DNA är förkortningen för deoxiribonueklerinsyra.
DNA finns i alla levande organismer. Inuti DNA:t finns alla uppgifter, alltså egenskaper, utseende och liknande, om organismen.
DNA |
DNA:t är en slags spiralformad molekyl som sitter inuti cellkärnan i varje cell. I denna spiralen som är vårt DNA finns det proteinbaser. Dessa proteinbaser kallas A, T, C och G. A och T binds ihop, och C och G binds ihop. Beroende på vilken ordning proteinbaserna sitter i DNA:t så får vi olika egenskaper. En speciell ordning kanske gör så att man får stora eller små fötter, och en annan så att man får t.ex. bruna ögon.
Ordningen på proteinbaserna är inte densamma hos någon, förutom enäggstvillingar som kommer från samma ägg och spermie.
Här kan man se att DNA:t är "ihopsnurrat" väldigt tätt till en kromosom. Sen kan man även se att kromosomen finns i cellkärnan som finns i cellen. |
DNA:t är format som ett X inuti cellkärnan. Det kallas för en kromosom. Människan har 46 st kromosomer. Man får 23 från mamman och 23 från pappan när ägget befruktas av en spermie.
Vid celldelning så bildas det nya celler, och då måste även DNA:t bli nytt. DNA kan automatiskt dela sig och bli en kopia av sig själv. Dock så går det inte alltid rätt, utan ibland blir det en förändring i DNA:t. Det kallas för en mutation. Mutationer är oftast inte bra, då det kan leda till att man får vissa sjukdomar, cancer eller att det kanske blir missbildning. Dock så kan de vara bra, och då kan man anpassa sig till miljön man lever i på ett bättre sätt. Det gör så att evolutionen fortsätter.
Om det blir en mutation i könscellerna så förs den vidare till nästa generation.
Här kan man se en celldelning både när den går rätt till och när det blir en mutation. |
Ditt DNA är till 99,9% likt mitt. Vi människor är ganska olika varandra i utseende och egenskaper, men ändå är det bara 0,1% DNA som skiljer oss åt. Vårt DNA är till 98,5% likt en schimpans, 90% likt en katts, och 50% likt en banans. Anledningen till att vårt DNA är så likt andra däggdjurs är för att för länge sedan när världen skapades så var allting bakterier. Bakterierna började sedan utveckla sig, och delade upp sig. Därför är vårt DNA inte så olikt andra djurs som man skulle kunna tro.
Uppgift 2: På grund av de anlag som man föds med så ärver man olika egenskaper från sina föräldrar. Visa och förklara varför det är så.
När ett barn föds så får den gener från sin mamma och sin pappa. Man får alltså sina egenskaper och sitt utseende från sina föräldrar.
Om man tar generna för ögonfärgen hos ett barn som ett exempel, så får man anlagen från sina föräldrar. Mamman kanske har bruna ögon och pappan blåa, men mamman bär på anlag för blå ögon. Då kan man räkna ut vilken ögonfärg som det är störst chans att barnet får. Då gör man ett korsningsschema:
| R | r |
r | Rr | rr |
r | Rr | rr |
Det stora R:et menas med brun ögonfärg och det lilla r:et menas med blå ögonfärg. Brunt är dominant i detta tillfället, och det menas med att den är "starkare" än blått. Blått kallas för recessiva anlag i det här tillfället, och är alltså inte lika starkt som brunt.
På den översta raden står mammans anlag och på den till vänster står pappans. Man lägger sedan ihop bokstäverna så ser man vilka det finns flest av, och den kombinationen är det störst chans att barnet får. I detta fallet är det 50% chans att barnet får bruna ögon, och 50% chans att det får blåa.
Såhär är det med alla egenskaper man ärver från sina föräldrar. Man ärver lite från den ena, och lite från den andra. Det finns vissa dominanta anlag, och vissa recessiva.
Uppgift 3: Redogör för vad man kan använda genetiken till. Finns det etiska aspekter på den genetiska forskningen? Svara så utförligt du kan.
Genetiken har gett oss många möjligheter. Man har börjat använda genteknik på olika sätt, och vi har bland annat kommit på att man kan använda den för att reda ut brott eller ta reda på vem som är far till ett barn. Man kan även tillverka läkemedel genom att föra in olika människogener i bakterier. Ett exempel på det är tillväxthormoner som hjälper barn som inte växer, att växa.
Detta är exempel på flera bra saker som man åstadkommit med genteknik.
Något jag är lite kluven över är kloning.
När man klonar något så gör man en genetiskt exakt kopia av en annan individ. Man kan klona andra levande organismer. Ett exempel är Fåret Dolly. Hon var det första däggdjuret som blev klonat, och hon klonades år 1996.
När man klonar djur och människor, och som man gjorde med fåret Dolly, så tar man först ett ägg från en hona som kan föda djuret. Man tömmer sedan ägget så att det inte finns något inuti, utan bara ett "skal". Sedan tar man ut en cell från den organism man vill klona och sätter in den i ägget. På så sätt finns bara gener från en organism, och inte två som det vanligtvis finns. Man stoppar sedan in ägget i honan och väntar på att hon föder djuret eller människan. När individen är född så är det en exakt klon av den individ man tagit cellen ifrån.
Fåret Dolly. |
Att klona djur känns inte lika allvarligt som att klona människor på något sätt. Om man klonar bra mjälkkor t.ex., så kan det bli bättre för bonden, och för de som han producerar mjölken till. Då kommer kloningen till bra nytta. Det negativa med att klona djur är dock att majoriteten av dem dör för tidigt, det visar forskning.
Jag tycker inte att man ska klona människor, för det känns liksom inte rättvist. Alla människor är lika mycket värda, och alla är olika - det är två citat som stämmer helt och hållet. Om man klonar en människa så tycker jag att man bryter mot dem.
Jag tror att om man skulle börja klona människor, så skulle det nog efter ett tag gå lite över styr. Föräldrar kanske vill klona ett barn för att det ska bli bra på fotboll och tjäna mycket pengar, eller så vill man få ett barn som kommer bli smart. Jag tror att folk då skulle klona utan att tänka på det. Självklart tror jag att detta kommer vara en bra bit in i framtiden i så fall, så det skulle ju ta en tid innan det skulle bli s.k. "modernt" att klona.
Men som sagt, om man skulle klona människor så skulle man nog få lite fel synvinkel på det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar