Svenska dialektmysterier - sammanfattning

I den här filmen berättar Fredrik Lindström om vilka dialekter vi har, varför vi har dem och hur de har utvecklats.

För omkring 1 000 år sedan fanns inte svenskan, men det fanns människor som bodde i Sverige. Man pratade fornnodiska här, och i hela norden från Island i väst till Gotland i öst. På den tiden hade man inte så mycket kontakt med andra människor som vi har nu. Förr var det ett lokalt samhälle, men nuförtiden har vi ett globalt samhälle.
Människor förr hade inte samma möjligheter till kommunikation som vi har idag, vilket gjorde att de inte hörde hur andra människor pratade. Hinder kunde vara t.ex. vatten, berg eller skog.
Man kan jämföra dialekter med viskleken. Någon sade ett ord till någon annan när man väl träffades på t.ex. en marknad, och personen som hört ordet kan ha börjat säga det på ett annat sätt och då ändrat på ordets uttal.

Dialekter och landskap var viktigare för människor förr. Då fanns det olika lagar och regler som gällde i olika landskap, och Sverige var inte styrt så som det är idag. De största skillnaderna som man kan höra i dialekters uttal av vissa ord är om man kommer från öst- eller västsidan. Om man kommer från östsidan så brukar man t.ex. säga myssa istället för mössa som vi på västkusten säger.

Det finns teorier om att man tänder eller inte tänder på en viss person beroende på vilken dialekt hen pratar. I 75% av äktenskapen i Sverige så pratar parterna olika dialekter, och det skulle kunna vara ett bevis på det. Oftast så tycker man om den dialekten som inte finns närmast sig, så t.ex. någon från Norrland kanske gillar Värmländska mest, och kanske enklare attraheras av värmlänningar.
Vissa djur har dialekter i sina läten. Späckhuggare och rödvingetrast är djur som har dialekter i sina läten. Det kan vara så att de reagerar likt människor, att de vill para sig med ett djur med en annan dialekt än vad de själva har.

Dialekter säger mycket om vår identitet och vår historia, kanske mer än vad vi tror. Om man möter en ny person och får höra hur personen pratar skaffar vi oss direkt fördomar om hur personen borde vara. Vuxna kan inte byta dialekt helt, men det kan barn. Därför kan man kanske inte alltid "utläsa" hur en person borde vara, eftersom den kanske inte bott hela sitt liv på ett och samma ställe.

Fördomar om olika dialekter kan t.ex. vara att norrlänningar är lugna, göteborgare skämtsamma, o.s.v. På grund av det kan det vara effektivt att använda olika dialekter i reklam. Reklamerna kan bli roliga om man använder en väldigt stark dialekt, och man kan då snabbt locka en person till att köpa den varan man vill sälja.
Dock är det tvärt om i t.ex. nyhetsprogram. Där ska den som presenterar nyheten inte ha någon utstickande dialekt, eftersom man då tar fokuset bort från nyheten till personen som presenterar den.

Man delar in dialekterna i 7 olika grupper; sydsvenska, götamål, sveamål, mellansvenska mål, norrlandsmål, gutamål och östsvenska dialekter.
Sydsvenskan finner man i de landskap som en gång varit danska, alltså Skåne, Blekinge och södra Halland. Götamålen finns i västergötlands centrum. Sveamålen breder ut sig från Mälaren till Dalarna. Mellansvenska mål är en slags blanddialekt. Norrländska mål breder ut sig över hela Lappland, och talas på många olika sätt i hela norra Sverige. Gutamål talas på Gotland, och det är som ett eget språk med eget folk. Till östsvenska tillhör t.ex. finlandssvenska.

Dialekter uppgift

1. Är du en dialektexpert? Gör Quizen. Dialektquiz

Mitt resultat:

2. Varför används dialekter så ofta i reklam?
Om man använder t.ex. skånska i en reklam för traktorer så blir reklamen antagligen lite mer trovärdig än om det hade varit någon med stockholmsk dialekt. I Stockholm finns det inte så mycket bondgårdar och liknande där man använder traktorer, men det finns det i Skåne.

Denna reklamen nedanför är en reklam för Keno. Där använder de gotländska, dels för att det spelas in i Visby på Gotland. Sedan tror jag också att man på Gotland kanske verkar vara lite lugnare och inte hitta på så mycket eftersom det är en ö. I denna filmen så kommer det ett ungt par från Stockholm som ska flytta in, och de är lite stressade. Det gotländska paret som är deras grannar sitter i sina solstolar och tar det bara lugnt.

Jag tror att man med denna reklamen vill visa att om man tar det lugnt som gotlänningar så går allting bra, och att man ska spela Keno, såklart.
Jag tycker att dialekten spelar stor roll i denna reklamen, för det gör den lite rolig och unik. Om man hade ändrat så att paret kanske flyttat till Norrland så hade Keno inte riktigt passat in, för Norrland kopplar man ihop med skog, snö och kanske verktyg och skotrar.
Om man lägger in en speciell dialekt i en reklam kan den också bli rolig, och då lockar man också till sig köpare av produkten man gör reklam för. När man tycker en reklam är rolig så vill man kanske köpa produkten som det görs reklam för, för man tycker om den efter att ha sett reklamen.

Jag tycker denna reklamen är lite rolig och så, och att man visar två olika sidor av svenska människor.


3. Beskriv din egen dialekt. Vilka dialektord kan du i din egen dialekt och vad betyder de?
Här i Falkenberg så brukar man ofta byta ut bokstäverna p, t, och k till b, d och g istället. Då blir det t.ex. köpa-köba, mat-mad, kaka-kaga. Man kan ibland också uttala en vokal som två. Ett exempel är gå som man kan uttala gau.

Några typiska ord för Falkenbergs dialekt:
kelig - tråkig
rälig - ful, äcklig
redig - bra/duktig, stor
strängt - jobbigt
det här/den här - detta/denna


4. Vilka dialektord kan du i andra dialekter? Vad betyder de? Hur har du lärt dig de? 
Göteborgska:
Bamba - matsal
körka - kyrka (man byter ofta ut vokaler mot ö och e)


5. Tycker du det är bra eller dåligt att tala dialekt? Motivera!
Jag tycker det är bra att tala dialekt, för det blir intressant att träffa nya människor på nya platser. Om man träffar en person och man hör hen prata med en speciell dialekt så får man kanske reda på saker om personen (även om det kan vara fördomar).
Jag tycker också att det är bra att prata dialekt för att vi då har kvar lite av det gamla med att man pratar på olika sätt.


6. Fungerar det att prata dialekt i alla sammanhang?
Jag tror att man kan prata med dialekt i nästan alla sammanhang, men det kan vara bra om man kanske kan tona ner den lite ibland. Om man ska prata med t.ex. statsminister så kanske man inte ska prata med sin grovaste gotländska.

Om man tänker på hur programledare och liknande pratar i TV så är det inte så många som har utstickande dialekter, utan de pratar ofta rikssvenska. Det märker man speciellt på nyheterna, för när de presenterar nyheter så är det dem som ska ha uppmärksamheten och inte den som presenterar dem. Då är det inte så lämpligt om man pratar grov norrländska eller värmländska, t.ex., utan då kanske man behöver lära sig att prata rikssvenska. 


7. Vilken är din favoritdialekt? Norrländska.


8. Ditt favoritdialektord? Vart, t.ex. "Jag vart i Halmstad.", "Det vart så roligt."


9. Var finns dialekterna kvar idag? De finns kvar över hela Sverige, men de finns nog mer i större områden, så som Skåne, Norrland, Gotland... De finns nog inte så mycket i mindre områden som i byar/mindre städer, för då pratar man nog ungefär likadant.


10. Lyssna och rangordna. 

3. Ainbusk (tidigare Ainbusk Singers). Visor/pop. Exempelvis ”Gunatt” från singeln Lassie 1990/albumet Från När till fjärran (Live), 1993 och ”Blomstarteid” (Den blomstertid nu kommer) från albumet Skynda att älska, 2008. (Gotland) 

8. Blända. Indie. Exempelvis ”Uppvidinge härad” från albumet Minnesmissbruk, 2010 och singeln Aldrig mera hit, 2011. (Småland) 

6. Eriksson, Lasse. Rock. Exempelvis ”Kruskrock” från albumet Niesby City å sombäl ar. (Skämtsamma covers på kända rocklåtar.) (Österbotten) 

7. Euskefeurat. Progg/folkrock. Exempelvis ”Vöre Vale” från albumet Lurv, 2008 och ”Då i dåij” från albumet Hoven Droven, 1988. (Norrbotten) 

2. Glesbygd’n. Reggae. Exempelvis ”Parasita” från albumet Ärtes jord’n, 2009 eller ”Välkommen hem” från albumet 15X15/500, 2011. (Norrbotten) 

1. Majornas 3dje rote. Blues/folkrock. Exempelvis ”Flickorna i Göteborg” från albumet Majornas 3dje rote med Tomas von Brömssen, 2008. (Göteborg) 

5. Môra-Per. Folkrock. Exempelvis ”De som byggde landet” från albumet Brev till en vän, 2008 eller ”Godnatt jord” från albumet Sockervägen, 2011 (Värmland) 

9. Persson Peps och Peps Blodsband. Blues/reggae. Exempelvis ”Upp eller ner” från albumet Hög standard, 1974 och ”Oh boy” från albumet Spelar för livet, 1992. (Skåne) 

4. Sven Ingvars. Visor/dansband. Exempelvis ”Tre käringer i en backe” och ”Ä du mä på dä?”

Självförtroende och självkänsla

Många tror att självförtroende och självkänsla är samma sak, men så är det inte.
Självförtroende handlar om vad man gör, och hur man presterar i olika områden. Om man t.ex. skjuter mål på fotbollsmatchen så höjs självförtroendet, för man vet att man kan klara av att göra mål. Självkänsla handlar om hur man känner för sig själv, och hur man tycker att man är. Det har inget att göra med vad man presterar eller vad man är bra på. Människor med bra självförtroende kan alltså ha dåligt självförtroende, eller tvärt om.

Om man har en låg självkänsla så kan man träna upp den; det kan alla göra.
Jag tror att man först måste våga att öppna upp sig för någon, att riva murar. Det kan vara ens förälder eller ett syskon, en kompis, mormor eller vem som helst som man litar på. Man kan berätta det som oroar en, saker som man är osäker på som har med en själv att göra. Om man går och håller allting för sig själv så delar man inte med sig av sina problem, vilket jag tror kan leda till att självkänslan sänks. Det kan vara svårt att berätta om t.ex. utseendekomplex man har eller saker man skäms över, men om man gör det så kommer man sedan att inse att personen inte kommer tycka annorlunda om en. Då tror jag att man lättare kan inse att man duger som man är och att man då kanske upptäcker att det finns andra som inte heller är nöjda md sig själva. Jag tror att det är viktigt att veta att man inte är ensam.

Ett annat tips för att träna upp sin självkänsla är att gör en "Jag är bra"-bok. Den går ut på att man varje kväll skriver ner en bra sak med sig själv, och om man sedan har en dålig dag eller känner sig nere så kan man se tillbaka på vad man skrivit tidigare.
Det är svårt att skriva ner bra saker om sig själv (för många), och jag tror att det kan ha att göra med att människor nu för tiden är rädda för att "skryta" om man säger något bra om sig själv. Jag kan erkänna att jag är en av dem, men jag försöker att bli bättre på det. Jag tror faktiskt att det är viktigt att man kan berömma sig själv och hitta positiva sidor av sig själv, så att man inte bara tänker på det man tycker är negativt. Därför är "Jag är bra"-boken väldigt bra, och jag funderar nästan på att göra en själv.

I det samhälle som vi lever i just nu finns det väldigt mycket skönhetsideal som "bestämmer" hur vi "ska" se ut. All media påverkar oss väldigt mycket även om vi kanske inte tänker på det. Pinnsmala tjejer som gör reklam för badkläder, starka killar som gör reklam för ett gym, en tidningsartikel som handlar om hur mycket vikt en kändis har tappat; ja, you name it.
Hela tiden jämför vi oss med dessa människor som vi anser har perfekt utseende. Men finns det något som är perfekt? Det finns egentligen inte det. I så fall skulle alla vara perfekta eftersom alla är unika. När vi jämför oss med andra människor som vi önskar att vi var, så ser vi på allt det negativa med vårt utseende. Hur stor mage man har, hur liten rumpa man har, håriga armar, m.m. Detta gör inte så att självkänslan höjs på något sätt.
Sociala medier, tidningar, reklamer, m.m. är bara ute efter pengar och att få fler läsare/tittare. De får skönhetsidealen att bli extrema, eftersom de hela tiden ökar på idealen. Jag tycker att de behöver ändra riktning för annars så är det inte så stor chans att idealen ändrar sig, tror jag. Eftersom de har en så stor inverkan så behöver de nog på något sätt ge läsarna/tittarna en tankeställare för att vi människor som ser det ska förstå att det faktiskt är allvarligt.

Jag tycker inte att det borde finnas några skönhetsideal över huvudtaget, eftersom olika är bra. Jakten på att "vara perfekt" borde upphöra, eftersom den gör så att många människors självkänsla sänks.

Jag tror att tjejer kanske påverkas mer av skönhetsidealen i reklamer och liknande mer än vad killar gör. Jag tror att killar påverkas mer utav människor som är vältränade och har mycket muskler. Främst är det nog yngre personer som fötts under det sena 1900-talet och under 2000-talet som påverkas av dessa skönhetsidealen.

Här är ett videoklipp som visar ungefär hur tjejers skönhetsideal ser ut. Man ska ha fin hy, långa ben, platt mage, långt fint hår, ja listan blir lång. Jag tycker det är så synd att det har blivit så här. Tjejer svälter sig för att se ut som en modell som blivit photoshopad - det är galet!
Det borde inte vara så här, för man kan inte hjälpa om benen är korta eller om man har lite finnar. Det ska vara okej att ha korta armar, men det ska också vara okej att ha långa utan att det är "fel". Ingen ska behöva hacka på dig för att din midja inte är smal, eller för att den är det.
Jag tror att tjejers ideal behöver ändras mycket från vad de är nu, och det positiva är att det faktiskt är på gång! Många kända märken och affärer inom både skönhet och kläder har börjat ha plus size-modeller i reklamer och kampanjer, och även människor med t.ex. Downs syndrom. Skyltdockor i vissa affärer har även fått lite mer kurvor och ser mer ut som människor som inte är pinnsmala. Jag tycker att det är väldigt bra och positivt, för det visar att vi nu går mot ett samhälle som accepterar olika kroppstyper, och det är precis ett sådant samhälle jag tycker att vi ska ha.

När killar (men även tjejer) blir påverkade av vältränade modeller och och vill se likadana ut så kan de då ta till anabola steroider, alltså en slags doping, för att få större muskler som dem. Detta är inte bra för kroppen då man kan få biverkningar som t.ex. acne och bröstkörtelförstoring för killar, och mindre bröst, basröst och skäggväxt för tjejer. När man tar anabola steroider så tänker man (kanske oftast ungdomar) inte på hur konsekvenserna blir, utan man är otålig för att se resultatet, så man "hinner" inte träna ordentligt. Sedan är det inte bara personen som dopar sig som får utstå konsekvenser, utan även omgivningen. När man dopar sig så blir man aggressiv och om man kombinerar det med alkohol så kan man få black-outs.
Nedan är ett exempel med Justin Bieber, killen som en stor del av alla tonårstjejer avgudar. Inte ens han får vara som han är, och inte ens han duger för media. Men det gör han! Han duger precis som alla andra, men media behöver få honom att se snyggare ut för att locka till sig fler läsare.

Så, om jag skulle vara tvungen att välja ett skönhetsideal som vi skulle ha i vårt samhälle så skulle det vara att alla får se ut hur man vill och att alla duger som de är. Det kanske inte är ett skönhetsideal, men det är så jag vill att det ska vara. Alla människor ser trots allt olika ut, och man kan inte ändra på den benstomme man fått. Man kan reglera fettet och musklerna på kroppen, men inte hur kroppen är uppbyggd. Jag tycker att det är en viktig tanke att ta med sig, för det är verkligen så det är. Jag tror att om man tänker så så har man lite lättare att acceptera att man inte kan se exakt likadan ut som en annan person hur mycket man än försöker.

Jag tycker att man borde försöka visa andra att det är okej att känna sig nere och osäker på sig själv, för det gör alla någon gång. Jag tror att det är bra om man kan vara öppen med personer man står nära och prata om saker man är orolig över eller har komplex över, för då är det nog större chans att andra öppnar upp sig för en själv. På så sätt kan man då göra personerna lite säkrare i sig själva, och jag tror att det kan skjutsa på självkänslan lite grann.
Att sedan försöka vara positiv mot andra är en nyckel till att få andra att må bra i sig själva. Att säga "vilket snyggt mål" eller "vad fint du ritar" kanske inte ger personen bättre självkänsla, utan snarare bättre självförtroende (kom ihåg skillnaden!). Istället kan man vara positiv om saker som har med personligheten eller utseendet att göra, för det är där som självkänslan kanske inte riktigt är så hög.
Det är ett ansvar som jag tycker att man ska ta, för om man försöker göra så att andra mår bra tror jag att man mår bra själv, eftersom det finns en positiv känsla runt omkring en.

Medan vi inte har svårt för att ge andra människor komplimanger och att ge dem stöd så har vi väldigt svårt att ge oss själva samma sak. Behandla dig själv som du behandlar andra, det är en viktig sak att tänka på, och det är ett viktigt ansvar. Jag hade inte tänkt på det innan vi började med denna teoridelen, men jag har insett att det verkligen är viktigt. Människor behöver verkligen sitt eget stöd, och vi behöver känna oss trygga i oss själva för att må riktigt bra. Jag tycker att alla ska försöka behandla sig själv med respekt som man skulle behandla en annan människa, och inte använda sig själv som en slagkudde att slå på.
Du är den viktigaste personen i ditt liv, och du ska vara din egen bästa vän. Jag tror att det är då man mår som bäst, för det är faktiskt okej att tycka att den personen man är, är bra och är snygg.

Som jag skrev i början av texten så är det många som har svårt att säga bra saker om sig själv. Här är fem saker som jag tycker är bra med mig själv.
- Positiv
- Snäll
- Bra på innebandy
- Rolig/Bra humor
- Omtänksam

Det är som sagt viktigt att inte hela tiden försöka leta upp felen med sig själv, utan se på sig själv positivt. Jag tror det handlar mycket om mod, och jag tycker att de personerna som vågar vara sig själva till 100% är de modigaste, i och med att vårt samhälle är så fullt av "regler man ska följa". Jag tycker att alla ska vara modiga, och även om det kanske låter klyschigt så duger du som du är, och du borde satsa på att vara den bästa versionen av dig själv som du kan.