Bokrecension "62 dagar"

Boken som vi läst heter 62 dagar och det är Cilla Naumann som har skrivit den.

Den främsta huvudpersonen i boken är femtonåriga Tom. Han och hans familj, bestående av mamma, pappa och storebror Bror, åker till lantstället i Bohuslän, för att tillbringa sommaren där. Till samma ställe åker alla Toms och Brors kompisar, Wille, Arvid, Kalle och några fler... Dom har också en vän som bor dör permanent, kallad Lassemiss. Jag tycker att Lassemiss är en viktig person i denna boken, eftersom han har stor betydelse för handlingen i boken.

Boken utspelar sig under sommaren på ett lantställe, och den är skriven i nutid. Det märker man, eftersom författaren har skrivit i första person. Man förstår att det är nutid på grund av språket, som innehåller endel svordomar, och nya ord som inte användes förr.

Boken handlar om Tom, hans familj och vänner, men också mycket om döden.
Det hela börjar med att Tom och Lassemiss hittar en död ekorre vid vägkanten när dom är ute och åker med sina mopeder. Händelsen gör att Tom börjar fundera över döden, och vad den faktiskt innebär. Att man inte längre finns, och att man missar saker som kompisar och familj gör.
Lassemiss är den där konstiga typen som är lite töntig och utanför, men han får ändå vara med Tom, Bror och hans kompisar.
En kväll när det är regnigt och kallt åker allihopa ner till "Bappa-tältet" på sina mopeder. När dom kommer dit och har parkerat sina moppar lägger dom sig i buskarna för att inte synas. Plötsligt springer en ut och häller bensin/diesel på gruset utanför tältet, och en annan tänder på. Det börjar brinna ett kors på marken.
Det som killarna gjorde blir anmält till polisen, och i tidningen läser dom att dom kan bli åtalade för mordbrand. Tom blir väldigt nere, och mår inte alls bra av händelsen. Han ligger i sängen i flera dagar och orkar inte röra sig. Men så en dag mår han bättre och orkar gå upp ur sängen. Den dagen är det bara hans mamma hemma, men hon verkar inte vara på riktigt rätt humör. Tom frågar vad det är, och hon berättar det som han mest av allt inte vill höra. Det som inte fick hända med Lassemiss, det händer.

Jag tycker att budskapet i denna boken är att man ska ta vara på tiden man får med nära och kära, för en dag kan det bli som med Lassemiss, att dom inte längre finns kvar. Det kan ju bero på en olycka, sjukdom eller vad som helst, det spelar ingen roll, men alla kommer inte finnas kvar för alltid.
Det skulle också kunna vara att man inte ska göra "fel" saker med t.ex. eld, som killarna i boken gjorde. Dom eldade utanför "Bappa-tältet" och det var bara en skoj grej, men det hela ledde till polisanmälan och dom skulle kunna bli dömda för mordbrand.

Betyget jag ger denna boken är 3/5. Den var inte tråkig emellanåt, vilket var bra, men den var ganska hoppigt och ibland visste man inte om sakerna har hänt eller händer. Det var mindre bra. Handlingen var helt okej, rätt så intressant. Jag tycker att boken i helhet var bra. :)