Repetitionsfrågor - energi

14.1

1. Det finns två former av mekanisk energi. Vilka är de? Rörelseenergi och lägesenergi.

2. Vad kallas den form av energi som finns i bensin? Kemisk energi.

3. På vilka två sätt kan man utvinna kärnenergi? Genom fission (dela) och fusion (sätta ihop).

4. Hur lyder energiprincipen? "Energi kan inte nyskapas eller förstöras, endast omvandla form."

5. Vilken eller vilka former tänker du närmast på i samband med 
          a) Gunga: Rörelseenergi
          b) Mat: Kemisk energi
          c) Stjärna: Kärnenergi

6. Värme räknas som en egen energiform. Men varför kan man säga att värme egentligen är rörelseenergi? För om något rör sig, kanske snurrar eller om en människa springer, så bildas värme automatiskt.

7. Beskriv vilka energiformer som sker i en
          a) Elvisp: Strålningsenergi → Värmeenergi/Lägesenergi/Rörelseenergi → Rörelseenergi →                                Elektrisk energi → Rörelseenergi
          b) Ficklampa: Strålningsenergi → Kemisk energi → Strålningsenergi + Värmeenergi

8. En motor har verkningsgraden 30%. Vad menas med det? Verkningsgrad menas med att från att energin kommit från solen och haft verkningsgraden 100% så har den gått igenom flera olika steg, t.ex. kemisk eller mekanisk energi, och verkningsgraden har då minskat till kanske 85%. Det är då endast 85% av energin som kommer användas utav de 100% som fanns från början när energin var strålningsenergi.

* Forskarna har länge ansett att de största dinosaurierna måste ha varit kallblodiga. Varför tror du att man gjort det antagandet? Om dinosaurierna hade varit varmblodiga hade dom behövt äta väldigt mycket mat för att hålla samma jämna temperatur hela tiden. Om dom var kallblodiga hade dom inte behövt anpassa sin temperatur så mycket, och skulle klara sig i flera minusgrader liksom plusgrader. Därför tror forskarna att dom var kallblodiga.


14.2

1. Ge tre exempel på fossila bränslen. Olja, naturgas, kol.

2. Vilket grundämne använda som bränsle i en kärnreaktor? Uran.

3. När och var inträffade den hittills svåraste kärnkraftsolyckan i världen? År 1986 i Tjernobyl, Ukraina, och i Fukushima, Japan, år 2011.

4. Vad menas med en icke förnyelsebar energikälla? Det menas med att källan någon gång kommer att ta slut, och vi kommer då inte kunna använda den längre. Det är alltså ett fossilt bränsle.

5. Den så kallade växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur. 
          a) Vad beror växthuseffekten på? Det beror på att det släpps ut koldioxid i luften, och den     lägger sig som ett lager uppe i atmosfären. På så sätt kommer strålarna in genom lagret och studsar mot jorden. Men när strålarna sen är på väg ut genom atmosfären är lagret av koldioxid för tjockt och håller kvar endel av solstrålarna innanför. Då studsar dom ännu en gång mot jorden, och sen kommer dom ut, och så vidare. Detta gör att jorden värms upp flera gånger, och det blir på så sätt varmare. Man kan tänka på hur ett växthus fungerar, och det är också därifrån man fått namnet.
          b) Vilka energikällor bidrar till att öka växthuseffekten? Olja, kol och naturgas.

6. Vilka för- och nackdelar finns det med kärnkraft? Kärnkraft är ett väldigt billigt sätt att producera el på. Man får väldigt mycket el, och kärnkraften i Sverige utgör faktiskt 50% av energin. Det negativa är att det kommer farligt avfall från bränslet uran som man använder. Den radioaktiva strålningen får inte komma i kontakt med något levande, eftersom den tar död på cellerna. Man måste alltså gräva ner uranet väldigt långt ner under marken, och det tar 100 000 år innan det är ofarligt. Det är också farligt att jobba i kärnkraftverken, eftersom det kan explodera om det går fel. Uran är också ett fossilt bränsle, och det kommer ta slut. Då kan vi inte använda kärnkraft längre, och måste alltså hitta ett nytt sätt att ersätta dessa 50% energi.
En annan positiv sak är att det inte släpps ut någon koldioxid, och på så sätt ökar inte växthuseffekten. Det som ryker ur kärnkraftverken är vattenånga, och ingen gas.

7. I en TV-debatt hävdade en forskare att växthuseffekten i grunden är bra. Vad kan hon ha menat med det? Växthuseffekten gör att vi överhuvudtaget kan leva på jorden, för utan den hade det varit för kallt. Det är det hon kan ha menat, att den är bra för att den gör att vi finns. Men så klart är den bra om den är i lagom mängd, inte så att det blir jättevarmt över hela jorden.

* Växthuseffekten kan göra att de enorma ismassorna vid nord- och sydpolen smälter. Men det är värre om isen vid sydpolen smälter än isen vid nordpolen. Varför är det så? På nordpolen finns det inget land, utan ismassorna ligger i havet. Om dom då smälter kommer inte vattennivån höjas.
På sydpolen däremot, så finns det land under ismassorna. När isen då smälter kommer vattnet att blandas, och vattenytan höjs då.


14.3

1. Ge tre exempel på förnyelsebara energikällor. Vindkraft, solkraft och vattenkraft. (Bergvärme, jordvärme)

2. I vårt land är vi mycket beroende av elektrisk energi. Varifrån får vi merparten av den elektriska energi vi använder? Kärnkraften.

3. Hur många procent av energianvändningen på jorden kommer från förnyelsebara energikällor? 15%.

4. Vad är biobränslen för någonting? Det är gasen som kommer från levande organismer, så som sopor eller kompost. Det bildas gas från det, och det är det som blir biogas.

5. Hur ska man använda biobränslen för att inte öka växthuseffekten?