jag menar, det är inte någon skillnad på människor och människor, hur dom än ser ut. Men samtidigt som det är läskigt hur dom vita behandlade dom svarta, så är det bra. Man lär ju sig något av filmen.

Jag tänker på en speciell händelse när jag tänker på budskapet. Det var när alla utom Hamilton Burgess (eftersom han var tvungen att sluta) var ute och åkte i bilen. Det var mörkt ute, och dom såg en eld men massor av vita människor runt om. När dom tittade lite noggrannare såg dom att det hängde något, eller rättare sagt någon, i en ställning. Det var en mörkhyad person. Alla fyra mådde dåligt över det här, vilket inte alls är konstigt. Jag tycker det är så otroligt fel, och det är nästan så att man mår illa av hur fruktansvärt hemska dom vita människorna var.

- - - - - - - - - -

Språket i filmen är väldigt propert, alltså det är inte så mycket slang. Man använde ju inte det på 30-talet. För övrigt så pratar dom med dialekt, alltså den från Texas.

Miljön i filmen är lite olika, eftersom personerna reser runt endel. Dock är den ju mest utspelad i Marshall, och där är det som ett vanligt villaområde, fast för 80 år sen. När dom åkte till Harvard University så var det en storstad, och det regnade en av kvällarna.

- - - - - - - - - -

Melvin B. Tolson är en hyfsat sträng lärare, men samtidigt vill han det bästa för sina debattörer och hjälper dom gärna med deras argument, m.m. Han kämpar för att svarta människor ska få ha samma rättigheter som vita, och han är med i hemliga möten och är lite av en "rebell" i mina ögon.

James Farmer Jr. är en 14-årig kille, lite mullig, vars pappa är sträng med skolan och läxor, men samtidigt vill han det bästa för hans son. James är en oskyldig kille, som har intresse för Samantha lite i hemlighet. Jag personligen tycker att han verkar vara en väldigt snäll person, och hade jag levt samtidigt som honom hade jag inte haft något emot att vara hans vän.

Samantha Booke är en fin tjej med ett fint hjärta. Hon och Henry har något på gång, och hon tycker verkligen om honom. Privat verkar hon vara en lite blyg och tystare tjej, men när hon debatterar talar hon högt och uttrycker sina åsikter så att man tydligt tror på dom.

Henry Lowe är den snygga killen, som gärna flirtar. När Samantha kommer till skolan blir han genast intresserad, likt James, men till skillnad från honom får Henry Samantha på fall. Jag uppfattar honom som lite av en tjejtjusare, men samtidigt tyckte jag att han verkade som en bra kille. Dock ångrade jag mig när han var med en annan tjej än Samantha.

Burgess Hamilton verkar vara en pratglad och rolig kille (dock ser han inte sådan ut på bilden). Han är lite mullig, och bär glasögon. Han är inte med så mycket i filmen, men det man uppfattar av honom är att han är en glad och positiv person.

- - - - - - - - - -