Minoritetsspråk

FINSKA
Sverigefinska blev ett officiellt minoritetsspråk år 2000. Finskan kommer från de finsk-ugriska språken, och finska är likt ungerska och estniska inom vissa områden.
Under 1500- och 1600-talet kom det finnar till Sverige. Man kallade de som kom till Värmland för skogsfinnar. Till t.ex. Torsby kom det finnar från Savolax.
Finnarna häll gärna kvar till sina traditioner och pratade finska. De gifte sig med de andra finska familjerna som fanns i trakten under 100 år ungefär, för de ville inte få in svenskt blod i sin släkt.
Dock blev det försvenskning bland finnarna i Sverige under 1800-talet. Skolan blev då obligatorisk, och barnen behövde lära sig bättre svenska eftersom det var det språket som användes i skolan. Man började även förflytta sig mera, och om man skulle kunna kommunicera med andra människor så behövdes svenskan hos finnarna.
Carl Axel Gottlund åkte runt och frågade efter finska familjers släktnamn. Det gjorde han eftersom att finnarna hade behövt byta ut sina namn när de levde i Sverige. Det är viktigt för oss nu, inom släktforskningen. Gottlund försökte också få finnar att bli mer stolta. Han tänkte också att den delen av Värmland där de bodde skulle bli ett självständigt område, men det gick inte myndigheterna med på.
Sverigefinska är ett av de äldsta minoritetsspråken som talats i Sverige. Framtiden för sverigefinska är dock inte garanterad, eftersom man måste få yngre personer att tala språket. Om språket försvinner kommer även delar av den sverigefinska kulturen.


JIDDISCH
För 70 år sedan var jiddisch ett stort europeiskt språk. Numera är det knappt några kvar som pratar det, och i Sverige är det ca 3 000 personer som förstår språket. De som kan språket har ofta hört det i sin barndom.
År 1940, innan andra världskriget, var det 11 miljoner människor som talade jiddisch, men fem år senare så var det knappt några kvar. Judar förintades i koncentrationsläger som Auschwitz under andra världskriget, och då förintades även jiddisch eftersom det är judar som pratar språket.
En stad som heter Krakow, som ligger i närheten av Auschwitz, var jiddisch ett levande språk. Numera är det knappt någon där som pratar språket.
Förr var det 8/10 judar i världen som hade jiddisch som modersmål.
Språket föddes för ca 1 000 år sedan, och fick sitt ursprung när tyska judar använde låneord från franska, spanska och hebreiska.
År 1782 kom många judar till Sverige eftersom det redan då var jakt på judar. Trots att Sverige på den tiden var ett utvandrarland så var det inte många judar som fick svenska medborgarskap. Judar fick även bara arbeta med vissa saker, bo på vissa ställen, m.m., så de var inte riktigt accepterade även fast de fick leva och verka i Sverige.
Framtiden ser inte riktigt ljus ut för jiddisch, eftersom det knappt är någon som talar språket nu för tiden. Det finns en risk att det kanske dör ut.


MEÄNKIELI
Meänkieli är ett språk som talas i både Sverige och Finland. Under kriget 1809 så blev Finland ryskt istället för svenskt, och språket delades upp. I Tonredalen (där gränsen mellan länderna drogs) mellan Sverige och Finland blev meänkieli kvar hos en liten del svenskar, och de kallades för tornedalingarna.
Meänkieli är en dialekt av finska, men det finns en del svenska ord med finska ändelser med i språket. Ett exempel är handduk som på meänkieli heter handtuuki. Detta gör att meänkieli blir så olikt finskan.
Under 1800-talet fick meänkieli en utmaning då den svenska kungen införde folkskolereformen. Den innebar att varje socken skulle ha en skola, och att man skulle ändra undervisningsspråket från finska till svenska. Detta var en utmaning för meänkielin.
År 1957 förbjöds meänkieli i Sverige. Språket räknades till finskan, men folk protesterade mot det eftersom de tyckte att de inte kunde göra sig förstådda med meänkielin om de befann sig i Finland. De tyckte det var för olikt finskan med alla de svenska orden de tagit med i språket.
År 2000 så blev meänkieli officiellt ett minoritetsspråk. Det har stöd från organisationer för att det ska hållas kvar som minoritetsspråk. Framtiden ser ganska ljus ut för språket, eftersom språket stöds av språklagen och minoritetslagen.Dock måste man få yngre personer att tala språket, annars kommer det inte att överleva.


ROMANI CHIB
Romani chib blev ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det finns många olika dialekter, och även fast man inte vet exakt hur många det finns i Sverige så finns det i alla fall över 60 st olika.
Romani chib bildades när muslimer kom till Indien och fick vara med i arméer på olika sätt. De förflyttade sig till Persien, och det vet man eftersom det finns lite ord från persiskan. Ett exempel är brek som betyder bröst.
Arméerna reste sedan vidare till Grekland och spreds sedan ut i Europa. Därför har språket sin grammatik ifrån Grekland, och sitt ordförråd från b.l.a. Indien och Rumänien.
Romer kom till Sverige på 1500-talet, och då togs dem emot väl. Det var när Martin Luther hade hållt avstånd från romer i Tyskland som man även i Sverige satte upp vissa lagar för vad romerna fick göra. T.ex. så fick dom bara bo i en kommun i högst tre veckor (under 1800-1900-talet).
När romerna kom till Sverige delades de upp i två halvor, ena halvan flyttade till Finland, och den andra halvan, som kallades tattare (resande) bodde i Sverige.
Under 1960-talet protesterade romer mot utbildningen. Nu får man undervisa romani till romska barn för att de ska lära sig. Det är viktigt för språkets framtid, för om inte nästa generation kan läsa och skriva så kanske inte språket kan överleva.
I romani chib så kan man lägga till O på svenska ord, alltså låneord. Exempel är t.ex. bilo (bil) och datoro (dator). Såhär har man gjort med dessa ord för att dessa saker har kommit på senare tid och har behövts läggas till i språket.
Det finns även romska låneord i svenskan, som t.ex. tjej (flicka), lattjo (skoj), jycke (hund) och macka (smörgås).


SAMISKA
Samiskan blev ett godkänt minoritetsspråk år 2000. Det finns tre olika sorters samiska; sydsamiska, lulesamiska och nordsamiska. Samiskan breder ut sig över delar av Sverige, Norge och Finland. 
Språket har rötter ur urfinskan, och för mer än 4000 år sedan så skiljdes finskan och samiskan åt efter att ha varit språk som var väldigt nära varandra.
År 1977 så fick samiska barn rätt till att bli undervisade på samiska. Många samer tycker att det är viktigt att barn lär sig samiskan för att språket inte ska dö ut. Om samiskan inte undervisas så kommer det så småningom att dö ut.
Det finns några samiska ord som vi använder idag, som t.ex. vaja som betyder renko, kåta som är ett slags tält som liknar ett indiantält, och även pulka och mudd.

____________________________________________________

RESONEMANG

Man skulle kunna tro att ett minoritetsspråk är en slags dialekt, men det finns två saker som gör att minoritetsspråken faktiskt är språk. Ett minoritetsspråk kan man skriva, man kan alltså skriva en bok på t.ex. meänkieli, men man skriver inte en bok på halländska, utan man skriver den på svenska.
För att det ska vara ett minoritetsspråk så ska det ha talats i Sverige i minst 100 år.

Jag tycker att det mestadels finns fördelar med minoritetsspråk. Jag tycker att man behåller den gamla historian i landet på ett fint sätt, nu när allt på ett sätt blir modernt i landet. Som man har sett i filmerna så har det också stor betydelse för de människor som talar språken, och jag tycker det är bra att de får ha sitt språk (och sin kultur) skyddat.
Det känns också bra, för det ger varje person som talar ett minoritetsspråk en annan sida av sig själv, som det kanske gör för personer som talar somaliska eller albanska som bor här i Sverige.
Någon nackdel skulle väl kunna vara att barn som talar språken kanske blir mobbade i skolan, kanske speciellt barn som talar romani eller jiddisch. Jag tror att t.ex. uppe i norr där man talar samiska, så blir samiskan mer accepterad eftersom den tillhör norra Sverige lite mer. Jiddisch och romani kommer båda utifrån Sverige, och människorna bor lite mer utspritt i landet. Om man då talar ett så litet språk kanske andra barn tycker att det är en anledning att mobba en person, fastän det inte är det.

Om jag hade varit en same, eller någon annan som pratar ett minoritetsspråk, så skulle jag vilja att det blev skyddat. Jag hade gärna velat ha det kvar och jag hade också velat att mina barn i framtiden skulle lära sig språket. Jag tycker att det är viktigt att bevara minnen från den gamla tiden och att behålla Sverige, och även varje land i världen, unikt på sitt sätt. Om ingen skulle bry sig om att ta vara på minoritetsspråken så skulle Sverige bli ett mycket annorlunda land mot vad det är nu, tror jag. Så om jag hade talat något av dessa fyra språken hade jag verkligen försökt föra vidare språket till kommande generation, och det är även det många minoritetsspråk-talare försöker göra idag.

Man kan se ganska stora skillnader på när minoritetsspråken kom till Sverige och var de nu finns. Samiskan, t.ex. kom för 4000 år sedan, och den kom från finskan. Alla samer stannade då långt norrut i landet. Tvärtemot så kom Romani chib mycket senare, på 1500-talet, och den finns i större utbredning i Sverige, alltså på fler ställen runt om i landet. Det är ganska stora skillnader mellan de minoritetsspråken.

Jag tror att samiskan har blivit mer accepterad som språk i Sverige än vad t.ex. jiddisch och romani har blivit. Jag tror att många svenskar klassar samiskan som ett språk som tillhör Sverige, och att det är människor som har svenskt påbrå som talar det. Därför kan det nog bli så att folk inte tycker att romani eller jiddisch hör till Sverige, eftersom de som talar de språken har påbrå från andra länder utanför Sverige. Att de två minoritetsspråken har haft det svårt genom historien tror jag inte hjälper heller, utan att folk kanske känner sig lite mer negativa till språken istället.

Det som alla språken har gemensamt är att de på olika sätt utsatts för utmaningar som gjort det svårt för de som pratat språket. Eftersom det finns så lite folk som pratar varje språk, och att det inte finns så stort intresse för det har gjort det svårt för språken att överleva, men jag tycker därför att det är tur att det finns myndigheter och organisationer som kan stå bakom språken och backa upp dem.


Källor:
- http://www.ur.se/Produkter/155354-Jakten-pa-spraket-Svenska: Vi kollade på de 5 filmerna som finns som förslag nedanför, de var bra och pålitliga med mycket information.