Det är ju trots allt Charles Darwin...

Sammanlagt tar resan till London 8 dagar. Ska jag verkligen stå ut med allt den har att erbjuda, bara för en intervju i mindre än en halvtimme. "Men det är ju ändå Charles Darwin" tänker jag flera gånger, för att liksom påminna mig själv om varför jag gör det, att det är värt det hela. Att få involvera en man jag har respekt för i mitt arbete som jag älskar, kan det bli bättre? 


Efter att ha åkt med segelbåt ifrån Sverige i hela sex dagar tar jag steget ut från båten till kajen. Lukten
av svett och mögel som funnits på båten är som bortblåst när jag nu kommit ut i den svala luften.
Jag ser mig omkring bland folket som precis hoppat av samma båt som jag, och ser ångloket jag måste hoppa på för att komma till London.

I nästan två dygn ska jag sitta på detta redan svettluktande och varma tåget. Att det blandas med sommarvärmen underlättar inte direkt. Det är ont om sittplatser, och det blir snabbt trångt. Småbarn skriker och folk pratar högljutt.
Jag läser flera gånger igenom frågorna jag har i mitt anteckningsblock, och känner hur nerverna börjar komma. Det är ju trots allt Charles Darwin som jag ska intervjua...
Tågets fönster är långt ifrån täta, och kylan letar sig in under natten. Jag letar upp den lilla filten som ligger i väskan, och använder den som ett täcke.

Jag vaknar nästa dag av att tåget tutar och jag märker att det är min tur att hoppa av. Jag rafsar ihop mina grejer och skyndar mig ut från tåget. Jag kommer ut på en liten perrong uppe på en höjd där man ser ut över staden. Min blick fastnar på dom höga byggnaderna, men kommer på att det inte är det jag är här för. Jag tar upp en karta jag fick på båten ur min lilla väska för att veta vart jag ska.
Jag ser mig omkring, och från vänster kommer en person jag känner igen gående.
"Hej Charles!" säger jag glatt när han kommit närmare.
"Hej! Är det dig jag ska bli intervjuad av?" frågar han, och innan jag hunnit svara har han sträckt ut handen.
"Charles Darwin." säger han när jag tagit hans hand.
Jag presenterar mig och vi pratar lite smått om allt möjligt innan jag ställer frågor för intervjun.

- Kan du berätta om resan med skeppet The Beagle? 

- Vi seglade i fem år, och vi seglade över Atlanten ner mot Sydamerika. Sen lade vi till vid Galapagosöarna och stannade där. 

- Vad upptäckte du på Galapagosöarna?

- Jag upptäckte att alla arter och djur är annorlunda mot dom på fastlandet, och att dom måste anpassa sig för miljön och deras omgivning på öarna. Att dom måste ha förändrats. 

Båda gångerna som Charles nämner Galapagosöarna

- Vad fick dig att börja tänka på evolutionen?

- Jag började tänka på den när vi lade till på Galapagosöarna. Jag kunde undersöka växterna, djuren och arterna, hur dom hade anpassat sig efter omgivningen och miljön på ön. 

- Berätta om din bok, Origin of Species?

- Man kan säg att det är en slags sammanfattning av alla undersökningar och forskningar jag gjorde på Galapagosöarna. Den handlar om arternas uppkomst och det naturliga urvalet. 

- Du började bråka med kyrkan, varför då?
- Dom trodde inte på mina teorier. Dom trodde att Gud hade skapat allt och alla, medan jag trodde att vi härstammade från aporna. 

- Tack för intervjun Charles! Du anar inte hur glad jag är över att ha fått denna chansen.
- Det var riktigt kul, det var ett tag sedan jag gjorde en intervju.


Charles skrattar efter dom orden, och ett leende sprider sig också på mina läppar. Vi skakar hand och säger hejdå. Charles stoppar ner händerna i hans byxfickor och strosar iväg åt samma håll som han kom ifrån. Jag ser ner på mitt kladdiga papper där jag skrivit ner svaren på frågorna. Jag tror att intervjun kommer bli riktigt bra när den är färdigställd, eller, jag hoppas i alla fall på det. Jag kan knappt ta in att jag precis pratat med och träffat Charles Darwin, en av dom personerna som jag har mycket respekt för. Ett leende sprider sig på mina läppar, denna dagen kommer jag minnas. Det har faktiskt varit en av dom bästa.
Jag ser nu tåget komma, och packar ner mitt block, pennan och allt annat i den väskan jag haft med mig.